Alla inlägg under april 2014

Av Ewa - 30 april 2014 23:55

En kvinna kommer hem efter att ha träffat sin älskare samtidigt som hennes man kommer hem och med ett besked om att kvinnans mamma ligger på sjukhus.


Älskaren


”Hallå där, kommer du hem nu? Var har du varit?”

”Hej. Jag tog en drink med tjejerna.”

”De ringde mig från sjukhuset. Din mamma har fått en stroke och de kunde inte få tag i dig. Hade du inte mobilen med dig?”

”Har mamma fått en stroke? Hur mår hon? Lever hon?”

”Hon lever och de säger att hon är stabil, men varför svarade du inte när de ringde?”

”Jag måste hälsa på henne! Kan du köra mig dit?”

”Det är ingen idé. Hon är nedsövd och får inte ta emot besök förrän i morgon.”

”Stackars mamma.”

”Du är väldigt snofsig för bara en drink med kompisar.”

”Va? Bara för att jag har en klänning på mig? Jag kände för att klä upp mig. Det har sina fördelar att jobba hemifrån, men att få ha snygga kläder på sig är inte en av dem.”

”Visst, det köper jag, men mobilen då? Varför fick sjukhuset inte tag i dig eller jag för den delen?”

”Jag måste ha satt den på ljudlöst av misstag. Nu ser jag att jag har missat flera samtal. Förlåt.”

”Ditt läppstift är alldeles utsmetat?  Vad hade ni för er egentligen? Har du kysst okända män i mörka lokaler, eller?”

”Lägg av! Det skulle jag väl aldrig göra! Jag hade ätit för lite och magen uppskattade inte drinkarna lika mycket som jag, så jag hängde över toaletten, så att säga och smetade väl ut läppstiftet på kuppen.

”Då är det väl bäst att vi får in dig i duschen, ditt fyllo!”






Av Ewa - 30 april 2014 21:42

En polis kommer till en brottsplats och behöver få upplysningar från en tonårstjej som finns i lägenheten, men är chockad. 


Brottsplatsen


”Hej. Jag heter Karin och är polis. Vad heter du?”

”Vilma.”

”Bor du här?”

”Mm.”

”Är det ok om jag sätter mig här bredvid dig?”

”Mm.”

”Vet du vem det är som ligger där?”

”Min pappa.”

”Bor han här tillsammans med dig?”

”Mm.”

”Bor din mamma också här?”

”Nä, hon bor i Skåne med sin nya familj.”

”Tar din pappa hand om dig ordentligt?”

”Jag antar det.”

”Du får mat och kläder och så?”

”Mm.”

”Slår han dig?”

”Nä.”

”Bra. Orkar du berätta för mig vad som hände här ikväll?”

”Det ringde på dörren och pappa öppnade och då trängde de sig bara in och så sköt de honom och sen sprang de här ifrån.”

”Vad hemskt! Vet du vilka det  var?”

”Nä. Det gick så himla fort. De hade svarta kläder.”

”Vet du om din pappa hade några fiender eller ovänner?”

”Jag vet att han höll på med nåt skumt. Det måste han ha gjort för han svarade aldrig på några frågor och han sa aldrig vad någon hette trots att de sprang här hela tiden. Han sa alltid åt mig att gå in på mitt rum.”

”Jag håller med om att det verkar skumt. Du har varit jätteduktig som har orkat berätta allt det här för mig.”

”Vad kommer att hända med mig nu?”

”Vi ska naturligtvis ringa till din mamma och berätta vad som har hänt för du kommer att få bo hos henne i fortsättningen, men först ska en ambulansvårdare prata med dig och kolla att allt är som det ska. Kom, jag följer med dig.”




Av Ewa - 30 april 2014 20:55

2 konkurrerande konstnärer diskuterar en sjukt realistisk tavla som den ene av dem har målat.



Den mystiska tavlan


”Kom igen då! Vad tycker du?”

”Den är absolut en av dina bästa, men.....”

”Men vadå? Svara ärligt. Det tål jag.”

