Äntligen kunde Pär hämta ut det stora paketet från AdLibris!! Sju nya böcker som väntar på att läsas och det är nästan svårt att välja vilken jag ska börja med. "Dad's life" av Dave Hill var ganska bra, men den bleknar hastigt i skenet av den nya bok-traven och åker upp på övervåningen läst till hälften. Ni kan se det framför er hur jag förväntansfullt slår upp den nya, olästa boken samtidigt som jag, med ett föraktfullt fnysande, slänger den engelska pocket-boken över axeln utan någon som helst saknad.

"Jättens hus" av Elizabeth McCracken handlar om Peggy Cort som tycker att böcker är livet och delar in mänskligheten i två grupper: låntagare (hon är bibliotekarie) och resten. Den är inbunden och den ska jag börja läsa NU.

Jag kan förresten se referenser till min blog nu. Hm.

Natti, natti.

Jag kan bara se mina egna inloggningar och de är jag inte intresserad av. Var är referenserna och besöksstatistiken? Har jag missat något eller har jag plötsligt blivit usel på att leta?? 

Vecka 6, dag 1

Vägning: 92,5 kg vilket innebär att jag har gått upp 7 hg och jag förstår, ärligt talat, inte varför. Jag får tydligen inte avvika över huvud taget, inte ens genom att dricka mjölk till maten, så det är det jag kan dra in på. Fortsätta med träningen är ju självklart och de senaste två veckorna har det inte varit lika mycket pga trötthet och värk i leder. Idag kom jag inte iväg till SATS eftersom jag känner mig mer förkyld.

Jag har snarkat i natt igen för Pär hade flyttat ut till soffan vid 1-tiden. Elin var visst fortfarande vaken då, så de gjorde sällskap i vardagsrummet och sov där båda två. Alla lösningar är bra förutom de dåliga, som man brukar säga. Naturligtvis var Elin trött i morse, men hon kom iväg utan problem. Söndag-kvällarna är självklart värst för henne, men jag börjar oxå känna av dem och jag är numer tröttare på måndagarna än jag var förut. Framåt 20-snåret, så lägger sig en klump till rätta i min mage och sedan är det adjöss med lugn och avslappnad inställning. Jag satt i soffan och läste sent igår innan Elin hade somnat och jag hade svårt att koncentrera mig för jag lyssnade hela tiden efter ljud från henne som skulle tyda på en lång natt.... Pär och jag har pratat en hel del om det här. Han tycker att jag tolkar in för mycket baserat på mina erfarenheter medan jag tycker att han tar för lätt på det här; depression är en ärftlig sjukdom och det är i tonåren som den vanligen börjar visa sig. Hur mycket av allt detta är då sjukdom och hur mycket är tonårs-hormoner? Det är dagar som dessa som jag tycker att mina föräldrar som hade flera olika och ärftliga sjukdomar (högt blodtryck, reumatism, depression och anlag för diabetes) inte borde ha skaffat barn. Livet är tillräckligt kämpig även när man är fullt frisk och arbetsför för att inte tala om hur det är när man avviker genom att vara sjuk....

Intyget har kommit!!!!

Nästa steg är att Pär ska lokalisera en fax på sitt arbete och skicka in det till SL. Det här intyget gäller december månad ut och eftersom just december är proppad med helg-dagar och helg-stängt, så kommer jag att mejla handläggaren om ett nytt intyg redan före Lucia.

Det är måndag, så Pär har sin kurs i Kista och Elin följde med en kompis som har den oerhörda lyxen av föräldrafritt just idag. Jag får nog vara ensam några timmar till och det är lika bra för så'na här dagar vill jag inte ha sällskap.

Nu är det dax för några Panodil och nässpray.

Adjö.

PS. Idag fyller "Systrarna monokrom" dvs Maggan och Mysan två år!