Promenerade i 60 minuter i varierande tempo. SKÖNT! Inga endorfiner, men det gjorde inget.

Fridens.

......och så varje jul. Det tycker jag är kul!"

Så sjunger Pippi. Det är kul att städa ibland. Resultatet är roligast. Jag har alltså städat idag och nu luktar det rent och alla ytor är dammfria. Det var väldigt skönt att göra någonting fysiskt efter den långa perioden med förlamande trötthet. Dammsugarslangen gick av! Den gick av uppe vid fästet till själva röret och min ytterst provisoriska tejpning höll inte mer än någon minut. Tur i oturen var att jag var inne på sluttampen.  Pär var "lekledare" ute på gården = städdag i vår förening. Nu är han och Elin på besök hos svärfar som är i Stockholm tillfälligt.

Apropå den förlamande tröttheten, så slog det mig att det kanske är sköldkörteln som har dragit ned på tempot ännu mer. Jag har nämligen samma symptom som när problemet upptäcktes: sjukligt trött, deppig, frusen, dåligt minne (lappar, lappar,lappar!) och torr hud. Symptomen är luriga var för sig, men förklarar mycket när de sätts tillsammans. På tisdag ska jag träffa min Levaxin-doktor och få besked.

Känner ni till Michael Moore från USA? Mannen som har gjort flera väldigt USA-kritiska dokumentärer. Jag snubblade över en idag och fick vatten på min lilla USA-fientliga kvarn. Dokumentären heter "Sicko" och handlar om sjukvården. Han är kritiskt mot sjukvården i sitt hemland, men han har även åkt till Kanada, Storbritannien och Frankrike för att jämföra. Dessa tre länder har statligt finansierad sjukvård vilket resulterat i att invånarna inte betalar fantasisummor för nödvändig vård och definitivt inte blir nekad någon som helst vård pga försäkringsbolagen inte tycker att det finns anledning att betala för den. Michael Moore fick ju till slut veta att anledningen till att den statliga vården är kostnadsfri är höga skatter. Han hänvisade oxå till diverse undersökningar som visar att USA:s befolkning ligger långt efter vad gäller lycka, hälsa och långt liv. USA är ett fritt land, ett land med ndliga möjligheter, men det är under förutsättning att du är rik och att du är frisk. Jag ska tänka efter en extra gång innan jag gnäller över vår sjukvård här i Sverige! Heja, Sverige och heja, europa!!

Fridens.

PS. Jag är fruktansvärt medveten om att allt i Sverige inte är bra, men fördelarna överväger.

....för stöd, tips och kommentarer. Det värmer MYCKET!

.....i skog och mark är obefintlig för JÖSSES vad det har regnat!! Det öste rakt ned och i sådana mängder att jag kunde höra suset från fallande droppar fast fönstret var stängt! Jag kom äntligen ur sängen redan vid 8-tiden och hade tänkt masa mig ned till affären för att få komma ut en stund och så denna syndaflod...... Jag gick runt och småplockade och tog alla mina medikamenter tillsammans med ett glas juice och det fortsatte att regna. Jag tände så många lampor som möjligt i kampen mot halvdagern och det fortsatte att regna. Luften gick ur mig och det fortsatte att regna. Jag somnade i soffan medan det fortsatte att regna. Jag vaknade tre timmar senare och det regnade fortfarande.

Elin var ledsen igår kväll igen. Tårarna rann och näsan blev täppt. Jag hade ett långt sängkantsprat med henne. Stämningen börjar bli desperat. "Säg vilken sorts hjälp du vill ha och strunta i om du tror att det är möjligt eller inte" sa jag till henne eftersom hon inte tycker att mina förslag om kurator är något att hänga i granen. "Att slippa gå till skolan över huvud taget" blev hennes svar. "Hemundervisning?" frågade jag. Hon nickade. Efter vårt snack, så mailade jag helt enkelt hennes lärare och frågade vad som gäller vid hemundervisning. Läraren svarade att hon har skickat frågan vidare till ledningen. Det är aldrig fel att fråga! Pär är inte lika tänd på idén eftersom han upplever det som att vi äntligen har fått det att fungera igen, men när Elin gråter varje kväll och har ångest inför nästa dag, så tycker inte jag att det kan kallas för att det fungerar. Hon biter ihop, det är det hon gör, men den metoden fungerar sällan i längden. Är det någon som har erfarenhet av hemundervisning?