”Den är definitivt realistisk, det håller jag med om, men jag kan inte se att något rör sig.”

”Du menar att jag håller på att bli galen? Att det är dags för tvångströja och ett rum med vadderade väggar. Är det vad du menar?”

”Lugna dig. Vi har känt varandra i, hur många år? Tolv, tretton? Vi har alltid konkurrerat och vi kom tidigt överens om att vara brutalt ärliga mot varandra, eller hur?”

”Absolut!”

”Den är fantastisk! Det är nästan så att jag kan känna doften av det gröna gräset och känna vinden som far fram över ängen, men jag kan inte se någon rörelse. Det är bara en vanlig tavla. Jävligt realistisk, men ändå bara en tavla. Jag är ledsen, kompis.”

”Du är bara avundsjuk. Det har du alltid varit. Ända sedan jag sålde alla målningar på utställningen och du fick ta hem dina igen.”

”Kanske var jag avundsjuk, men jag är inte långsint. Nu handlar det om att jag faktiskt blir orolig för hur du mår. Har du överansträngt dig med den här tavlan?”

”Jag har aldrig mått bättre i hela mitt liv och det är tack vare den här tavlan. Herre gud vilken kick det var när det ena penseldraget efter det andra blev perfekt! Jag hamnade i nån sorts trans och jag tror att jag målade ett dygn i sträck utan att äta eller sova. Jag gick knappt på toaletten ens!”

”Du hör ju själv hur det låter. Ingen mat eller dryck. Det är väl inte så konstigt om du är trött, utbränd till och med och då är det inte helt omöjligt att du ser sånt som inte finns.”

”Tror du det? Jag kunde svära på att löven rörde sig. Att gräset vajade. Visst är jag trött, men inte fan har jag sett i syne. Det rörde sig i tavlan!”

”Vet du vad? Jag har fått kontakt med en gallerist som inte har sett någon av dina tidigare tavlor och som kanske kan se den här med fräscha ögon. Tänk om jag skulle låta henne kika på den och säga om löven rör sig eller inte?”

”Jag vet inte…..”

”Du är för trött för att kunna bestämma någonting. Du behöver sova och du behöver träffa en läkare och under tiden tar jag med tavlan till galleristen, så ringer jag dig i morgon och hör om du mår bättre. Ok?”

”Ok. Vi hörs i morgon.”




Av Ewa - 30 april 2014 17:06

En dialog mellan en orolig tonårsmamma och hennes fulla dotter. Precis som i den förra dialogen, så gällde det för mig att se det ur bägge personers synvinkel och att försöka få fram karaktärerna med hjälp av dialogen. Den här var svår. Visst har jag varit orolig som mamma, men jag har aldrig varit full, så det vete tusan hur bra det här blev!



Tonårsfylla


”Herregud, Julia! Du hade ju kunnat bli överfallen! Våldtagen! Varför måste du dricka så mycket varje gång? Man måste inte vara full för att ha roligt!”

”Mamma? Va’ gör’u här?”

”Du sms:ade och sa att du var kalasfull och hade tappat en sko. Jag åkte hit direkt!”

”Nä-hä! Ja’ meschade Malin. Inte dig.”

”Ja, jag har inte hört något från Malin. Det var du som sms:ade mig. Kom nu!”

”Men min schko då? Ja’ kan inte gå omkring me’ bara en schko. De’ se’ju inte klokt ut juh!”

”Strunta i din sko! Det viktigaste är att få hem dig, så att du kan nyktra till. Herregud, ungen min du kan inte fortsätta på det här viset!”

”Äh! Ja’ hade aschkul! Ja’ minnsch inte schå mycke’, men ja’ hade aschkul!”

”Jag hoppas att du får lika kul när du har utegångsförbud tills du fyller 30.”



