Alla inlägg under september 2013

Av Ewa - 30 september 2013 21:11

......att en gavel till en lada byggd av ekträ väger 4 ton? I ett avsnitt av "Leva som amish" restes en lada som bestod av ekbjälkar som de själva snickrat ihop och markerat för att montera ihop som ett pussel ihopsatt med träplugg. De reste en hel jäkla lada på bara en dag! Utan maskinhjälp!!


  

Av Ewa - 30 september 2013 20:34

Det tog emot att stiga upp idag och jag hade huvudvärk i pannan, den sorten som sitter som en tyngd ovanför ögonbrynen och gör att jag bara vill blunda, sova. Väl uppe blev jag nysig och vid ett tillfälle nös jag, så att jag fick upp slem i halsen och nysningen övergick i hosta som i sin tur fick mig att svälja för mycket luft, så jag fick hicka. Simultankanpacitet i all ära......      Förkyld. Jag blev äckelmatt bara av att plocka undan tvätten från igår, så jag bestämde att jag skulle hoppa över gummibandspasset idag.


I torsdags kollade sjukgymnasten J min balans och styrka genom att jag fick stå på ett ben 1 minut. Det låter som en baggis, men är inte det. Prova själv! Han rekommenderade att jag gör balansövningen ett par gånger om dagen för att träna upp styrkan i fötterna. Bra balans är något som man har stor nytta av när man blir äldre. Om man vill utmana hjärnan, så kan man öva balansen medan man t.ex borstar tänderna.


Inga balansproblem här inte....

  

Jag har sett 2 avsnitt av "Leva som amish" på SVT.play 6 brittiska ungdomar får bo hos olika amishfamiljer under några veckor. Riktigt intressant och det finns delar av deras sätt att leva som jag absolut skulle kunna tänka mig. De 3 tjejerna upplever uppdelningen av arbetsuppgifterna som kränkande, begränsande, fackindelat; kvinnorna sköter allt som har med hushållet att göra och männen gör det övriga. Amishkvinnorna förstår inte deras reaktion eftersom de vet att deras insats för gemenskapen har samma värde som det männen gör vilket ger de en känsla av uppskattning och betydelse. I vårt samhälle klassas hushållsarbete som lågstatusarbete. När blev det så? Om en kvinna idag säger att hon är hemmafru, så är hon bara hemmafru och därmed har hon inga ambitioner och har man inga ambitioner i dagens samhälle, så blir man misstänkliggjord. Amishfolket har förmågan att leva i det lilla och att uppskatta det och det kan vi "moderna" människor lära av. Det är väl därför som "mindfulness" är så inne.


  



Av Ewa - 28 september 2013 20:42

Tur och retur Filmkedjan där jag hämtade paket från AdLibris. 20 minuter plus 30 minuter i lugn takt och utan stavar och det var skönt och lagom ansträngande eftersom jag kände mig ganska sliten.


I förrgår läste jag ut "Tillbaka till henne" som jag höll på med ovanligt länge och därför trodde att jag skulle tröttna på, men det gjorde jag inte. Den var riktigt bra och jag tyckte om den. Vissa böcker tycker jag om utöver att de är bra, t.ex "Niceville", "Artighetsreglerna" och "Påven Johanna", böcker som jag läser mer än en gång och som inte åker upp på övervåningen utan blir kvar i min lilla läshylla. Jag började läsa "Ljus från ingenstans" och den har ett språk eller språkrytm, mer som talspråk, som jag måste vänja mig vid innan jag vet om den är bra. Jag hann inte så långt innan jag föll omkull bland soffkuddarna och lurade någon timme.


  



Av Ewa - 27 september 2013 20:51

Tänk om jag kunde få ett förhandstips på hur kroppen kommer att reagera på ett träningspass. I så fall hade jag inte tränat idag. Det blev gummibandet igen och det gick bra och kändes positivt tungt. Det var inte lika mycket hoppsan, studsan hejsan som i måndax, men det var nog mer undantag än regel. Efteråt blev jag äckligt trött och fick en rackarns huvudvärk och jag vet inte om det var värt det. Hade jag fått ett förhandstips om det, så hade jag tagit en extra vilodag i stället.


