För 4:e gången på 2 veckor promenerade jag till Salem (det börjar bli tjatigt och smått tråkigt faktiskt). Det var dax att träffa husläkaren och få resultaten av förra veckans provtagning. Det var tuffa besked jag fick. Socker, blodvärde, lever och njurar är på topp, men kolsesterolet ligger på höga 8,5. Vid 8 brukar det rekommenderas att behandla med statiner. Det är 2 år sedan jag slutade med statiner och sedan dess har kolesterolvärdet stigit med 4 "enheter". Inte bra alls. En extra varningsflagga för att det finns hjärtproblem i släkten. Vi diskuterade det här fram och tillbaka och enades om att man måste se till helheten i stället för att stirra sig blind på ett enda värde, att det handlar om att väga fördelarna mot nackdelarna. Nackdelarna, i det här fallet är ju kolesterolvärdet medan fördelarna är många: viktminskning (som är bra både för hjärtat och för mina knäleder), sötsuget är borta, jag blir sällan förkyld, tänderna mår bättre och jag slipper blåsor i munnen. Om jag börjar med statiner igen, så rättar kolsesterolvärdet förmodligen till sig, men det blir svårare att gå ned i vikt vilket i sin tur påverkar mitt mående till det sämre för att inte tala om vilka okända effekter den sortens medicin har på övriga kroppen. Nä, statiner tänker jag inte börja med igen, men som tur är finns det ju gott om utrymme för mig att göra kosten striktare än vad den är i nuläget, så det är det jag tänker satsa på. Jag ska kolla värdena igen efter sommaren för då har jag haft några månader på mig.

Jag frågade om hon hade någonting mot min psoriasis som har börjat bli irriterande om än inte besvärlig. Det är värst på enstaka fläckar i hårbotten, så jag fick Elocon kutan lösning som jag kan droppa och smörja in där det behövs. Psoriasisen har börjat krypa nedåt i pannan och huden är ibland så torr att den fjällar vilket inte känns fräscht, så nu ska jag prova en cortisonsalva, Mildison Lipid. Jag gick till Apoteket efteråt för att hämta ut dessa 2 läkemedel samt Imovane, Nasonex och Cetirizin. Det blev en hel (mindre) ryggsäck full av mediciner. Tur att jag har frikort!

Efter läkarbesöket gick luften ur mig av någon anledning. Jag kände mig så......besviken? Tröttheten ramlade över mig och allt kändes tungt. Dessutom började det regna medan jag gick hemåt. Ett iskallt marsregn som förstärktes av lika kalla vindar. Jag blev ordentligt blöt. Det hade över huvud taget inte varit fel att ha haft vinterjackan. Jag är så dj-a trött! Ikväll ska jag ta en Imovane och förhoppningsvis sova hela natten och i morgon ska jag inte göra någonting.

O-fridens.

Danmark har infört fettskatt. Som LKHF-are har jag bara en sak att säga: idioti! Vårt matkonto har ökat lite eftersom vi numera äter mer kött än tidigare, så jag vill naturligtvis inte ha en ökad skatt ovanpå det. Det är tur att det inte finns några planer på fettskatt i Sverige med tanke på allt annat dumt som politikerna hittar på att plåga oss med. Inför sockerskatt i stället!

Fridens.    

.......att LCHF startade i vårt lilla Sverige? Det är på god väg i Norge och i Finland. Snart kör det igång i England och USA.

.......socker binder vätska i kroppen? När man går över till LCHF-kosten och sockerintaget minskar, så blir man väldigt kissnödig och det är ett spring på toaletten, men det är just vätskan som sockret skulle ha bundit som åker ut. Tänk på det, ni som föredrar honung i teet i stället för socker; honung är socker.

.......cancerceller lever bäst på socker och kan inte tillgodogöra sig fett som energikälla?

Jag har fått det senaste numret av LCHF-magasinet och det finns som vanligt mängder av läsvärt och tänkvärt!

Fridens.    

I Wikipedia kan man läsa om galon. Bland annat står att läsa: "Genom plastbeläggningen blir textilväven både vattentät och slitstark, vilket gör den lämplig för en mängd användningsområden." Idag har Pär och jag varit gifta i 19 år vilket är galon-bröllop. Det är slitstarkt. Det håller! Vi ska fira genom att äta middag på Amazon och jag tror nog att jag ska beställa något annat än filét mignon denna gång, men varm choklad med vispgrädde ska jag ha till efterrätt!

