Jag kom iväg på min tempopromenad lite tidigare, 10 över 9 och då var det redan 25 grader och när jag kom hem en dryg timme senare var det 28. Nu är det 31. Vidrigt! Det kom ett kortvarigt endorfinrus efter att jag hade klarat av backen vid Villa Talliden utan att egentligen tappa fart eller flämta efter syrgas och sedan fick hjälp att fortsätta av en riktigt bra gånglåt. Dessutom kändes det som att jag äntligen hade lyckats knyta MBT-skorna lagom hårt så att tårna inte domnade bort, ingen kokkänsla i fötterna och inga skavsår. Livet lekte! En stund senare var fötterna överhettade, tårna lätt domnade och jag kunde känna en ny blåsa på hälen. Tillbaka i verkligheten......

Jag handlade på Konsum och jag var frestad att fråga om jag fick bo kvar där i den himmelska luftkondiotionerade svalkan. När det är så här hett går det inte att vara utomhus mellan 12 och 20.

När jag kom hem och fortfarande hade ångan uppe fick jag snilleblixt och bestämde mig för att klara av städningen av buren direkt i stället för på eftermiddagen när solen har hunnit runt till köket. Sedan svalnade jag av innan jag duschade. 

Jag försöker se det positiva i det mesta och om jag anstränger mig kan jag se 2 fördelar med den här äckliga värmen: jag tappar matlusten, så förhoppningsvis går jag inte upp i vikt och eftersom det är eldningsförbud ligger inte grilloset som en flottig filt över alla härliga dofter som brukar tona fram i kvällningen.

Vid halv 10-snåret var det redan 25 grader och nu flirtar temperaturen med 30-strecket. Jag har vant mig vid värmen nu även om jag inte har acklimatiserat mig och det kommer aldrig att inträffa eftersom jag inte är en älskare av sol och värme. Jag dricker vatten, duschar kroppstempererat och försöker hålla mig stilla och lugn när värmepaniken kommer smygande, men det tar på krafterna och jag känner mig som en sengångare med lätt huvudvärk.

En promenad i raskt och stadigt tempo kallar jag hädanefter för tempo-promenad och idag gick en en sådan på 60 minuter. Det gick åt en halv liter vatten och fötterna kokade, men det var ändå skönt och när jag kommer hem ligger vår trappa i skugga och höjden gör att det fläktar, så där är det ljuvligt att stretcha. Ändå är det morgonpromenader som är den träning som funkar för mig nu. Det är det min kropp kan tänka sig vid den tiden på dagen. Gummibanden passar bättre senare på dagen, men då är det ju knappt att jag kan andas. 

....att skriva att jag ju promenerade igår! Det blev den där snabba 60-minutersrundan igen fast åt andra hållet. Det var 22 grader när jag begav mig vid halv 10-snåret. Idag är det varmare. 28 grader som mest. Fortfarande 23 grader och luften står heeeeelt stilla. Jag orkar inte träna med gummibanden när det är så här varmt utan siestade i soffan i stället.

Det är fruktansvärt frestande att duscha kallt när det är så här varmt, men det är smartare att duscha i kroppstempererat vatten. Så fort vattnet är varmare eller kallare än normal kroppstemperatur sätter kroppen igång med att återställa temperaturen och det gör att du börjar svettas. Duscha kroppstempererat för då får du den svalkande effekten. Jag har provat och det fungerar.

Den där äckliga tröttheten har gett med sig och idag har jag inte somnat i soffan en enda gång och jag orkade köra ett gummipass trots klibbig värme. Det gick ganska tungt och en övning, nig & dra, fick jag inte alls fason på vilket gjorde att den inte tog på låren som avsett utan på nedre ryggen. Inte bra. Faktum var att middaxdisken gjorde att ryggen pajade helt och känslan av att ha en stor spik inkörd infann sig.