  



Av Ewa - 26 september 2013 20:46

Jag var hos sjukgymnast J (inte samma J som för 2 månader sedan) hos Fysioterapiteamet för den tredje stötvågsbehandlingen. Jag tog för givet att jag fanns i deras system eftersom jag varit där tidigare, så jag blev lite förvånad när jag ombads fylla i 4 sidor med allmänna personuppgifter och om var jag hade ont och mediciner och sjukdomar och motionsvanor. Jag har för mig att jag förhördes muntligt om detta i somras, men enligt den nya J, så har de "olika system" eller hur han uttryckte det och jag fick rapa upp allt en gång till. Skutt samma för han gjorde en ordentlig översyn innan han konstaterade att vi kan fortsätta med stötvågorna. Det gjorde inte lika ont trots att han, vad jag förstod, ökade styrkan i stötvågen, men visst kändes det. Direkt efteråt hade jag inte ont alls i hälen, men framåt eftermiddagen fick jag det och det är ingen fara på taket för det är en reaktion på behandlingen och betyder att läkningen har dragit igång än en gång. Nästa besök blir om 1,5 vecka.


Pär är satt på blodtrycksövervakning och ska ha en manschett på armen i ett dygn som kollar trycket 4 gånger i timmen på dagtid och 2 gånger i timmen på natten. Den brummar en del när den drar igång och när vi åt middag och det var dax att kolla trycket och den började brumma, så sa Elin att han kunde ta på sig något gul-och-svartrandigt och ett par rullskridskor för att sedan susa fram och tillbaka i korridoren på sitt arbete. "Ta en kudde under tröjan" sa jag " så att du får den rätta rondören!" och sedan skrattade Elin och jag så tårarna rann och jag kunde se det sååååå tydligt framför mig. Pär såg förolämpad ut och sa att det inte var bra för hans blodtryck.

Jag gick till tebutiken efter sjukgymnasten och köpte Russian Earl Grey och medan teet förpackades, så såg jag mig omkring och fick syn på riktigt snygga kaffeburkar och Pär behövde faktiskt en ny kaffeburk. Han har en härjad sak i lila och gult från Löfbergs lila från tidigt 90-tal eller ännu äldre och för ett par veckor sedan sprack det gula locket och det åtgärdade han med silvertejp ā la MacGyver. Inte snyggt. Jag köpte en svart-vit-rutig med kaffebönor på (jag fotade med mobilen, men mitt otekniska jag kan inte hitta bilderna, så att jag kan föra över de till bloggen) som han fick som oplanerad present på vår 21:a bröllopsdag idag. 21 år är det samma som nylon. Hm.


  

Av Ewa - 25 september 2013 20:43

För ett par veckor sedan ringde LG för att fråga om jag var intresserad av att vara med i en grupp för hantering av ångest. Min första impuls var nej och så blev mitt svar, men jag funderade i några dagar och talade om att jag hade ändrat mig och när jag var hos honom idag, så blev gruppen ämnet för dagen. Gruppen drar igång om ca 2 veckor trodde han och det är han själv och en kvinnlig kollega som håller i den. Vi kommer att arbeta utifrån boken "Sluta grubbla, börja leva". Han sa att jag har alla förutsättningar att klara av det eftersom jag är "skärpt och pålitlig" (pålitlig eftersom jag har kommit till alla samtal utom ett). Fortsättning följer!


Jag for iväg redan halv 8 och då var det bara 4 grader, så idag var det handsk-premiär och det skulle inte ha suttit fel med en halsduk heller.


  

Av Ewa - 24 september 2013 20:42

Om man inte har tråkigt ibland, så kan man inte uppskatta när man har roligt. Om jag skulle ha dagens energi oftare än bara undantagsvis, så skulle jag förmodligen inte uppskatta den, men nu uppskattar jag den och framför allt när det gäller träningen för jäklar vilket bra pass med gummibandet det blev idag!! Jag skuttade runt med Tina Turner i 5 minuter, drog och slet i gummibandet och kände att jag kan öka på några av övningarna nästa gång och sist körde jag ryggsträckning och stetch och det var njutning från början till slut. Endorfiner is da shit!


