......när jag måste droppa ögat en gång i timmen. "Då var det dax igen..." eller "Vad - har det gått en timme igen!" eller "Jag droppade ju för typ 3 minuter sen!". Tre gånger om dagen ska dessutom den andra droppsorten pusslas in, men det går och det viktigaste är ju att det fungerar och det är just vad det gör. Jag har snart 2 ögonvitor igen i stället för 1 ögonvita och 1 ögonröda. Jag har varit smärtfri och har inte behövt någon Ipren eller Alvedon och när jag öppnade ögat i morse, så spände jag mig lite utifall att, men nada. Ögat har inte runnit det minsta. Det gör inte ont när ljus träffar ögat. Synen är fortfarande något suddig, men det känns som en baggis just nu.

För 2 månader sedan hade Selma ett, som Elin döpte det till, "food stop" när hon lyckades skrämma upp oss allihop för att sedan bara bli sig själv igen. Idag har hon gjort likadant, men med den skillnaden att hon inte blev sig själv igen, så Elin var hos veterinären på en akuttid nu på kvällen. Selma hade gaser i magen och har fått 3 olika medikamenter som ska lindra besvären. Det som är jobbigt och läskigt med gnagare är att eftersom deras ämnesomsättning är väldigt snabb, så blir de väldigt snabbt dåliga när de inte äter mer eller mindre hela tiden och Selma hade inte ätit eller druckit sedan tidigt i morse. Hennes kost kommer att stramas åt genom att minska mängden pellets och slopa banan och vindruvor helt (som hon sällan får, men som hon aldrig ska äta pga sockerhalten) och även minska på knäckebrödet. Det är hö och pellets som gäller och lite bladgrönsaker som t.ex persilja. Idag upptäckte jag hur illa det luktar när en kanin fiser....... Jeeez!

Undrar om jag närmar mig klimakteriet? Jag såg i almanackan att mensen hoppade över oktober helt och hållet och det har den aldrig någonsin gjort utom när jag var gravid. Den kom idag, men känns inte som vanligt. Kroppen har i och för sig haft det stressigt med stukade kroppsdelar och inflammerade ögon och ångestgrupper och fan och hans moster, så i vanlig ordning är det svårt att peka ut en huvudorsak.

Pär och Robin har en egenhet som kan göra mig skogstokig. De kan anmärka på att jag respektive Elin inte har idealiska matvanor, men när vi kontrar med att de heller inte är några hälsofreaks, så kan de alltid försvara sina snedsteg med att det var ett speciellt tillfälle eller att de sällan gör så eller blablabla. Förmodligen är det här känsligare för mig än för Elin eftersom jag lider av min övervikt, men jag känner att jag vill försvara henne i lika hög grad som jag försvarar mig själv, så om Robin inte passar sig så tar jag pallen i badrummet, kliver upp på den (han är lång) och ger honom en smäll på nosen!