Alla inlägg under december 2013

Av Ewa - 31 december 2013 21:50

Jag har tyckt bättre om årets jul och även nyår tack vare att jag har lyckats med att inte låtsas om dem. Överlevnadstaktik. Ett av knepen har varit att träna som vanligt och idag körde jag årets sista pass med gummibandet. Tungt även denna gång, men orken var ändå bättre. Det är så jäkla skönt trots att jag kände mig mörbultad efteråt.


  


Gott Nytt Träningsår!

  

ANNONS
Av Ewa - 30 december 2013 22:35

Min favoritpsalm är "Stilla natt" och den har väl spelats in i hur många versioner och arrangemang som helst, men av alla dem har jag 2.


Med Enya på gaeliska.


Med Carola på svenska inspela i självaste Betlehem.


Här finns en möjlighet till några minuters kontemplation med musik.

Ta dig tid och lyssssssna.......


  

ANNONS
Av Ewa - 29 december 2013 21:28

Våra marsvin är fortsatt uppdelade i 2 läger. Stridigheterna kvarstår. Alice och Maja ger sig på Ester som numera är gammal och små-skruttig och där har jag nolltolerans. Alice och Maja får vara ute ett par timmar varje dag, men de får inte komma in till grannarna under, men det hindrar inte att man kan snacka nos mot nos genom gallret.


Mimmi på insidan och Alice på utsidan.

    

  

Av Ewa - 29 december 2013 21:12

Det var en tröskeldag idag för jag tog med mig stavarna ut för första gången sedan jag ramlade den 15 oktober. Jag var nervös. Rädd för att ramla trots att det inte var stavarnas fel. Rädd för att få ont i handen som ju kom i kläm ordentligt vid fallet. Solen strålade från en klarblå himmel vilket absolut hjälpte till att få ut mig och jag började försiktigt. Sänk axlarna, slappna av i händerna, använd magmusklerna för att hålla upp överkroppen. Det är som att cykla - muskelminne. Jag har saknat stavarna! Det var så skönt! Det var så jobbigt!! Jäklar vad jag blev trött i överkroppen och armarna. Mot slutet tog jag båda armarna samtidigt för att kunna hänga medan fötterna 2 tog steg och så fram med armarna igen, hänga, 2 steg. Den muskelgrupp som jag nog tycker bäst om att träna är faktiskt ryggmusklerna. Det är rena endorfinkicken att känna dem arbeta och göra det enklare för mig att hålla upp kroppen och därmed kunna andas ordentligt och känna mig piggare. Rygg och mage is da shit!


  


Så här ser det ut vid Flaten den 29 december  under en av de mildaste vintrarna på 50 år.

Det har alltså inte varit så här milt sedan jag föddes!

(Det suddiga är inte dimma utan fukt på skärmen när mobilen har legat i fickan och svettats.)

 

Av Ewa - 28 december 2013 20:46

Det är förbjudet att tigga på t-banan och pendeln, men det har ju haft noll effekt, så jag håller med om att det inte är någon idé att förbjuda tiggeri, men är ett förbud mot att ge pengar till en tiggare det rätta sättet? Ett ökande antal tiggare visar på att vårt sociala skyddsnät inte klarar av trycket. Jag vill inte att vi ska få det som i t.ex USA där allt bygger på välgörenhet, där de som har mycket förhoppningsvis har så pass känsligt samvete att de vill ge till de som har mindre och det är väl så krasst att det fungerar, så länge det är avdragsgillt i deklarationen. Vi är på väg ditåt. Högerregeringen har varit skrämmande effektiv de här 8 åren som de har haft makten och de många tiggarna är en obehaglit synlig effekt.


"Den som tigger från oss på gatan erbjuder inte något annat än sin sociala utsatthet och den som ger utnyttjar därför en annan människas förnedring för att få tillfredsställelsen att på detta sätt bedöva sitt sociala samvete." 


Är det rätt att brottsbelägga någon som vill hjälpa? Det dras paralleller till sexköpslagen som har haft en viss framgång i minskandet av prostitution. Om det faktiskt är så, så kan det vara en idé att förbjuda pengagåvor till tiggare. På sikt. Nästa gång jag stöter på en tiggare och som vanligt passerar utan att ge något, ska jag då döva mitt dåliga samvete över att inte ge, med att jag i alla fall inte utnyttjar tiggarens utsatta sociala situation? Jag försöker att hjälpa genom att inte utnyttja och att det kommer att fungera på sikt.