Ååhh, vad allt känns tungt!

Ingen styrketräning i världen hjälper mig att orka hålla uppe denna tyngd! Knäna viker sig, ryggen protesterar och jag har blytunga fötter. Sömn, välsignade sömn! Där finns den enda möjligheten till flykt från tankar, känslor och krav. Elin och jag har siktet inställt på Lyxlörda'n och det är det som håller oss uppe för tillfället. Frågan är var jag ska få ork ifrån att göra någonting de dagar som är kvar? Jag blir knäpp av denna orkeslöshet! Känslan av att bli knäpp är kanske ett tecken på att det finns en yttepytte smula ork att bryta denna onda cirkel?

Fridens.

Det har kommit ett brev från SöS där det står att jag har fått en tid för undersökning redan den 3 november. Det var värst!

Fridens.

Elin har fått vara hemma idag för att hinna ikapp. Förra veckans besök hos tandhygienisten där hon blev av med sin tandsten var plågsamt och efteråt har hon varit öm i munnen och hon har haft måååånga blåsor. Smärta! Hon har haft svårt att äta i flera dagar vilket ledde till att orken har trutit, humöret har sjunkit och allt har varit pest och tårar. Just idag hade de inga speciella lektioner och dessutom teater hela em:n, så vi lät henne få vara hemma och sova och äta. Blåsorna börjar äntligen dra ihop sig och orken och humöret kommer, sakta men säkert tillbaka.

Den vanligaste versionen av att "inte ha matlust" är väl att helt enkelt inte känna hunger. Jag känner hunger, men när jag väl ska äta, så är det ingenting som är gott. De senaste dagarna har jag inte ätit tills jag har blivit mätt. Det enda som ÄR gott är youghurt. Med eller utan frukt, drick-form eller ät-form. Det KAN vara en anledning till att min ork tryter, men det förklarar inte sömnbehovet.

Jag har städat buren idag, men inte så mycket mer. Usch, vad allt är trist!

Fridens.

Igår tog jag mig ur sängen vid halv 10.

Sov en timme på em:n.

Lade mig vid midnatt och sov i 7 timmar.

Toalettbesök och sedan tillbaks till sängen där jag blev kvar till halv 11.

Jag skulle kunna sova hur mycket som helst!

Elin är oxå sjukligt trött.

Även Pär.

Sömnsjuka?

Till saken hör att jag har minskat antalet Theralen-droppar och jag har inte behövt Citodon på två dagar, så det är inte den sortens dåsiga trötthet.

Marsvinen är pigga. :-)

Pär och jag veckohandlade på Coop.

Det var det det!

Fridens.

Jag sover tungt med både Theralen och Citodon i kroppen. För tungt. Idag vaknade jag med rejäl huvudvärk och kände mig groggy.

Jag ringde SöS handkirurg. De har fortfarande inte fått min remiss. Väntetiden för ett första besök för bedömning är minst 6 månader.

Jag ringde Sabbatsbergs handkirurg. Väntetiden för ett första besök för bedömning är 4 månader, men kan bli kortare.

Jag ringde Nacka handkirurg, men deras telefonkö var fylld för dagen.

Sophiahemmet har ingen handkirurg.

Min husläkare ringde mig på min inbokade telefontid. Vi pratade lite om Elin och jag förnyade några recept. Hon hjälpte mig ÅTERIGEN genom att redan idag skicka en remiss till Ortopediska Huset som tydligen har den kortaste väntetiden. Efter det telefonsamtalet släppte huvudvärken som genom ett trollslag! Ååh, vad hon är bra!

Fridens.