Vecka 1, dag 1 

Startvikt: 92 kg, men det ska jag ändra på!

Det blev styrketräning på SATS idag och jag fortsatte där jag slutade för en månad sedan dvs mellan mjukstart och fullt program. Det var tungt, men det var tungt på ett skönt sätt. Det är skönt att använda musklerna och jag ser fram emot träningsvärken. Jag mätte mig igår och det var faktiskt ingen större skillnad jämfört med den senaste mätningen som jag gjorde i juli 2006; det är runt midjan som det mesta har satt sig. När jag var på Kirurgicentrum för att diskutera eventuell fettsugning, så tog vi även upp bröst-reducering. Läkaren hävdade bestämt att bysten minskar när vikten minskar, men jag sa att jag inte har märkt någon skillnad. Det syntes på honom att han tvivlade, men nu kan jag se i mått-tabellen att inte en enda centimeter har försvunnit sedan den första mätningen i juni 2004. HA! Eller snarare "Skit oxå!".

Elin mådde inte bra igår kväll och heller inte i morse, men gick till skolan i alla fall. Hon gav upp vid 10.30 och gick hem, så när jag kom hem från träningen, så hade grisarna redan sällskap. Hon känner sig allmänt hängig, men hon tänker gå i morgon ändå även om det slutar med att hon går hem tidigare. Nu har hon blivit så pass stor att hon själv måste avgöra om hon mår tillräckligt bra eller inte och jag måste lita på henne (såvida hon inte har feber eller konstiga utslag).

Idag + de två kommande bloggningarna, så kommer jag att lägga in porträtt på våra marsvin. Elin har fotograferat medan jag satt bakom fotomodellerna och såg till att de satt något så när stilla. De blev så himla fina! På dagens foto  har vi Tösen och Edilona (Nåna). Tösen fyllde tre år i juni är det marsvin som vi har haft längst. Vi köpte henne tillsammans med Tinke som tyvärr dog för ca 1.5 år sedan. Tösen kallas bl.a för "Byäldsten" och "Stor-muftin". Hon är min hjärte-gris och är den som är absolut tålmodigast dem. Nåna kom till oss via "Husdjurs-mässan" i januari. Vi hade stämt möte där med hennes gamla matte, Sophie från Luneas. Hon fyller tre år i december och är redan mormor! Hon är även svensk champion vilket innebär att hon är lyxigast av våra grisar. Hon har haft det kämpigt som ny i flocken, men får äntligen vara med och hon ger (äntligen!) tillbaka när de andra muckar med henne. Hon är tamast av de sex och vi kan klappa henne både i buren och ute på golvet. Hon och husse har blivit bästisar.

Adjö

 

Sophie

1 oktober 2007 16:45

Ni ska vet att det känns SÅ bra att Edlona fick flytta till er Ewa! Hon kunde inte ha fått ett bättre hem! Och det värmer i gammelmattes hjärta att få höra att hon är tamast av alla era grisar, där ser man att man faktiskt kan vara en riktigt tam kelgris även om man har varit avelshona och utställningsmarsvin hos en uppfödare. :) Pussa Nåna på nosen från gammelmatte och dottern Leonora.

http://www.luneas.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...