Inlägg publicerade under kategorin Författarkurs

Av Ewa - 20 juni 2014 21:18

Tidningen Skriva har en novelltävling med slutdatum sista augusti. Första priset är 10.000 kr och det skulle onekligen vara välkommet, men även de övriga priserna skulle jag uppskatta: en läsplatta eller presentkort hos Adlibris. Jag har skrivit en novell, min första novell och nu tänker jag skicka in den. Alea jacta est!



Av Ewa - 12 juni 2014 20:51

Nu är det 2 veckor sedan författarkursen avslutades och det känns tomt. Jag har tappat fokus och jag saknar möjligheten att publicera texter som jag kan få respons på. Jag lider av EF-depp: Efter Författarkurs-depp. Jag har skrivit en novell som Jorun ska hjälpa mig att redigera och som jag kommer att skicka in till en novelltävling som tidningen Skriva har. Utöver det: nada, noll, nothing, zilch. Det är urtråkigt!!!



Av Ewa - 4 juni 2014 20:50

Idag var det den sista chatten i författarkursen. 

Vem ska ge mig uppgifter nu då?

Är det meningen att jag ska klara mig helt själv??

Det är 3 månader till fortsättningskursen startar förutsatt att jag får plats och tills dess gäller det att hålla igång skrivandet på alla sätt som tänkas kan!


Vi chattade om att avsluta en roman, hur man knyter ihop alla trådar och får till ett bra slut. 

"Jag har ju inte ens en inledning!" protesterade jag för det har jag ju inte. 

Så skrev Jorun så här:


"Du börjar lite annorlunda än många andra författare jag har träffat på ... du har hunnit en god bit på vägen med hantverket och kommer att vara redo när du väl får en idé. De flesta har idéer men behöver jobba massor med hantverket."

 

Vad glad jag blev!

Jag väljer att ta det som ett slutbetyg på kursen trots att den är betygsfri och eftersom jag är så pass gammal att jag gick i skolan när betygen utgjordes av siffror blir det en klar 5:a. Nu ska jag malla mig ett tag och sedan ska jag skriva hela jäkla sommaren!

  



Av Ewa - 31 maj 2014 21:41

Jag fortsätter med förvandlingskortleken eftersom den stimulerar min fantasi och jag måste hålla skrivandet igång.


Kort med motiv av en gubbe-i-lådan med ett åsnehuvud


Beatrice hade aldrig tyckt om sin farbror. Hon tyckte att han var otäck och skrattade åt konstiga saker som när hon gjorde bort sig eller ramlade eller gjorde sig illa. Nu var han inbjuden till hennes födelsedag eftersom den övriga släkten också hade bjudits in. Beatrice hade haft en bra födelsedag och lekt mycket med sina kusiner. De hade sjungit för henne och hon hade lyckats blåsa ut alla sju ljus på tårtan och nu var det dags att öppna presenterna. Det var alla möjliga saker. Praktiska saker som strumpor och pengar från far- och morföräldrarna. Leksaker och böcker från fastrar och mostrar. Ett hett efterlängtat dockskåp med öppningsbar framsida från mamma och pappa. Till slut var det bara ett paket kvar och det var från farbrodern. Hittills hade han aldrig gett henne fått något hon tyckte om och hon gruvade sig nästan för att öppna presenten. Papperet var silverblankt med en svart rosett. Inuti låg en låda. Den var helt fyrkantig åt alla håll. Svart och vit med mönster två korslagda nycklar på varje sida. På en sida satt en vev. Beatrice tvekade innan hon försiktigt drog veven runt ett par varv. Med en plötslig smäll for ett lock upp och ut for ett åsnehuvud som vaggade fram och tillbaka samtidigt som ett skärande skriande hördes. Beatrice blev så förskräckt att hon började gråta. Hon sprang till sin mamma för att få tröst och medan hon tryckte ansiktet mot mammans bröst hörde hon hur farbrodern skrattade hjärtligt. 



Av Ewa - 31 maj 2014 21:12

Ljugarbänken. Ibland är det nödvändigt att ljuga för att få liv i berättelsen och nu har jag provat på det. Vilken text är sann och vilken är falsk? Har jag blivit bedövad eller har jag skämt ut mig i Siena?



