Om du är ute på promenad och du ser att de närmaste 5 meterna är helt istäckta, fortsätter du då att stövla på i samma tempo eller går du försiktigare?

Om du befinner dig i ett rum som är lika mörkt som insidan av en säck, fortsätter du då att röra dig framåt i samma tempo som om rummet varit upplyst eller sträcker du ut händerna och går med myrsteg?

Om du är ute och kör bil när solen står så lågt att den bländar dig och du får svårt att se, sänker du då farten eller tar du för givet att alla mötande, bilar som gångtrafikanter, väjer undan?

För mig är svaren självklara! På isiga gångvägar hasar jag mig fram, i mörka rum trevar jag mig fram och om solen lyser mig rakt i ögonen, så SÄNKER JAG NATURLIGTVIS HASTIGHETEN!

När det gäller sol i ögonen hos bilförare, så var Pär och jag nära att bli påkörda av en bländad bilist. När h*n var en meter ifrån oss, så styrde h*n ut för att slippa en krock. Den bilen hade nog ingen bromspedal......

Fridens.

På väg hem från gårdagens storhandling passerade vi de sista röjningsinsatserna efter en rejäl bilolycka som även orsakade en mindre brand (detta hörde Pär på bilradion). Fram till olycksplatsen sniglade sig bilkön, men så fort platsen hade passerats, så ökade hastigheten igen. TITTKÖ! Det är så makabert att jag mår illa!! De personer som varit med om olyckan steg förmodligen upp igår morse, som vanligt och åkte till arbete och skola, som vanligt. På eftermiddagen är de med om en bilolycka som sker på mindre än en minut, men som kommer att förändra deras liv för alltid. En förändring som de inte hade en aning om skulle komma och som de nog skulle ge vad som helst för att ha fått vara utan. Livet är fruktansvärt bräckligt och det gäller att vara försiktig med vad man önskar sig om man nu vill uppleva förändring över huvud taget....

Fridens.

Elin och jag var, som sagt, hos frissan igår och det var en tisdag. Elin har aldrig varit med mig hos frissan en vardag tidigare utan alltid på lördagar. Därför kändes det som lördag igår. När vi sedan var inne i city och det var fullt av folk över allt, så höll lördags-känslan i sig. När Pär och jag storhandlade på Coop på kvällen, så kändes det fortfarande som lördag eller åtminstone inte som tisdag. Idag har jag inte alls koll på veckodagarna och ett tag kändes det som torsdag vilket innebar att jag ska till SATS i morgon, men så är det ju inte! Idag är det ONSDAG och inget annat! På schemat står promenad och burstädning.

Ni skulle bara veta vad trött jag var igår!! Jag hade haft mina vanliga klack-kängor inne i sta'n, men bytte till de toffelsköna MBT-skorna när vi skulle handla (Elin och jag kom hem strax efter 15 och jag hann precis dricka 2 muggar med te innan det var dax att ge sig av igen) och jag hade ont i högra knäet. Inne på Coop slog tröttheten till jag nästan vinglade omkring bland hyllorna mot slutet. Senare, när vi tittade på "House" och drack te, så somnade jag nästan i soffan, men piggade på en kort stund. När jag satt i soffhörnet och läste vid 23, så gick det inte längre för då slog tröttheten till igen, så jag skippade tandborstningen, kröp i säng och somnade direkt. Ljuva säng! Än så länge känner jag mig pigg och bytte marsvinens handdukar innan jag åt litet frukost. Ellen sitter på en handduk på köksbordet och väntar på att jag ska attackera henne med puss & snus innan jag går ut, så nu måste jag sluta.

Fridens.