När det visade sig att Elin inte kommer att äta middag hemma idag, så funderade Pär och jag på vad VI då skulle äta. Det blir fläskkotletter.

"Jag vill att du steker de enligt receptet i 'Smörstekt'" sa jag och bläddrade fram receptet. Han läste igenom det.

"Visst" sa han sedan "men såsen......."

Såsen görs av äggula och grädde.

"Men det är väl hela grejjen, antar jag" lade han sedan till.

Precis!

Så för att det ska bli riktig LKHF-middag, så lagar jag middagen idag och Pär kan låtsas om att han inte vet hur mycket grädde det är i såsen.    Han har börjat förstå fördelarna med LKHF och han vet att det fungerar när man vill gå ned i vikt, men än är han inte helt övertygad. Han har fortfarande kvar sitt medlemskap i "Klubben för fettskrämda", men han kommer nog inte att förnya det om jag säger så.

Fridens.

Det är lördag idag och sedan jag gick över till LKHF, så betyder lördag att jag tillåter mig fler kolhydrater om suget infinner sig, men det suget innfinner sig inte så ofta och här uppenbarar sig en annan skillnad jämfört med Viktväktarna för när lördagen kommer, så känner jag ingen som helst stress över att hinna med att äta så mycket "förbjudet" jag bara orkar vilket jag kände när jag svalt mig själv och de points-fria lördagarna var som ljuset i slutet av tunneln.

När jag väl masade mig ur sängen i förmiddax, så hade jag ingen matlust och det bidde ingen frukost. Till lunch gjorde jag en varm macka av vanligt vitt bröd med mycket smör och ost på. Till middag åt vi tacos och själv åt jag 2 stycken. Jag drack mjölk till maten och ibland är mjölk sååååå himla gott! Jag kommer att göra ett nytt försök med chips ikväll; choklad och chips. Om jag mår lika dåligt i morgon som jag gjorde för 2 veckor sedan, så vet jag med säkerhet att min mage inte accepterar chips längre. Små-spännande, eller hur?   

Fridens.

Jag är fruktansvärt trött! Igår lade jag mig före 22 och slocknade direkt. Toalettbesök vid 4 och sedan somnade jag om och sov och sov och sov till efter 11. Jag är så trött att det påverkar humöret som sjunker..... Kan det vara sköldkörteln? Trött, deppig och frusen; jag fryser jämt om fötterna nu för tiden. Jag har en tid hos Levaxindoktorn om ett par veckor. Kanske är det LKHF som påverkar ämnesomsättningen eller är det alltför långsökt?

Uääää!   

O-fridens.

Varför är det lättare (för mig) att låta bli "fusk" med LKHF än med Viktväktarna?

Det har jag funderat på.

Mitt hemsnickrade svar har ingenting med blodsocker, mättnadskänsla eller fettdrift att göra även om det inte är oväsentligt.

Svaret för oss som försöker gå ned i vikt med LKHF och svaret för oss som har den stora lyckan att vi faktiskt går ned i vikt med LKHF är just det att resultatet är så synligt.

Efter 2 veckor har jag blivit av med 1,9 kg och när resultatet är så pass påtagligt, så är det inte det alls lika svårt att låta bli att fuska även när choklad-tarmen suger!

Om kroppen däremot håller fast vid extra kilona med näbbar och klor oavsett vad jag äter eller inte äter och oavsett hur mycket jag tränar, ja, då är det betydligt lättare att tappa sugen och tänka "Äh, vad gör väl en Fazer Blå när jag ändå inte går ned i vikt.".

Nu när jag kan se en tydlig skillnad varje måndag, så har jag helt enkelt ingen lust att riskera det.

LKHF-fridens!

.....att LKHF, som viktminskningsmetod, fungerar bättre om man behöver gå ned många kilon än om man vill bli av med endast 10 kilo?

Fridens.

Efter 2 veckor med LKHF.

Sammanlagd viktminskning: 1,9 kg (trots att det inföll i mensperioden).

Träning: någon enstaka stöpplig promenad pga ryggproblem till följd av fall i trappa den 23 februari.

Kost: inte strikt så till vida att jag dricker juice på morgonen till medicinerna, har socker i teet och tar 1- 2 drickyouhurt(ar) om dagen. Jag äter Wasa Fiber Plus som innehåller 5 g kolydrater/skiva. Jag har ätit en Fazer Blå chokladkaka/vecka som jag delade upp på fredag och lördag.

Jag har uteslutit pasta, ris, potatis, flingor, "vanligt" bröd, frukt och Pepsi Max. Jag har dragit ned på grönsaker, youghurt och mjölk; mjölk har jag bara i teet, men tycker om att dricka det till maten ibland.

Jag har ätit mycket smör (Bregott), ost och ägg.

Jag har lyckats hålla mig ifrån avvikelser/fusk.

Mående: magen har lugnat ned sig. Jag har känt ordentligt sötsug vid endast 2 tillfällen. Jag upplever det som att jag har något mer ork än jag brukar ha trots att ryggbesvären har dragit ned mitt tempo. Viktminskningen gör att jag mår bra psykiskt och känner mig mer positiv. Faktumet att jag har förbättrat mitt blodfetts-värde samt kunnat ta bort statin-medicinen känns rent trimfatoriskt!

