Mina förhoppningar/strävanden. Jaa.... Det jag önskar mig för egen del är ofta bättre hälsa och detsamma gäller mina förhoppningar och strävanden. Jag strävar efter att gå ned i vikt med förhoppningen att få bättre hälsa. Jag har även förhoppningar om att få permanent sjukersättning, så att jag kan lägga allt så'nt strul bakom mig. Jag strävar efter att vara en bra människa och en bra förälder.

Fridens.

Elin och jag var uppe strax före 9. Jag hade inte sovit så bra och mådde faktiskt inget vidare. Vid frukosten sms:ade jag Annie och ställde in den planerade lunchen för jag kände att jag hade ork för en snabb shopping, men inte så mycket mer. Som tur var blev hon inte sur. Jag är så himla van vid att bli ifrågasatt när jag lämnar återbud till någonting att jag nästan väntade mig det även från Annie. Jag måste skärpa mig!      Det var rått och grått idag och inne i Stockholm kunde man välja mellan följande underlag: slirig snömodd, is eller barmark. I början var det inte så mycket folk, men när Elin och jag drog oss mot tåget hem vid 13-tiden, så var det rätt tjockt faktiskt och det var en välsignelse att få komma hem; in i värmen, hälsa på grisarna, byta till mjukiskläder, göra te och sedan ta plats i soffan. Åååh, hem ljuuuuuva hem!

Om jag ska skriva lite om själva shoppingen, så köpte jag den pälsiga Lagerhaus-filten som har funnits i mina tankar i dryga 2 veckor (jag blev förvånad över att den fanns kvar med tanke på de snabba bytena som är i affärerna nu för tiden). Den var inte på rea, men den var mycket lenare och mysigare än jag mindes den. Nu ligger den utbredd i soffan; den bruna färgen är fin mot soffans röda. Elin köpte Roy som är en stor, mintgrön gosefigur med halsduk och vantar. Han var på rea. På Kappahl hittade jag en mysig slapp skjorta med huva (!). Det fanns en kvar i min storlek. "Det är meningen att du ska ha den!" utbrast Elin i sann shopparanda. Jag sög åt mig den och jag hade inte gått många steg innan jag fick se en urfin kofta i ljusgrått/vitt med obegripliga knytband i ryggen. 400 kr. Jag tyckte inte att jag hade råd med både den och skjortan. Eller? Sedan fick jag syn på en hylla med samma kofta fast i rött/vitt och den var prissänkt till 200 kr! Jag älskar rött! Den fanns inte i min storlek. Jahaja..... Så fick jag se en ställning där det hängde några likandana röda koftor och jag kastade mig fram och började bläddra. Fel storlek, fel storlek, fel storlek, fel storlek, min storlek! "Det är meningen att du ska ha den!" utbrast Elin igen med betoning och jag kunde inte låta bli att hålla med. Nu vet jag vad jag ska ha på nyårsafton i svärisarnas kalla lägenhet, men jag kommer att klippa av de obegripliga knytbanden.    Ett besök hos Caramella oxå. Det finns en svart-o-vit-randig karamell som smakar lakrits som jag har börjat kalla för Astrid-karameller efter vår lilla gris, men ni kan aldrig gissa varför. När man ser Astrids rumpa rakt bakifrån, så är den tecknad i svart-o-vit-randigt och det får mig alltid att tänka på just den där karamellen. Är jag knäpp eller helt galen?

Shoppingrundan innehöll även en mindre magkrasch för mig som kostade 20 kr i toalettavgifter. När magen hade lugnat sig och allt var frid och fröjd igen, så köpte jag en Brämhult smoothie som lade sig väl tillrätta i det tidigare så oroliga området.

När jag kom hem, så hade jag ont i ryggen och knäna trots MBT-skorna och hostan rev ordentligt, men efter medikamenter och vila, så mår jag prima igen! Jag har fått te och jag är hemma hos mina älskade fyrbeningar.

Fridens.