Jag har haft min smartfån i 3 veckor och jag diggar den skarpt! Att ha (gratis) spel i fånen är en fälla med stort F och kräver viljestyrka med stora mått för att inte trilla dit, men det har inte jag. I morse blev jag kvar i sängen och spelade Tetris som är ett spel som jag spelad riktigt mycket på datorn för 10-12 år sedan och så har jag laddat ned en klassisk variant av 3-i-rad med juveler (i datorversionen kallas det Bejeweled). Jag skjuter fortfarande iväg arga fåglar med slangbella, men nu har jag fastnat på flera svåra nivåer där jag inte lyckas riva huset och grisarna sitter där och hånflinar om och om och om igen.   


Jag följer ju ingen egentlig kost för tillfället, men jag har min grund hos LCHF och det verkar som att skrämselpropagandan börjar tappa farten. På DN.se stod igår att läsa att lågkolhydratkost fungerar bätre än fettsnål kost för feta personer, så länge man håller sig till de omättade fetterna och att motion inte underlättar viktnedgången nämnvärt. Visserligen är jag ordentligt överviktig eller fet (30 kg för mycket), men när man har ännu mer vikt att släpa på, så kan det göra ont att motionera, lederna pallar inte. Jag har alltid ifrågasatt rådet att springa/löpträna för att gå ned i vikt när det fungerar minst lika bra att promenera för att inte nämna stavgång.


Jens Linder bloggar för DN.se och skriver även han om LCHF. Han har läst SBU: rapport som visar på att t.ex LCHF-kosten inte är farlig. Själva rapporten finns här för den som vill läsa (i skrivandets stund har jag själv inte läst den). Jag läste "Matrevolutionen" för ett par år sedan och där framgår det att det inte finns en enda hållbar undersökning som pekar på att LCHF leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. JL avslutar med följande: "Nåväl, det är stimulerande och viktigt med SBU-rapporten eftersom LCHF inte alls är en ytlig modediet, utan ett förnuftigt sätt att förhålla sig till kost och ätande som också har gamla anor." Amen! Dra igång en skrämselpropaganda mot sockret i stället, vettja.


  

Av Ewa - 23 september 2013 17:42

Strålande sol, ordentligt blåsigt och bara 11 grader - kanonskönt! Jag stavade mig genom samma runda som i fredags fast åt motsatt håll och det tog 60 minuter det med inklusive ett par pustpauser. Den här gången fick jag en endorfinkick, en rusch av rent välbefinnande. Det var så attans skönt att orka!! Tempot fanns där och likaså rytmen, bra musik i lurarna, härligt väder och så en skön trötthet i ryggen, närmare bestämt i ryggmusklerna. De är lite luriga, de däringa Bungy Pump-stavarna för tack vare att de fjädrar varje gång jag trycker ifrån, så känns det inte lika tungt som med vanliga stavar, men efteråt märker jag att musklerna har fått arbeta. Om du gillar stavgång, så investera i ett par Bungy Pump och jag tror inte att du ångrar dig!


En diffus, men positiv upplevelse i kroppen av att något har lagt sig till rätta, kommit på plats, klickat. Jag har ÄNTLIGEN kommit underfund med hur jag ska äta för att bli mätt och jag vet nu hur jag ska slippa ångesten som alltid infann sig vid middagen. Jag har hittat nya varianter av mina favoritträningar: gummiband och stavar. Jag har börjat med 2 vilodagar per vecka. Det fungerar. Det rullar på. Det känns rimligt. Om det sedan har klickat till så pass att jag dessutom går ned i vikt får jag se om 1 vecka, men som jag mår idag, just nu, så kvittar det.


  


PS. Pär är i Bonn på jobb-konferens om HDDD (Heavy Duty Diesel Diagnostics) och kommer hem på onsdag.

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9 10 11 12 13 14
15
16 17 18
19
20
21
22
23 24 25 26 27 28
29
30
<<< September 2013 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skapa flashcards