Jag fick en ny CD-spelare utan problem.

Jag tar inte för givet att det ska vara så lätt att få en ny - jag ifrågasätter.

Lotta mår stadigt bättre.

Det känns som om Cymbalta fungerar!

Jag är inne i en läsperiod.

Fridens.

......varför jag har lättare att somna när jag har läst än när jag går direkt från datorn till sängen?

*använder hjärnan läsningen som ett sätt att varva ned?*

Fridens.

Jag har nästan blivit beroende av CD-böcker! Jag köper inte speciellt många eller ens ofta utan lyssnar på några pärlor om och om igen. Uppläsaren är avgörande, tycker jag, så när jag ska köpa en ny ljudbok, så letar jag på uppläsaren och ser vad han/hon har läst in. En dålig uppläsare kan förstöra en bra bok. Till detta behöver jag en bra bärbar CD-spelare (Nej, Annie, jag tänker inte gå över till MP3-böcker). I maj månad köpte jag min 5:e CD-spelare och den gången kostade jag på mig 849 kr eftersom "man får det man betalar för". Den har varit suverän! Enastående! Trots att den har åkt i golvet x antal gånger, så har Krister Henriksson (som läser Harry Potter) inte kommit av sig eller ens stammat utan fortsatt som vanligt. Härom dagen upptäckte jag att volymen knasade. Jag kunde inte längre lyssna på nästan lägsta (vilket är min vanligaste inställning) för då hördes ingenting och det gick  heller inte att höja till mer än 5. Idag skjutsade Pär mig och CD-spelaren till Clas Ohlson i Skärholmen där jag stegade fram till reklamations-disken och sa att "Volymen knasar sig." Killen bakom disken knappade på sin dator, men ställde inga som helst frågor. Jag hade nog väntat mig ett litet förhör åtminstone. Den enda frågan han ställde var "Och du vill ha en likadan ny?". "Jaa...tack" svarade jag "om det är SÅ lätt, så.....". Det VAR precis så lätt! Jag fick ett sk. tillgodokort som jag skulle betala med i kassan efter att jag själv hade hämtat en sprillans ny (och 50 kr dyrare) CD-spelare. Mina känslor inför denna transaktion är blandade. Väldigt blandade. Å ena sidan är det skönt att, som kund, slippa bli misstrodd och utsatt för tredje gradens förhör. Å andra sidan var jag faktiskt inställd på att lämna in den på reparation eller har man helt och hållet sluta reparera saker?? När jag köpte spelaren, så kostade den nära 1000 kr och för mig är 1000 kr mycket, men tydligen inte tillräckligt mycket för att lägga ned resurser på att reparera den. Det är ett slit-och-släng-samhälle vi lever i och den här sortens nonchalans gör inget för att ändra på det. Skulle jag kanske ha stampat med foten och KRÄVT en reparation i stället för ett byte?

Fridens.

Igår gick jag upp vid 9 som ett led i "Operation dygnsvändning", men jag var trött, så trött. Gårdagen var en seg och tråkig och händelselös dag när jag inte mådde tillräckligt bra för en promenad, så jag sov en stund i soffan. Större delen av eftermiddagen och kvällen satt jag och läste. Jag läste ut "Vigilante" och började på ännu en favorit i repris: "Fri" av Natsuo Kirino. En tjock bok som Elin sträckläste på ett par kvällar i somras och som jag läser för andra gången. Vid 22-tiden tog jag plats i soffhörnet och började läsa och - PANG! - klockan var plötsligt halv 1 IGEN. Jag ville läsa mera, men jag valde att borsta tänderna och gå och lägga mig. Pär sov djupt och med öppet fönster och det var kallt i sovrummet. Jag drog igen fönstret till hälften (jag ligger närmast fönstret) och kröp ned under täcket. Jag hittade min sovgrop direkt och somnade. När Pär kom in i morse för att säga hej då, så tyckte han tydligen att det var onödigt svalt i sovrummet, så han stängde fönstret helt. Vi tycker om att sova med öppet fönster, men nu tror jag att det ska få vara stängt om nätterna för jag har blivit förkyld IGEN. Täppt näsa och huvudvärk. Jag hoppas att denna nya förkylningsomgång nöjer sig med den hosta jag redan dras med, så att jag inte behöver börja en ny omgång där med. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt eländet. Om jag orkade och inte började hosta, så skulle jag skrika och slänga saker omkring mig. En förkylning är en sådan fisig sjukdom i jämförelese med mycket annat, men den tar fan i mig knäcken på mig!!!