  


PS. Jag har inte kunnat låta bli att notera att den tiggare som sitter vid stationen kommer vid 9 och förmodligen sitter kvar tills efter kvällsrusningen och att han inte sitter där under helgerna.

Av Ewa - 28 december 2013 20:34

Pär och jag har varit tillsammans 24/7 i nästan 2 veckor utan att gå varandra på nerverna. Visserligen passerade den första veckan medan en av oss låg för döden i magsjuka och vi kunde inte nöta så mycket på varandra, men den senaste veckan har varit riktigt bra. Vi för en begaglig tillvaro där Pär har kunnat sova längre än till 5 och vara uppe längre än till 21 vilket har lett till att vi har träffats ovanligt mycket under dagtid. Faktum är att vi har legat och dåsat till närmare 12 och jag tycker att det är så skönt! Han har varit lugnare, med mindre kli i kroppen och mindre irritabel. En promenad, några filmer, en hel del prat och kvällar i köket med Selma. Behagligt är ordet! Som extra krydda har vi tidernas godaste julskinka. Vi köpte en färdigkokt vildsvins-skinka som Pär griljerade och den är sååååå god med mörkare färg och mustigare smak. Nu är det bara några skivor kvar som kommer att delas upp med millimeterrättvisa och sedan ska vi försöka få tag i en ny. Jag har nog aldrig tidigare ätit så mycket av någon julskinka! 


  

Av Ewa - 27 december 2013 20:47

Jag umgicks med ett av gummibanden på eftermiddagen. Det var en dryg vecka sedan och det var tu--hu-hu-nngggt! Det var inte negativt tungt, bara jag-har-överlevt-magsjuka-tungt, så jag tog mig igenom både uppvärmning, träning och stretching med hjälp av flera flåsiga pauser och 2 glas vatten och en syrgastank. Jag kände mig stärkt efteråt. Jag kände mig som the bitch who lived. Moahahahaa! Till min stora glädje kan jag åter igen göra tåhävningar för nu har den stukade foten fått tillbaka full rörlighet.


  


PS. Vi såg "Cowboys & Aliens" och jag tycker att det är en helt ok actionfilm och det är sällan jag uppskattar action, men den här hade skruvad variant av den macho-gubbiga västern för utomjordingar har väl fört bort människor i alla tider, eller hur?

  


Av Ewa - 26 december 2013 16:32

Igår tvingade jag upp mig själv vid halv 10 för att promenera. Jag längtade efter frisk luft och dagsljus. När rullgardinen är uppe, så är det så infernaliskt mulet att är det var närapå tvärmörkt. Det såg ut som det regnade oxå, men för att försäkra mig om hur mycket det regnade, så öppnade jag ytterdörren och fick en audiell bekräftelse när jag hörde regnet forsa ned. Amenfyfaaaan! Jag gick tillbaka till sängen och sov till halv 13. Resten av dagen var varenda lampa tänd för att simulera någon form av ljus. Vädermässigt har det varit en av de sorgligaste jular jag kan komma ihåg. Jag gjorde ett nytt förösök idag och när rullgardinen var uppe, så såg jag solen! Sol och riktigt dagsljus!! Jag fick med mig Pär och vi tog en långsam sväng runt Flaten på 75 minuter och vissa partier var glashala, täckta av den sortens tunna, osynliga is som är så lömsk. Herrejösses, vad det var skönt med frisk luft!! Det är inte ofta jag tycker om att få solen i ögonen, men idag gjorde jag det. När det gäller orken, så skulle jag ha önskat mig det i julklapp. Magsjuka vrider sannerligen ur en som en disktrasa! Igår var den första dagen, sedan i fredags, som jag kände att jag tordes äta vad jag ville och det var först igår som jag vågade ställa undan spy-hinken. Jag är magfrisk! 


  

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4 5 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv i ord med Blogkeen
Följ Mitt liv i ord med Bloglovin'

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se