Funderingar: jag har aldrig tidigare bantat. Jag gjorde ett enda seriöst försök med Viktväktarna för 6 år sedan (och gick ned ca 15 kg). Tack vare att jag inte har fastnat i någon jojo-bantnings-karusell, så är min kropp mottaglig för ett nytt viktminskningsförsök. Tack vare att jag inte har jojo-bantat, så är min kropp inte så känslig för kolhydrater och det är det som gör att jag går ned i vikt trots socker i teet och trots choklad. OM det skulle haka upp sig, så har jag områden där jag kan dra in ytterligare - jag har svängrum vilket känns väldigt bra. Jag är övertygad om att det faktum att jag slutade med min statin-medicin (23 mars) innebär att viktminskningen äntligen kan komma igång!

Fett-fridens på er, bloggare!

Om nu kroppen blir lurad av Pepsi Max till att tillverka eget fett, så borde det innebära att kroppen blir lurad på samma sätt av andra produkter som har en extra söthet där sockret har ersatts av sötningsmedel t.ex godis, choklad, sylt och marmelad. Sötningsmedel till kaffe/te. Som jag ser det, så är det bättre att fortsätta med riktigt socker i t.ex te (som jag gör), men att ha som målsättning att det ska minskas. Jag brukade ta mina Theralen-droppar i Pepsi Max för att dölja den fräscha smaken av pepparmint, men nu tar jag dropparna i en klunk apelsinjuice i stället. Det är lika bra att kroppen får riktigt socker att arbeta med och göra om till fett om nu det är så nödvändigt än att lura den på sockret, men ändå bli fet.

Jag provade en ny LKHF-lunch idag: 2 stekta ägg och makrill i tomatsås. Det var helt ok och mättade ganska bra. På Konsum fanns Abbas makrill och Coops egen makrill. Coops var billigare, men fetthalten var lägre än i Abbas makrill och tomatsåsen var gjord av vatten och något konstgjort. Abbas makrill låg i riktig tomatpuré (som jag skrapade bort det mesta av eftersom det är där sockret finns) som gav mycket smak åt fisken. Det låg 1 ganska stor filé i burken och jag tog lite mer än hälften. Jag köpte 2 burkar, så de räcker till 3 luncher. Jag är väldigt kluven till Coops egna produkter över huvud taget och i just det här exemplet gick det tydligt fram varför de är billigare än t.ex Abbas. Man får det man betalar för.

Fridens.

Just nu finns det inte plats för mycket annat än LKHF i min hjärna. Efter att ha läst "Hjärnkoll..." och nästan hela "Varför går jag inte ned i vikt?" av S S Skaldeman, så surrar det i hjärnan. Hur kommer det sig att så många intryck som ändå ger en känsla av självklarhet, den ena aha-upplevelsen efter den andra inte lyckas komma ut genom fingrarna i begripliga meningar?? Det finns mycket jag vill skriva om detta, men jag får ingen ordning på orden!

Spridda funderingar kring LKHF:

Efter att ha läst att kroppen drar igång egen fettillverkning när den luras att tro att det är något sött på gång, så har jag inte kunnat dricka Pepsi Max. Några klunkar, men vetskapen om vad den konstlade drycken ställer till med..... Det är ju inte så konstigt att jag inte gått ned i vikt när jag hela tiden har startat egen tillverkning av fett!!

Statiner (kolesterolsänkande mediciner) är tydligen ett avgörande hinder för viktminskning. Jag har länge, länge känt att alla mina mediciner gör något med kroppen som i sin tur hindrar mig från att gå ned i vikt, men eftersom jag inte har kunnat peka på VAD eller haft de rätta orden att uttrycka mig med, så har det aldrig blivit mer än en diffus känsla. Många av SS Skaldemans "elever" upplevde att deras viktminskning tog fart när de slutade med statinerna. Jag slutade med min kolesterol-medicin för ca 1 vecka sedan och har redan gått ned 1 kg. Sammanträffande? Jag får se tiden an.

Det finns många som tycker att LKHF-anhängare har något fanatiskt över sig. SS Skaldeman är något av en fanatiker, tycker jag. Han har gått ned massor i vikt med hjälp av kosten och mår nu bättre (han är över 70 år) än han någonsin har gjort tidigare, så han har en del på fötterna när han uttalar sig. Däremot är han inte, som han själv skriver, någon läkare, men det hindrar inte honom från att anse att man kan äta sig fri från alla sorters mediciner med hjälp av LKHF.  Jag tycker att det låter rimligt när det gäller statiner, Omeprazol, kortison mm, men jag har svårt att tro att jag kan äta mig fri från de antidepressiva medicinerna. Han hävdar det, men han är ju, som sagt, ingen läkare. När man, som jag, får diagnosen dystymisk depression (ett konstant sänkt stämningsläge) och har haft det i ca 30 år, så hjälper det nog inte med enbart fett och proteiner. Fast om jag verkligen klarar av att hålla mig till denna kost, så lär väl tiden utvisa även det.

Det är, hur som helst, fascinerande och jag har svårt att förstå att så många hävdar att denna kost är bluff, när det finns så himla många människor som kan bevisa motsatsen! Eller hur, Nannis?   

Fridens.