Elin och jag var, som sagt, hos frissan igår och det var en tisdag. Elin har aldrig varit med mig hos frissan en vardag tidigare utan alltid på lördagar. Därför kändes det som lördag igår. När vi sedan var inne i city och det var fullt av folk över allt, så höll lördags-känslan i sig. När Pär och jag storhandlade på Coop på kvällen, så kändes det fortfarande som lördag eller åtminstone inte som tisdag. Idag har jag inte alls koll på veckodagarna och ett tag kändes det som torsdag vilket innebar att jag ska till SATS i morgon, men så är det ju inte! Idag är det ONSDAG och inget annat! På schemat står promenad och burstädning.

Ni skulle bara veta vad trött jag var igår!! Jag hade haft mina vanliga klack-kängor inne i sta'n, men bytte till de toffelsköna MBT-skorna när vi skulle handla (Elin och jag kom hem strax efter 15 och jag hann precis dricka 2 muggar med te innan det var dax att ge sig av igen) och jag hade ont i högra knäet. Inne på Coop slog tröttheten till jag nästan vinglade omkring bland hyllorna mot slutet. Senare, när vi tittade på "House" och drack te, så somnade jag nästan i soffan, men piggade på en kort stund. När jag satt i soffhörnet och läste vid 23, så gick det inte längre för då slog tröttheten till igen, så jag skippade tandborstningen, kröp i säng och somnade direkt. Ljuva säng! Än så länge känner jag mig pigg och bytte marsvinens handdukar innan jag åt litet frukost. Ellen sitter på en handduk på köksbordet och väntar på att jag ska attackera henne med puss & snus innan jag går ut, så nu måste jag sluta.

Fridens.    

En riktigt trevlig dag tillsammans med Elin.

Ett lyckat frisörbesök (nu har jag den gamla, riktigt korta varianten igen).

Mina blog-vänner.

Storhandling på Coop vilket innebär välfyllda skåp.

Nallen har faktiskt en alldeles egen dag.

Fridens.

I morgon, den 27 oktober är det den Internationella Nalledagen! En dag som jag, personligen, uppmärksammar mer än nationaldagen eller kanelbullens dag eller de vänsterhäntas dag. Jag kommer inte att vara hemma så mycket i morgon (Stockholm och stor Coop-handling), så därför skriver jag det här idag.

På julafton 1970 när jag var 5 år, så fick jag en nalle i julklapp. Mina äldre systrar hade ett väldigt sjå med att slå in den och lillasysters nalle utan att vi fick se vad det var. När julklapparna delades ut var nallen inslagen i mörkblått, matt papper med rött snöre om. Det var kärlek vid första ögonkastet. En orange ton i pälsen och hårdstoppad kropp. Armar och ben gick att röra tack vare roterande plastskivor. Så småningom döpte jag nallen till Kramen och hon följde med ÖVER ALLT; när jag lekte, när vi åkte till stugan, när vi åkte på semester och viktigast av allt, så sov hon alltid med mig. Jag undrar hur många gånger som jag har vaknat på natten och trevat med handen runt om i sängen för att upptäcka att Kramen trillat ned på golvet och jag kunde inte somna om innan hon var på plats igen. Ser ni märket under fötterna? Det är en vattenskada från när hon ramlade ned i pappas roddbåt och det låg vatten kvar på botten. Båda armarna och benen har lossnat i omgångar och jag minns när hon satt uppallad med en gummisnodd runt överkroppen för att hålla den nyligen fastlimmad armen på plats tills limmet hade torkat. Lillasyster hade en likadan nalle, men dess nos var helt platt som om den hade sprungit in i väggen ett flertal gånger. Hennes nalle tappade oxå armarna och benen och vid ett tillfälle upptäckte vi att ena benet saknades! Vi hittade det där det låg kvar i sandlådan som vi nyligen hade lekt i. Vilken dramatik! Kramen fyller 39 år på julafton.

                                            
                                   
Pär har oxå en nalle som han fick när han var 4-5 år. Den har inget namn, men vi kan kalla honom för Sambo eftersom han blev sambo med Kramen i och med att Pär och jag flyttade ihop. Ååh, så rart! Sambo har på sig en av Elins baby-dressar med körsbär på. "Ska vi plocka körsbär i min trädgård? Du och jag? Lalala...."