Vid ett tandläkarbesök skulle jag laga ett hål. Som vanligt bad jag om bedövning. Jag vill alltid ha all bedövning jag kan få. Det kostar inget extra och det är inte vanebildande på annat sätt än att jag aldrig chansar på att laga ett hål utan bedövning. Vet ni varför tandläkaren säger att man ska blunda samtidigt som man gapar när man ska få bedövningen? Därför att sprutan är av storleken skräckhistoria. Jag har tjuvkikat. Vid just det här tillfället tjuvkikade jag inte, men precis när tandläkaren närmade sig med sprutan nös jag till utan någon som helst förvarning. Tandläkaren ryckte till och avfyrade sprutan oavsiktligt och ett par droppar landade på kinden strax under höger öga. Ingen större skada skedd, men bedövningen fungerade även utvärtes varpå större delen av höger kind förlorade känseln och ögats nedre del drogs nedåt på ett sätt som gjorde att jag såg ut att ha fått ett slaganfall. Hålet i tanden blev lagat. Det tog ett par timmar innan högra ansiktshalvan fick känseln tillbaka och min man och dotter försökte se medlidsamma ut samtidigt som de försökte låta bli att skratta. Jag ber fortfarande om all bedövning jag kan få.



Jag är en relativt lugn och timid person som ytterst sällan skriker åt folk, men även jag har mina gränser. Jag, min familj och min svärfamilj var på en dagsutflykt i Siena, Italien. Det hade tagit ett par timmar att åka dit. Det var varmt, det var mycket folk och det var löjligt svårt att hitta parkering. Det blev en lång och tröttsam dag med för mycket tittande på museer och gamla kyrkor. Jag hade ont i höfter och knän av allt knatande på kullerstensgator och i branta, backiga och smala gränder. Min lust att åka tillbaka till hotellet kom mycket tidigare än de andras. Som grädde på moset hade jag mensvärk och huvudvärk och var i behov av en toalett. Vi hade passerat en betaltoalett tidigare och då hade en man stått utanför vid spärren. Det var en fet, orakad slusk till italienare som hade tittat på min dotter på ett sätt som gjorde att vi hade skyndat förbi. Nu var jag tvungen att leta upp denna toalett och jag hade det nödvändiga myntet redo. Den fete slusken var inte där och eftersom jag hade bråttom stoppade jag myntet i springan i spärren och letade upp ett ledigt bås. När jag äntligen var för mig själv grät jag av trötthet och värk och när jag så småningom gick ut igen tog jag på mig solglasögonen för att dölja mitt mosiga ansikte. Den fete slusken var åter på plats och eftersom han inte hade sett när jag gick in antog han att jag hade plankat in. Han sträckte fram ena handen och sa något på italienska och jag antog att han ville ha betalt. Jag skakade på huvudet och svarade: ”I have already paid.” Han insisterade och denna gång på engelska. ”I have already paid” upprepade jag med större eftertryck. Nu kom en harang från den fete slusken som fortfarande hade handen utsträckt. Då brast det för mig. ”I. HAVE. ALREADY. PAAAAID!!!!” skrek jag och marscherade därifrån med min man och dotter i släptåg. Enligt min dotter var pinsamt bara förnamnet.



Av Ewa - 28 maj 2014 22:49

Min version av en klassiker som handlar om en man som inte kan sörja sin mor och skjuter en hotfull främling ("Främlingen" av A Camus). Det är en kortfattad version som är tänkt som en lockande baksidestext på en bok. Snarare en synopsis eftersom jag avslöjar slutet. Jag försökte att använda mig av 2 berättarknep: plantera & gillra samt att ladda en scen. Det var svårt!



Efter en barndom fylld av otrygghet och paranoia flyr Markus från hemmet och sin mamma. Han är bara 16 år, men gör inga större ansträngningar för att upprätthålla kontakten med sin mamma. Han koncentrerar sig på att överleva. 20 år senare har Markus hunnit bli en framgångsrik butikschef och skicklig skytt med flera segrar på nationell nivå när han får beskedet om mammans död. Han kan inte sörja för han vet inte vad han ska sörja. Hans mamma var aldrig någon riktig mamma utan berövade honom på en normal uppväxt. Blodsbanden ger han inte mycket för eftersom det enda han har fått är en sjukdom. Samma sjukdom som tog livet av mamman.


