Direktlänk till inlägg 19 maj 2008
Jag vill inte ha det så här längre! Från och med i morgon ska jag ha en "att-göra-lista" med minst tre aktiviteter/sysslor varje dag som jag brukar ha när jag är deprimerad (mitt beteende och tankemönster börjar likna det). Idag gick jag upp klockan 7 med Elin och medan hon åt frukost och gjorde sig i ordning, så gjorde jag matsedel för två veckor framåt (det var så pass länge sedan jag gjorde det att det inte var några problem + att vi har tre nya VV-böcker med recept). Halv 9 lade jag mig i soffan och läste ett tag och sedan sov jag i tre timmar. Visserligen sov jag inget vidare i natt, men jag tycker inte att det är fog för en tre-timmarslur! Det är bra att jag ska kolla alla värden nästa vecka.
Nu är det JAG som behöver hjälp med motivationen! På fredag SKA jag till SATS, men frågan är hur jag ska ta mig över den tröskeln? Det är så pass länge sedan nu att jag inte kan återkoppla till känslan av välbehag som kommer efter varje tränings-pass, så jag måste komma på något annat. Det ska vara någonting som gör att jag verkligen ångrar mig uti fall att jag inte kommer iväg. Pär - hjälp till här! Tyvärr, så räcker det inte med en extra puss och kram...... "Du är vuxen och ska inte behöva belöningar och morötter för att klara av något som du vet får dig att må bra. Se till att komma iväg bara!"
Ni som läser min blog vet hur jag tillbringade förra veckan: ingen träning och VV över bord. Förklara då hur det kommer sig att jag har blivit av med det hekto jag gick upp PLUS två till?? Som det känns just idag, så har jag ingen som helst lust att börja med VV igen (ge upp efter bara en vecka - ynkligt!!) och det är möjligt att jag skjuter upp det ännu mer. Av det jag har läst om viktminskning och egna erfarenheter, så blir mina misstankar allt starkare om att jag faktiskt äter FÖR LITE. Inte FEL utan för lite. Jag behöver helt enkelt äta ordentlig lagad mat även till lunch fast jag inte upplever det som att jag behöver det. Den krassa anledningen till att jag inte gör det fast jag vet att det är det som är nyckeln till det hela, är att min vilja att gå ned i vikt inte är tillräckligt stark. Jag vill det inte tillräckligt mycket för att lägga om mina vanor och börja äta lagad lunch. Det är så det är: MIN VILJA/MOTIVATION ÄR INTE TILLRÄCKLIGT STARK. Utseendemässigt avskyr jag mig själv pga övervikten. Hälsomässigt är det, i första hand, lederna som tar stryk. Varken Elin eller Pär (tror jag) skäms för att visa sig med mig. I det stora hela, så mår jag faktiskt bra och då avser jag de perioder när jag inte lider av psykisk trötthet (som nu) eller depressioner och jag har ork till det mesta. VARFÖR vill jag gå ned i vikt? I huvudsak vill jag gå ned i vikt för sakens egen skull och det är kanske därför som motivationen tryter. Tankarna bara maler och maler och maler och maler....
Kuratorn som vi träffade för två veckor sedan ringde idag, som avtalat och jag kunde rapportera att allt har gått väldigt bra och det har det ju gjort! När vi pratade om belönings-systemet, så antydde hon att det kanske kunde vara mindre pryl-inriktat och mer av favoritmat och egen-tid med mamma eller pappa. Efteråt kom jag på att vi tillbringar väldigt mycket tid med Elin i och med att jag är hemma när hon kommer från skolan och att vi alltid äter middag tillsammans och att hon inte önskar sig det hon redan har. :-D Ständigt denna efterklokhet.....
Både Pär och jag tycker att det ser ut som att Tösabiten har slutat att tappa päls. De rosa fläckarna, där pälsen hade lossnat, har är inte lika tydliga längre. OM det är så att vi inte inbillar oss, så kan jag tolka det hela på endast ett sätt: hon VAR stressad, men har kommit till ro igen.
Fridens.
Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...
"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...
Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...
Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|