Igår gick jag upp vid 9 som ett led i "Operation dygnsvändning", men jag var trött, så trött. Gårdagen var en seg och tråkig och händelselös dag när jag inte mådde tillräckligt bra för en promenad, så jag sov en stund i soffan. Större delen av eftermiddagen och kvällen satt jag och läste. Jag läste ut "Vigilante" och började på ännu en favorit i repris: "Fri" av Natsuo Kirino. En tjock bok som Elin sträckläste på ett par kvällar i somras och som jag läser för andra gången. Vid 22-tiden tog jag plats i soffhörnet och började läsa och - PANG! - klockan var plötsligt halv 1 IGEN. Jag ville läsa mera, men jag valde att borsta tänderna och gå och lägga mig. Pär sov djupt och med öppet fönster och det var kallt i sovrummet. Jag drog igen fönstret till hälften (jag ligger närmast fönstret) och kröp ned under täcket. Jag hittade min sovgrop direkt och somnade. När Pär kom in i morse för att säga hej då, så tyckte han tydligen att det var onödigt svalt i sovrummet, så han stängde fönstret helt. Vi tycker om att sova med öppet fönster, men nu tror jag att det ska få vara stängt om nätterna för jag har blivit förkyld IGEN. Täppt näsa och huvudvärk. Jag hoppas att denna nya förkylningsomgång nöjer sig med den hosta jag redan dras med, så att jag inte behöver börja en ny omgång där med. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt eländet. Om jag orkade och inte började hosta, så skulle jag skrika och slänga saker omkring mig. En förkylning är en sådan fisig sjukdom i jämförelese med mycket annat, men den tar fan i mig knäcken på mig!!!

Lotta mår i alla fall prima. Hon rosslar fortfarande ibland, men hon är pigg-pigg och äter allt som kommer i hennes väg och DET känns bra!

Fridens.