Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med många foton från olika delar av stan och jag fastnade i minnen och ångest. Det som slog mig när jag kikade runt var den positiva stämningen. Jag sa till Pär att jag är glad, väldigt glad till och med att någon vill bo där. Jag vill inte att Kiruna ska avfolkas. Han tittade oförstående på mig. "Jag förstår inte varför man inte skulle vilja bo där. Man kan väl bo där lika gärna som här." Först blev jag irriterad över att jag inte lyckats göra mig förstådd, men jag har funderat en hel del över min reaktion för han har ju rätt. Varför skulle man inte vilja bo i Kiruna? Under mina år där hörde jag sällan något positivt om min hemstad, varken från jämnåriga eller från besökare. Det är ju vinter mer än halva året! Antingen är det tvärmörkt eller så går solen aldrig ned. Alla jävla mygg! "Jag var nere i Stockholm och där blommade syrenerna och här har inte ens träden slagit ut." Hög arbetslöshet. I gymnasieåldern ville ingen stanna kvar i stan. De skulle därifrån och göra allt från att flytta till Stockholm till att arbeta på kibbutz i Israel. "Bara jag har gått ut skolan ska jag härifrån!" Jag var tillbaka på besök för min mammas begravning 1997 och sedan 2001. Den sista gången (inte senaste utan sista) var i juli 2011 då jag hade fått en idé om att jag skulle konfrontera mina minnen. Katastrof. Fruktansvärd ångest och Pär och jag tillbringade en av dagarna med att åka till Narvik bara för att jag inte klarade av att vara kvar i stan. När planet lyfte mot Stockholm visste jag att jag inte skulle åka tillbaka till Kiruna. Det är som det är. Det är ingenting som jag har lust att gräva i med hjälp av en terapeut. Det är som det är. Jag kan leva med det. Jag vet var felet ligger och det felet får förbli oåtgärdat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Idag tog jag mig över tröskeln och körde ett lätt pass med gummibanden. Det var en mjukstart som kändes som ett prova-på-pass och det gick bra och var hyfsat skönt. Hostan drog inte igång. Nu, fem timmar senare, känner jag att träningsvärken kommer a...