Alla inlägg under oktober 2008

Av Ewa - 31 oktober 2008 16:08

Ännu en dag då det är småsakerna som blev räddningen.

En timme efter att Elin tagit sina droppar i går kväll, så hade hennes ångest dämpats och hon blev lättare till sinnes. Hon har dessutom sovit ordentligt i natt från 23 ungefär. Det finns i alla fall NÅGOT konkret som jag kan hjälpa henne med även om det inte är långsiktigt. Jag har hållit min egen ångest stången genom att hålla mig sysselsatt med att tvätta och byta lakan, vattna  rädda krukväxterna, fixa och dona med inspelade filmer, sköta om grisarna, packa de sista prylarna som ska skeppas vidare till Myrorna, duschat och tagit på den nya jamasen som jag köpte förra veckan. Matlagningen blir enkel och vi ska ha en film & smask-kväll tillsammans. Det känns lite lättare.


Jag har ett uppdrag till mina blogvänner inför i morgon: håll tummarna!! Vi ska se utställningen på Nordiska muséet, småshoppa och kanske fika på stan. Håll tummarna så att det blir en mysig dag för det behöver vi! Pliiiis...


Fridens.


ANNONS
Av Ewa - 31 oktober 2008 10:25

Ingen snö.

Ingen lust.

Ingen ork.

Ingen vilja.

Inget hopp.

ANNONS
Av Ewa - 30 oktober 2008 22:26

Förnuftet säger en sak medan lilla trotsiga Ewa (det syns på presentations-bilden :-P  ) gastar om motsatsen. Den här veckan, fyra dagar gammal, har jag inte hållit mig till LKHF. Lilla trotsiga Ewa ropar "Heja, heja!" medan Förnuftet muttrar: "Gör som du vill, dummer, men jag VET hur det kommer att kännas om det visar sig att du har gått upp i vikt....". Ingen träning mer än EN promenad. Bara sofftid och sova, sova, sova. Jag kom inte ens iväg till muséet. Det går utför och jag har ingen som helst lust att kämpa emot samtidigt som ångesten slår med storsläggan när jag känner alla fettvalkar. Jag hade tänkt göra ett seriöst försök att komma iväg till SATS i morgon, men det har ju utlovats 10 cm snö under natten och alla som åker med SL vet ju att när det har landat ett par snöflingor på rälsen, ja, då blir det totalt sammanbrott.


Elin mår sämre ju närmare slutet av lovet vi kommer. Idag övertalade jag henne att ta några droppar igen (den 10 november har hon en läkartid och då ska vi prata om just detta). Jag mår skit alldeles av mig själv, men mår knappast bättre av att se henne må dåligt. Man skulle tro att mitt tålamod med detta och förståelse för detta borde vara stort pga egna erfarenheter, men det hade varit alldeles för enkelt. Otåligheten och frustrationen slåss tillsammans med irritationen och det är hela tiden alldeles vid ytan och jag kämpar för att trycka tillbaka allt. Inte bra. Inte i längden och dessutom otroligt tröttande! På måndag har vi den sk. föräldrakonferensen och då får vi veta vad hjälp som finns till buds.


Idag har jag haft ont i leder och vissa muskler och jag känner mig frusen och småsnuvig. Eftersom jag har varit absoluta motsatsen till aktiv den här veckan, så rör det sig knappast om träningsvärk. Influensa? Jag har aldrig haft det. :-P


Fridens.

Av Ewa - 29 oktober 2008 21:03

Förra gången vi var i Italien (för tre år sedan), så hamnade vi ett sorts kollektivt chocktillstånd när vi konfronterades med Den Italienska Trafiken. Trafikregler verkade uppfattas mer som rekommendationer. Om man behövde tvärstanna för att ta reda på vilken väg man egentligen skulle köra, så var det helt ok. Inget att bli galen på. Just det gjorde vi vid ett tillfälle; vi stannade på det streckade området mellan motorvägen och avfarten från motorvägen för att läsa kartan. Inget hände. Ingen blev galen. Det var då vi myntade uttrycket "Tag din plats i världen" ā la Italien. Sluta be om ursäkt för att du finns till. Säg ifrån. Ha integritet. TAG PLATS! Jag praktiserar detta så ofta jag kan och så länge ingen annan blir lidande och det är speciellt vid obevakade övergångsställen som det känns alldeles särskilt bra. ALLA bilförare har absolut stopplikt vid ett obevakat övergångsställe och jag SER TILL att de stannar genom att kliva ut ett steg och blänga i förarens riktning och sedan tar jag tid på mig att gå över. Jag stressar aldrig, men framför allt så tackar jag ALDRIG för att någon stannar när de SKA stanna.