Jag har promenerat i 80 minuter i väldigt behagligt höstväder. Det var ruskigt tungt i början och jag var nära att vända om och gå hem och lägga mig igen, men jag är glad att jag härdade ut. Dels är det ett sätt att få tiden att gå och dels är det dj-t skönt att komma ut och dels är det ju denna satans viktminskning. Hela tiden. Det är många kilon kvar innan jag kan få slippa tänka på den. Det går pinsamt långsamt (8 kg på lika många månader) och jag tröstar mig hela tiden med att det är BRA att det går långsamt och att jag förmodligen inte kommer att gå upp igen när jag väl har kommit i mål. Faktum är ju att den LKHF-variant som jag kör är en väldig lättviktare jämfört med de riktigt seriösa, men är inte det idealet? Att kunna gå ned i vikt med minsta möjliga ansträngning?

Fridens.     

23 plusgrader och blåsigt. Jag har nyss kommit tillbaka från en 65 minuters tung promenad som inte var behaglig eller rolig för ett öre. Usch! Jag känner att jag är i en svacka. Det är helt enkelt urtråkigt att promenera, men just nu är jag för trött för att orka ta mig till styrketräningen. Det är en svacka när det gäller kosten oxå och jag är så himla trött på mig själv och att jag är så förbannat kräsen när det gäller mat! Jag önskar att jag tyckte om mat, att jag tyckte om att äta! Just nu är LKHF skittråkigt det med. Jag är till och med trött på låtarna i mobilen. Blä!

Pär och Elin är i detta nu på väg hem från Öland och det ska bli dj-t skönt att få avlastning med marsvinen!

O-fridens.   

De var lätta att göra och när de var färdiggräddade, så såg de aptitliga ut och de smakade helt ok. Mättande. Jag kommer kanske att baka dem igen, men de är dyra eftersom påsen med Bakerix kostar 69 kr, men det är bra att ha alternativ om suget efter bröd skulle infinna sig. Slutbetyg: hyfsade.

Fridens.    

En rask promenad med press i backarna som tog 70 minuter och det var jätte-skönt! Mobilen lyckades blanda till låtarna, så att jag kunde gå i takt till flera bra gånglåtar vilket alltid sätter piff på det hela.

Jag har gjort min första beställning från LCHF-butiken. Bakerix att baka bröd med och det enda jag behöver lägga till är ägg. Åsa-Maria lovar och svär att bröden inte blir äggiga eller konstiga och vi får väl se..... Jag har inte mycket till övers för de kolhydratfria alternativ som jag har provat hittills, men nu känner jag att jag vågar prova igen. Jag saknar egentligen inte bröd som sådant, men ibland kan det vara gott med te och en macka med mmmmmycket pålägg och jag vill ha ett alternativ till youghurt och ägg, jag som har så himla svårt att äta frukost.

Fridens.    

PS. I morgon åker jag till Kiruna och kommer inte att blogga förrän på söndag igen, men då blir det resereportage med minnen och Pära foton.

Min mage, som liksom jag, är unik reagerar på LKHF genom att stanna av. Flera dagar i taget. Jag har provat med att dricka mer vatten och jag har provat med linfrön, men det är ingenting som egentligen får igång magen. Jag dricker nästan aldrig mjölk numera och den mängen jag har i teet är försumbar. Ost äter jag ibland eller periodvis och just nu har jag inte ätit ost på länge. Jag vet att jag kan dra ned på mejerivaror, men om jag gör det, så blir det ingenting kvar för mig känns det som eftersom jag ofta tar till just youghurt och ägg när jag inte är sugen på något. Det som får igång min mage och som håller den igång är All Bran-flingor. Kolisar eller inte, socker eller inte - det är det enda som fungerar för mig! Därför äter jag nu en liten mängd All Bran i min frukostyoughurt och magen mår bra och den fungerar som den ska och när magen fungerar, så mår resten av jag bra. Alla sätt är bra utom de dåliga!

Fridens.