Vi har levt familjeliv i några dagar med Elin som en välkommen tillökning. Hon har faktiskt bott här sedan i torsdags eftermiddag och det har varit mysigt att umgås lite längre än bara ett par timmar. Robin har sommarlov från studierna och arbetar natt som väktare. Elin är inte helt såld på att vara ensam om nätterna och tycker om att ha Selma hos sig, men de dagar som Robin är ledig får Selma vara här för husfridens skull. Elin åkte tillbaka till Robins lägenhet idag, men Selma är kvar några dagar till. På onsdag åker Pär bort igen och då kommer antingen Elin att bo här när Robin jobbar natt eller så tar hon med sig Selma, men jag vill inte ha ensamt ansvar för mer än marsvinen när jag blir gräsänka i 1,5 vecka. 

Äntligen, äntligen fick jag ett ordentligt åskväder!! Först kom en regnskur med STORA droppar, sedan började det mullra med en och annan kraftigare smäll och efter en dryg timme slog blixten ned vid 2 tillfällen och då skrällde det så att det skavde i öronen. Aj lav it! Temperaturen har sjunkit med 7 grader och luften är mycket fräschare. En vädermässig förlossning.

Apropå ovan nämnda middaxdisk, så varierar ju mängden. Jag brukar ofta göra mitt kvällste samtidigt och jag har infört 3 mått på mängden disk i förhållande till den tid det tar att göra te. När jag hinner diska färdigt innan vattnet ens har kokat upp (vilket tar dryga 5 minuter), så är det alldeles lagom mycket disk. Hehe. När jag sköljer tallrikarna och vattnet har kokat upp, så är det en hanterlig mängd disk. När vattnet har kokat upp och jag inte har hunnit längre än till att skölja besticken (och de tar jag alltid först), så är det aaaaalldeles för mycket disk. De 3 senaste middaxdiskarna har varit av det sista slaget och just idag var det inte lyckat med tanke på ryggen. 

När Elin och jag shoppade senast (i maj?) köpte jag nagellack och hade för avsikt att lacka tånaglarna, men det har inte blivit av förrän idag, 2 månader senare. Tårna sitter i fel ände av kroppen. Så är det bara! För att resultatet skulle bli bra, så behövde jag göra pedikyr och visserligen är jag smidig, men magen är i vägen såna gånger och därför jag sköt jag upp det om och om igen. Nu har tånaglarna klippts, filats till och putsats och fått en färgstark och glansig yta. Fina fötter!

Isa Dora Smashing Cerise

Med vattenflaskan i näven kom jag iväg på en 70 minuters promenad i hyfsat tempo och det var skönt att komma ut igen! Jag hade svårt att bestämma vilken runda jag skulle gå, men för att inte bli sittande i hallen pga. obeslutsamhet gick jag i riktning Ut på landet för jag visste att det skulle komma ett vägskäl där jag kunde göra mitt slutliga val. Vid vägskälet kunde jag välja mellan att gå till vänster och verkligen Ut på landet, rakt fram genom Ekskogen eller till höger uppför Serpentinstigen. Det bidde Ekskogen. Det är mitt eget namn eftersom ekarna står tätt där. Jag gillar verkligen ekar! Vilket mäktigt, vackert och tålmodigt träd det är! Jag tog 3 bilder på 3 olika ekar.

En fyrdelad stam. 

Aningens ljus, men kolla grenverket!

Ett till mäktigt grenverk.

Om cyklister har jag många åsikter och jag gillar INTE när vuxna cyklister använder trottoaren! Jag gick ungefär i mitten av trottaren med musik i öronen, men jag har aldrig så högt att jag inte hör omgivningen när jag plötsligt blir omkörd av en vuxen idiot på cykel och den vuxna idioten körde om mig på min vänstra sida vilket var på insidan av trottoaren. Var har ringklockorna på cyklarna tagit vägen? De där fiffiga sakerna som har till uppgift att varna gående. När man inte har en sån där fiffig ringklocka, så kan man väl hojta till? Vad hade hänt om jag hade tagit ett litet steg till vänster eller stannat för att knyta skosnöret eller snubblat till och tagit ett snedsteg? Det hade kunnat bli en otäck krock eller så hade den vuxna idioten till cyklist fått parera och sedan funnit sig susa nedför grässlänten i 100 knyck. 

