.......varför det alltid dyker upp en korvkiosk vid ett nytt köpcentrum?

* nynnar "Varm korv-boogie"*

Igår var jag ensam större delen av dagen. Pär och Elin kom hem vid 20-tiden efter att ha ätit middag hos svärföräldrarna. Jag orkade knappt umgås med de de få timmar som var kvar av dagen. Jag satt uppe ända till klockan 3 för att njuta av lugn, tystnad och ensamhet. Idag har jag oxå varit ensam större delen av dagen. Pär och Elin har varit hos svärföräldrarna (igen) för det årliga pepparkaksbaket. De gav sig av strax efter 10 och det var då jag steg upp. Nu har jag ungefär en timme kvar av den välsignade tystnaden och ensamheten och ångesten kommer krypande. JAG HAR INGENTING ATT GE NÄR JAG MÅR SÅ HÄR! Jag blir omvänt sällskapssjuk. Jag tycker inte om kroppskontakt. Jag orkar inte koncentrera mig på något längre samtal. Jag orkar inte svara på den enklaste frågor. Jag har inga åsikter om någonting. LÅT MIG BARA VARA IFRED OCH ENSAM!

........om jag någonsin mer kommer att se fram emot julen?

*folk borde inte få dö på självaste julafton! muttermutter*

Jag mår väldigt, väldigt dåligt.

Större delen av dagen är jag ångestfri och tack vare det, så känns alltihop som en sorts vila eftersom jag inte bryr mig. Jag orkar nästan ingenting och jag struntar i konsekvenserna.

Jag har fått en utmärkelse av Gröngöling. Hon tycker om min blog. *rodnar*

......varför jag ska fortsätta över huvud taget?

*drar täcket över huvudet*

.......varför folk ställer tillbaka sin kundvagn i den vagnraden som redan är längst och som sticker ut över parkeringen?

*skakar förundrat på huvudet*