Tag din plats här i världen.


Fridens.

Av Ewa - 29 oktober 2008 18:33

Jag är kräkfärdig på livet.

Jag


vill


inte


mer.

Av Ewa - 29 oktober 2008 18:24

Det finns vissa växter som, när de drabbas av angrepp, tillverkar ett ämne som drar till sig insekter som äter t.ex de larver som bildas vid angreppet. Det finns växter som så att säga försvarar sig när de blir attackerade. Den miljöförstöring och klimatförändring som pågår just nu skulle kunna ses som ett hot om attack. Tänk dig då att växter och träd känner sig hotade och därför bildar ett toxin som sprids med vinden. Toxinet som drabbar oss människor bryter ned det ämne i hjärnan som gör att vi har en självbevarelsedrift att inte skada oss själva. När självbevarelsedriften inte längre finns, så tar vi livet av oss. Det här är intrigen i "The happening" av M Night Shayamalan som gjorde "Sjätte sinnet". Jag älskar hans filmer! Intrigerna är allt annat än förutsägbara eller gulliga samtidigt som det finns en subtil humor.


Fridens.

Av Ewa - 29 oktober 2008 18:15

En svordom i självaste rubriken, men det är bara för att jag blir så TRÖTT! Hörde ett kort reportage om bostadsområdet Forhhöjden i Södertälje. Vi bodde där innan vi flyttade till vårt Paradis. Det var ganska stökigt ibland även på den tiden, men det har tydligen blivit värre med vandalisering, bilar som sätts i brand och misshandel. Någon sa att det var något lugnare just nu, men att "...det är snart vinter och då har de ingenting att göra.". Vad har det med någonting att göra??? När jag var liten och när jag var tonåring och inte hade något att göra, så satt jag hemma och gnällde. Jag var INTE ute och vandaliserade eller slog på folk! Vad är det för fel på folk av idag??? Ingen moral, ingen empati, egoism och övertygelse om att det de vill ha det borde de få genast!


Jag avskyr att vara vid liv i den värld som vi har skapat.

Fy f-n!


PS. Ett otroligt bra exempel på varför jag har slutat följa med i nyhetssändningarna.

Av Ewa - 28 oktober 2008 12:14

Förra veckan fick jag syn på en affisch från Nationalmuséet om en aktuell utställning som heter "Lura ögat". Illusoriska bilder. Knepiga målningar. Luriga konstverk. Precis vad jag tycker om att titta på! Jag är ingen musei-människa och går bara när det är något alldeles extra och när vi var i Italien. Den här utställningen klassar jag som något alldeles extra. Eftersom Elin har höstlov hela veckan, så föreslog jag att vi kunde gå tillsammans och sedan äta lunch på sta'n. Jag kom ur sängen som planerat, men jag fick inte upp Elin..... Hon kunde inte riktigt bestämma sig om hon ville följa med eller inte. Jag hade inget emot att gå ensam. När jag kom ut regnade det. Blä! På väg till stationen hörde jag det välkända plingplonget i högtalarna som  signalerar förseningar. Det hördes ofta och det rabblades olika meddelanden. Hm. När jag kom in på stationen kunde jag läsa att nästa tåg mot Stockholm var en halv timme försenat pga signalfel! Det var det första tåget som över huvud taget fanns med på skärmarna över norrgående tåg. Nej, tack! Jag gick hem igen. Alltihop kändes väldigt snopet. Jag tänker göra ett nytt försök i morgon och då ska jag kolla SL:s hemsida innan jag går.....


Fridens.

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Oktober 2008 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv i ord med Blogkeen
Följ Mitt liv i ord med Bloglovin'

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se