Förnuftet säger en sak medan lilla trotsiga Ewa (det syns på presentations-bilden :-P  ) gastar om motsatsen. Den här veckan, fyra dagar gammal, har jag inte hållit mig till LKHF. Lilla trotsiga Ewa ropar "Heja, heja!" medan Förnuftet muttrar: "Gör som du vill, dummer, men jag VET hur det kommer att kännas om det visar sig att du har gått upp i vikt....". Ingen träning mer än EN promenad. Bara sofftid och sova, sova, sova. Jag kom inte ens iväg till muséet. Det går utför och jag har ingen som helst lust att kämpa emot samtidigt som ångesten slår med storsläggan när jag känner alla fettvalkar. Jag hade tänkt göra ett seriöst försök att komma iväg till SATS i morgon, men det har ju utlovats 10 cm snö under natten och alla som åker med SL vet ju att när det har landat ett par snöflingor på rälsen, ja, då blir det totalt sammanbrott.

Elin mår sämre ju närmare slutet av lovet vi kommer. Idag övertalade jag henne att ta några droppar igen (den 10 november har hon en läkartid och då ska vi prata om just detta). Jag mår skit alldeles av mig själv, men mår knappast bättre av att se henne må dåligt. Man skulle tro att mitt tålamod med detta och förståelse för detta borde vara stort pga egna erfarenheter, men det hade varit alldeles för enkelt. Otåligheten och frustrationen slåss tillsammans med irritationen och det är hela tiden alldeles vid ytan och jag kämpar för att trycka tillbaka allt. Inte bra. Inte i längden och dessutom otroligt tröttande! På måndag har vi den sk. föräldrakonferensen och då får vi veta vad hjälp som finns till buds.

Idag har jag haft ont i leder och vissa muskler och jag känner mig frusen och småsnuvig. Eftersom jag har varit absoluta motsatsen till aktiv den här veckan, så rör det sig knappast om träningsvärk. Influensa? Jag har aldrig haft det. :-P

Fridens.

 

Gröngöling

31 oktober 2008 11:50

Klart att det är påfrestande när ditt barn inte mår bra. Tycker inte alls det är konstigt att du blir otålig, frustrerad osv. Det blir man väl när man själv har samma problem. Det blir jag, känner så väl igen mig i den där ilskan och otåligheten som man (jag) skäms för. Man vill ju vara en så bra förälder som möjligt. Hoppas samtalet går bra i nästa vecka.
Du verkar vara en jättebra och snäll mamma tycker jag i alla fall.
Kramisar

PS Ser att du har, typ, min flickrumstapet (inte mitt val) som bakgrund. Snygg som bakgrund, hemsk som tapet.

http://grongoling.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...