Jag har inte slutat at köpa nallar bara för att jag har blivit åldersmässigt vuxen. För ungefär 5 år sedan köpte jag Måns hos "Bear Factory" som fanns i Debenhams varuhus på Drottninggatan. Stan's MYSIGASTE affär! Jag valde ut en tom nallekropp som de sedan fyllde tills den var så mjuk som jag ville ha den. Sedan fick jag hålla i ett litet rött tyghjärta medan jag önskade något och sedan stoppades hjärtat in i nallen och så syddes den ihop i ryggen. Den har en stickad bomullströja och bruna manchesterbyxor. Han har en otroligt mjuk och len gyllenbrun päls. Han sitter vid min kudde när jag sover och han är bra att hålla om när jag ska somna efter en riktigt uschlig dag.

Vad vore livet utan nallar?

MYCKET hårdare!

Fridens.

Det är så kul att hitta en ny blog att läsa!

Det är ännu kuligare att upptäcka att bloggaren i fråga är på samma våglängd som en själv.

Det är om möjligt ÄNNU kuligare att länka till varann och bli Blog-Vänner.  Coolt....

Det som inte är lika kul är när den nyfunna blog-vännen, i ett av sina inlägg, tackar för alla kommentarer, men samtidigt skriver att h*n har svårt att hinna med att själv kommentera.

Det är ännu tråkigare när det visar sig vara sant och det blir allt glesare mellan kommentarer och respons.

Det är nästan SORGLIGT när jag själv tappar lusten att, inte bara kommentera, utan även att läsa bloggen mer.

Kanske är jag överkänslig, men kontakten med de få blog-vänner jag har betyder mycket för mig och jag gör mitt bästa för att upprätthålla blog-kommunikationen. Det finns en ännu mindre klick som jag vet inte tappar sugen även de perioder som jag gör det. De är guld värda!

Så'n är jag och jag tycker att ALLT som har med någon form av sociala kontakter är skit-jobbigt och därför skit-känsligt. Suck.

Fridens.

Vaknade med samma sort huvudvärk som härom dagen. Inget SATS. Dessutom hostar jag och är täppt i näsan. Det är ingen idé att skriva eller säga att jag är frisk för det är tydligt att jag utmanar ödet då och får på nöten direkt!   Det är inge' kul.....

Elin har höstlov nu och har tydligen för avsikt att tillbringa första dagen i sängen och det tycker jag att hon förtjänar.  I morgon har vi båda 2 tid hos frissan + att jag ska shoppa loss på apotket. Vi behöver en hel del icke-medikamenter som tandborstar, öronproppar och järntabletter.

Fridens.

Det känns dystert idag utan någon egentlig anledning. Elin hade en höjdarkväll tillsammans med Muse. Precis i detta nu är hela familjen frisk - tro det eller ej, men min hosta har släppt taget!! Förutom Lottas mystiska viktminskning, så mår alla grisarna bra. I morgon blir det nypremiär på SATS för mig. Det finns ingen egentlig anledning till dysterhet, så det har väl med trötthet att göra. Trött efter gårdagens städning och efter en hel månads hostande. Trött pga den idiotiska tidsomställningen. Jag vaknade med huvudvärk. Det är mörkt och regnigt. Pär och jag ska ta bilen till återvinningscentralen och sedan ska jag in på Konsum för påfyllning av mjölk o.dy., men annars har jag min lediga dag. Bara jag får ta det lugnt, så går nog dysterheten över.

Jag hade hunnit halvvägs in i "Shakespeares hemlighet" när jag upptäckte att jag inte längre förstod vad den handlade om. Jag bara läste på i manisk takt utan att ta handlingen till mig. Den boken lägger jag undan och ska nu börja om på "Katedralen vid havet" som jag ska läsa LUGNT och KONCENTRERAT för det är den värd!

Fridens.  

Blog-reklam är ett fullbordat faktum även här. Trist. Det är himla synd att allt styrs av pengar och intäkter. Jag har precis betalat 50 kr för att slippa reklam i MIN blog i ett kvartal framåt. Jag orkar inte argumentera om det. Det viktiga är att JAG slipper dessa ap-fula, blinkande och rörliga fula reklamremsor i MIN blog. Hata, hata, hata! En gång för länge, länge, länge sedan ville jag arbeta som tecknare inom reklam, men det var, som sagt, för länge, länge, länge sedan medan papper och penna fortfarande var de huvudsakliga arbetsverktygen.

O-fridens.

Vårt lätt-städade vardagsrum.

Städat och fint.

Nyduschad.

Elin får uppleva en STOR konsert.

Det var trevligt att träffa Konsertkompisen igen som tidigare bodde vägg i vägg med oss.

Fridens.