60 minuters promenad i ett jäkla tempo! Jag gick en runda utan egentliga backar, bara lut och det gjorde att jag orkade hålla samma tempo hela tiden. Vad skönt det var! Det kom 2 korta backar i slutet och då kändes benen tunga och jag rörde mig som en krokig gumma. Det är som med styrketräningen: det är så lätt att hoppa över att göra rörelsen ordentligt när man blir trött därför att det är det som känns jobbigt när det tvärtom kan göra att det känns lättare. Jag provade att sträcka ut benen ordentligt i backarna, lät höfterna jobba och då blev det lättare. 

Jag promenerade idag igen, 70 minuter med bra tempo även i backarna. Det blev svettigt för jag hade för mycket kläder på mig eftersom SMHI-appen påstod att det skulle bli regn och bara runt 20 grader. Paraplyet bar jag på i onödan igen. Det är svårt att få till stavgång eftersom jag alltid verkar släpa på antingen vattenflaska eller paraply. 

Regnet kom aldrig. Det har fortfarande inte regnat trots att SMHI sa att det skulle göra det större delen av dagen faktiskt. I början av promenaden var det härligt ute. Fantastiskt fotoljus utan egentlig ljuskälla eller skuggor. Vindarna kändes lena mot huden. Tyvärr, tror jag att jag blev snuvad på ett åskväder. Igen. Det bara blåste förbi i utkanten. Igen.

Idag kändes det att lårmusklerna har blivit starkare. Det är så häftigt att verkligen kunna känna resultat av träningen. Även om flåset kunde vara bättre, så fick jag ändå skjuts i backarna av musklerna och knäna avlastades. 

.........stiga upp redan klockan 8 började jag med för flera veckor sedan, alltså innan jag blev frukostansvarig hos marsvinen. Då var det med baktanken att jag inte behövde skutta ur sängen direkt för att komma iväg på promenad utan kunde ligga kvar 1 timme till och på så sätt stiga upp klockan 9 som jag optimistiskt nog tyckte att jag borde klara av. Sedan upptäckte jag att det inte alls var så jobbigt att stiga upp klockan 8 och så kom jag underfund med att det var skönt att komma ut tidigare för det var inte så mycket annat löst folk ute. (Det var inte så att jag behövde armbåga mig fram på promenaderna tidigare heller, men ju mindre löst folk desto bättre!) En tredje upptäckt som är aboslut chockerande är att min kropp......(jag har svårt att få fram orden)......ty-ty-tycker ommmmmmm........(gud vad jobbigt!!).....att stiga upp klockan 8. Kan ni fatta det?! Jag känner mig förrådd av min egen kropp! Jag har levt i 49 år och aldrig, aldrig, aldrig tyckt om att stiga upp före 10. Det skulle vara när jag var en liten skitunge för då hade jag inte bättre förstånd. Jag håller på att bli gammal!! Gamla människor tycker ju att det är sovmorgon när man stiger upp klockan 6. 

Strax före halv 10 bagav jag mig mot Salem och ICA för att hämta ut paketet med alla Nivea-prylar som jag beställde tidigare i veckan. Det tog 20 minuter dit och 40 minuter hem. En hyfsad promenad i MBT-skorna där jag fick en ny (liten) blåsa på hälen.  

Efter lunch tog jag en spa-dusch med ansiktsmask (den där sorten som ska draaaas av - ljuvligt!), rakning under armarna, hårtvätt, inpackning, kroppsskrubb, deo och rundsmörjning. Jag gillar verkligen Niveas doft!  Jag fick med ett litet prov på Niveas dagkräm för torr hy och tillsammans med effekten från ansiktsmasken känns inte de torra partierna i ansiktet av. Jag känner mig väldans ren, len och spa-ad.

Det är bara 21 grader idag! Det går att andas!! För första gången den här veckan lever marsvinen och jag inte i ett permanent korsdrag.