Lotta mår i alla fall prima. Hon rosslar fortfarande ibland, men hon är pigg-pigg och äter allt som kommer i hennes väg och DET känns bra!

Fridens.

Igår kväll började det blåsa. Ju längre det höll på desto värre blev det och till slut var det ren och skär storm.

Kraftiga vindar brukar betyda omslag i vädret och det stämde den här gången för klockan är inte ens 10 och det är +12 grader.

Igår hade jag på mig vinterjackan för första gången och det låg kvar nattfrost i de skuggiga partierna. Igår tog jag fram MBT-kängorna eftersom gårdagens promenad kändes kall runt vristerna. Det KAN vara därför det är betydligt mildare idag; jag tog fram vinterskorna. Framåt vårkanten brukar det börja snöa igen när jag ställer undan vinterskorna......

JAG BLIR KNÄPPARE AV SÅ'NA HÄR VÄDEROMSLAG!

Fridens.

Sent igår spelade jag in "The dark knight". Den senaste (sista?) Batman-filmen med Heath Ledger i rollen som Jokern. 2 timmar och 25 minuter och jag fattade ingenting. Jag var kanske okoncentrerad, men måste man verkligen vara super-koncentrerad för den sortens film? Är jag korkad? Heath Ledger gjorde i alla fall en kanontolkning av Jokern; inte helt olik kapten Jack Sparrow. Jag kanske ser filmen en gång till antingen för att få en chans att begripa handlingen eller för att övertyga mig själv om att jag inte är korkad. För det ÄR jag inte! Eller?

Fridens.

Höstvädret på topp.

Ett bra samtal med kuratorn.

Jag såg ett rådjur!

Lotta kommer att bli bra.

Djur.

Fridens.

Det här rådjuret fotograferade Pär i maj.

Idag hade jag tid hos kuratorn klockan 11, så jag fick stiga upp före 9 idag och det är väl steg 1 i "Operation dygnsvändning". Det blev ett bra samtal med kuratorn; lättsammare än förra gången. Jag fick återigen bekräftelse på att jag inte gnäller och det är upplyftande!   Ny tid om 2 veckor.

Höstvädret var på topp, så jag gick en längre sväng tillbaka och det var så skönt! Jag gick en runda som jag dittills bara åkt med bil, så det kändes lite läskigt. När jag kom till ett vägskäl, så var jag faktiskt inte helt säker på åt vilket håll jag skulle gå.  Jag valde rätt i alla fall och kom hem som jag skulle och började genast hosta igen. Suck.

Pär åkte själv till veterinären med Lotta och är på väg hem i detta nu. Via sms fick jag veta att Lotta ska äta medicin i 10 dagar. Jag antar att det är antibiotika. Huvudsaken är att hon kommer hem igen!

"Operation dygnsvändning" var det, ja..... Med tanke på att det verkligen ÄR höst nu och att det blir mörkt allt tidigare om kvällarna samt att tiden verkar flyga förbi, så ska jag börja vända tillbaka dygnet för att inte missa de ljusa timmarna. Trots att hostan fortsätter att sätta käppar i mitt träningshjul, så tänker jag promenera så ofta jag orkar och jag föredrar att vara ute i dagsljus. Jag vet oxå att jag mår bättre av att rätta till dygnet och att när jag somnar före midnatt, så är den sömnen bättre. Så är det.

På väg till kuratorn mötte jag en äldre herre med en stor, svart och lurvig hund. Jag har mött denna duo förut och sett att hunden ifråga tycker om att hälsa på alla den kan, så jag sa "Hej!" och sträckte fram min behandskade hand. Till min stora förvåning, så morrade och gläfste hunden och backade! Va?! Husse avslöjade att hunden är rädd för solglasögon och eftersom det var strrrrrrrålande solsken, så hade jag mina på mig. "Han är rädd för barnvagnar och dramaten oxå" sa husse. Det kanske går bättre om vi träffas fler gånger för jag vill inte gå miste om att klia en hund som faktiskt vill hälsa på allt och alla.

Fridens.