Som enda anhörig får Markus ta emot kartongen med askan. Han vet inte hur han ska göra och ställer undan den på en hylla. Kartongen verkar oansenlig till utseendet, men den påverkar Markus med sin tysta närvaro. Långsamt gör den intrång på hans privata sfär. Den stör och irriterar, pockar på uppmärksamhet och till slut tycker Markus att den talar till honom. Han blir okoncentrerad och nervös och han börjar missa de livsviktiga dagliga doserna av medicin. När han upptäckte de första tecknen på att han var sjuk sökte han omedelbart hjälp och har lyckats hålla sjukdomen i schack med hjälp av rigorösa rutiner, men nu rubbas de.


Sömnen och koncentrationen blir lidande och han får svårt att sköta arbetet som butikschef. Depression, ångest och paranoia följer på varandra. Markus isolerar sig och en stor del av hans tid går åt till att lyssna till rösten från kartongen som manar honom till att söka igenom sin bostad efter tecken på att han är bevakad och avlyssnad. När personalen från butiken försöker få kontakt med honom hotar han dem med den pistol han tävlar i skytte med. När telefonen ringer får telefonsvararen ta samtalen, men Markus tolkar in hotelser i meddelandena. Hans vänner från skytteklubben undrar om något har hänt, men för Markus verkar de vara ute efter hans vapen, hans enda trygghet.


Någon ringer upprepade gånger på dörren och ropar hans namn. I tittögat ser han en man, en fullständig främling, men han varken öppnar eller svarar. Han kryper ihop vid brevinkastet med vapnet skjutklart. Om främlingen inte går därifrån kommer han att skjuta. Plötsligt öppnas brevinkastet och ett kuvert landar i hans knä. Markus är övertygad om att det innehåller mjältbrand. Han reser sig, låser upp, slänger upp dörren och skjuter. Mannen träffas av ett välriktat skott i hjärtat.


Markus får sluten psykiatrisk vård. Vid gripandet höll han krampaktigt i det öppnade brevet och mumlade innehållet för sig själv. Den hotfulla främlingen som lämnat brevet hade varit hans pappa. 



Av Ewa - 25 maj 2014 22:25

Språklek och förvandling

Extra övningar för min egen skull 2


Ett kort med motiv av en tapir i månsken


En tapirherre vandrar långsamt längs vattenbrynet. Det är kväll och fullmånen lyser och spegelbilden syns i vattnet. Han blir stående där länge och funderar på att han har tröttnat på att vara ensam. Nu vill han ha en tapirhona att dela sitt liv med och skaffa många småtapirer. Han fortsatte att stå och titta på sin spegelbild länge. Hoppades han på något? Att kraften i fullmånen skulle hjälpa honom? Han stod så länge att han hamnade i trans av vattnets rörelser, ljuset och savannens övriga kvällsljud. De andra djuren som passerade plockade upp vibbar och signaler om att herr tapir inte fick störas. Han stod där och svängde långsamt huvudet fram och tillbaka. Vid varje svängning såg han något nytt och till slut stannade han upp. Spegelbilden i vattnet hade slutat göra som han. Nu fanns den bara där och tittade tillbaka på honom. Till slut tog sig spegelbilden upp ur vattnet och var en solid, riktig tapirdam. Tapirherren och tapirdamen kompletterade varandra och hade mycket att samtala om, så de satte bo och fick så småningom fem småtapirer.




Av Ewa - 25 maj 2014 21:44

Språklek och förvandling

Extra övningar för min egen skull


Ett kort med motiv av en trollkarlshatt och fladdermus


En trollkarshatt avsedd för en lärling är styv och konformad med ett smalt brätte och är dekorerad med stjärnor och planeter. Just den här lärlingen hette Maximilian och var väldigt grön, men visade tecken på spirande talang. Hans största problem var bristande koncentration och det var just denna brist som fladdermusen Sigismund hade fått känna av. Det var meningen att Maximilian skulle öka på Sigismunds vingbredd för att förbättra flygförmågan, men det hade i stället resulterat i att Sigismund var den enda fladdermusen som numera flög upp och ned. Han blev retad för det och fick aldrig vara med när de andra fladdermössen gav sig ut på jakt om nätterna. Eftersom han flög med huvudet nedåt fungerade inte ekolokaliseringen som det var tänkt och han missade ofta sitt byte. Nu fick han inte ens bo kvar i grottan utan var förvisad till lärlingens rum där han blev matad med byten och frukt som de andra fladdermössen ansåg vara av andra klass och därför lämnade kvar. Om inte Maximilian fixade till det här upp och ned-tramset  skulle Sigismund bita honom. Så vida han inte missade honom förstås. 



Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014
>>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skapa flashcards