80 minuter promenad i lunka-på-takt med 4 minusgrader och lätt snöfall. Det var ljuvligt! Vilken härlig luft! Jag fick vara för mig själv. Jag fick möjlighet att verkligen använda mina vinterkängor och nu vet jag att jag kan gå ut utan att det behöver vara superplogat och supersandat för nu behöver jag varken slira eller halka. Mitt Rönninge är inbäddat i dämpande och skyddande snö.

Titta, så mycket snö!

Vi hade ingen mossa till adventsljusstaken, så det fick jag inhandla på Konsum. 4 vita ljus, grå och grön mossa med svampar och snöbär i en julröd stake av porslin. I morgon tänder vi det första ljuset och sedan är julrejset igång på gott och ont. Varken Elin eller jag vill ha någon gran i år, så då blir det ingen (majoriteten väljer), men jag har tagit fram adventsstjärnan och det yttepytte julpynt som vi brukar ha.

Jag känner att PMS-häxan är på väg för årets sista besök och jag bävar eftersom jag känner mig ruskigt sliten och utan motståndskraft. Äh, det är väl bara att släppa fram henne och låta henne röja järnet i några dagar.

Det verkar som om min psoriasis-artrit är inne i ett skov just nu. Hårbotten kliar vansinnigt efter varje hårtvätt tills jag masserar in Elocon. Vänster armbåge har en väldigt torr fläck som faktiskt är lite öm och jag försöker få bukt med den med hjälp av cortison-salva. Jag har ofta ont i bägge armbågarna, alltid när jag lyfter eller bär något. Jag har i alla fall inte haft ont i ryggen idag. Alltid något.

Halv-fridens.