Av Ewa - 30 april 2014 00:08

Ett brev till Min Inre Kritiker


Egentligen har du inget existensberättigande.  Du är lika nödvändig som en fästing. Du tillför inget, du bara suger dig fet på min energi. Du våldgästar mig med jämna mellanrum och mitt enda försvar är att se till att må så bra som möjligt för då får du inget att suga fast dig vid. Jag får inte ge dig en möjlighet att få in foten i dörröppningen. Vid minsta tecken på sprickor i självförtroendet dunkar du in en kil.


En abstrakt figur som tilldelats karaktärsdrag från personer som ärrat min insida. En chef som inte hade någon som helst förståelse för depressioner. En dietist som hade sin uppfattning klar om mig baserad på sina egna erfarenheter. En terapeut som somnade medan jag vände ut och in på mig själv. Det mest framträdande karaktärsdraget – den missriktade uppmuntran – har du fått från min bror. Hans åsikter om vilka böcker som var läsvärda och vilka som var rena skräpet följer mig än idag. Hans försök att få mig att bli en tänkande och ifrågasättande person gjorde att jag aldrig vågade ifrågasätta eftersom jag inte ville visa hur korkad jag faktiskt var. Eller rättare sagt trodde att jag var. Jag fortsatte dock att läsa de böcker jag ville läsa trots att det kändes som om han hängde över axeln på mig och smackade ogillande med tungan.


Jag gör mitt bästa för att överrösta dig när du tycker att jag inte borde gå utanför dörren eftersom jag är så fet. Jag täpper till öronen när du försöker intala mig att jag inte kan tillföra något som permanent sjukskriven. Jag stirrar dig stint i ögonen när du påstår att jag inte är en bra mamma. Om du nu ska börja lägga dig i mitt skrivande, så varnar jag dig för jag jobbar på med det här och jag kommer att ha ordentligt på fötterna och jag kommer att skriva för att bli publicerad. DU behöver inte gilla det. DU behöver inte läsa det för DU har fått sparken! Mooahahaha!



Av Ewa - 29 april 2014 20:43

Jag läser Stephen Kings bok "Att skriva" och den är så bra och jag håller med alla dem som säger att den förmodligen är den bästa boken i ämnet! 


"Du måste läsa vitt och brett och hela tiden revidera och åter revidera ditt eget arbete under tiden. Det är svårt för mig att tro att människor som läst väldigt lite (eller inte alls i somliga fall) skulle få för sig att skriva och förvänta sig att andra tycker om det de skrev, men jag vet att så faktiskt är fallet. ----- Om du inte har tid att läsa, så har du inte tid (eller rätt verktyg) att skriva. Så enkelt är det."


Så enkelt är det!


Elin blev förvånad över att Stephen King hade skrivit om att skriva och utbrast: "Om du läser den här, så kommer du att skriva lika bra som Stephen King!". Min alldeles egna supporter.


  

Av Ewa - 29 april 2014 20:34

Jag hatar att vakna av att jag mår illa. 

Jag avskyr att vakna och upptäcka att jag har försovit mig.

Jag gillar inte att vakna klockan 5 av att ögonen kliar för det betyder att det blir en jävlig pollendag.

Så var det igår och när jag försökte öppna ögonen, så var de lätt ihopklibbade.

Jag bor i ett skymningsland med rullgardinerna nere för att skona ögonen.

Idag har det varit svalare och mulet och på kvällen regnade det och det känns lindrande på samma sätt som när man sköljer sitt hettande ansikte i kallt vatten.

Kampen mot allergin tar på krafterna och jag sover nästan 12 timmar om dygnet.


  


Av Ewa - 29 april 2014 20:26

I himlen finns gräddiga såser och jag har varit i himlen idag. På Konsum hittade jag - äntligen! - den färdiga såsen från Jensens där man tillsätter mycket grädde och sedan värmer. Det var en tomatsås som blev så där himmelskt krämig och med lite sting i eftersmaken. Vi hade den till stekt fläskkotlett (som var överraskande fin med tanke på att det var Coops) och sallad. LCHF när det är som bäst!


  

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11
12
13
14 15
16
17 18 19 20
21 22 23 24 25
26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skapa flashcards