Jag vaknade klockan 7 och gick på toaletten. Pär sov tungt och marsvinen protesterade högljutt - inklusive gallerklättring - över att inte ha fått sina frukostgrönsaker, så jag skar lite röd paprika och morot till dem. Sedan lade jag mig igen. Jag somnade om och blev väckt av Pär när jag var mitt i en dröm och det var så svårt att vakna. Vi var bjudna till svärisarna med anledning av svärfars 80-årsdag och jag hade ingen lust. Det tog emot de luxe. Vi skulle åka tåg eftersom Pär ville ha möjlighet att dricka vin till maten och ungefär en halv timme innan vi skulle gå hemifrån fick jag för mig att kolla SL vilket var en jäkla tur för det visade sig att det inte gick ett enda tåg mellan Årstaberg och Centralen under hela långhelgen pga. arbeten på Citybanan. Det är inte första gången de stänger av rubb och stubb under just Kristi himmelfärdshelgen och det är heller inte ofta som Pär insisterar på att åka tåg. Det ökade inte på min kalaslust direkt. Efter en snabb koll på SL:s hemsida fick vi veta hur vi skulle göra och snodde oss på för att hinna med ett tidigare tåg än planerat. Vi fick kliva av i Årstaberg tillsammans med alla andra och ned till tvärbanan som vi åkte med 2 hållplatser till Liljeholmen där vi bytte till t-banan in till Centralen. Det tog 30 minuter längre och då klaffade ändå alla byten. Redan på vägen ned till Rönninge station hade vi bestämt att lyxa till det med en taxi för hemresan. 

Dagen till ära var även min svågers mamma inbjuden, en pigg 80-plussare som blev änka för 2 år sedan. Jag har träffat henne en handfull gånger under de år som Pär och jag har varit tillsammans och även om det har gått flera år mellan varje tillfälle, så känns det som att vi bara fortsätter att umgås där vi slutade senast. Hon är himla gullig och det är inte ofta jag träffar så okomplicerade människor. Hennes man var oxå himla mysig och rolig. När vi var hemma hos svägerskan med familj senast såg jag ett väldigt fint foto av honom som togs innan han blev sjuk. Ett sånt där okomplicerat, naturligt porträtt som inte den bästa proffsfotograf kan få till. Han påminde väldigt mycket om min pappa på den bilden.

Min svägerska var en notorisk för-sent-kommare, men har bättrat sig avsevärt (kanske har någon i Vårat Gäng haft ett snack med henne). Elin och Robin kom en halv timme för sent och vem av oss ska ta ett snack med honom, tro? De bad inte ens om ursäkt!!! "Och vad har ni för anledning?" frågade svågern skämtsamt. Jag skrattade inte utan önskade att han hade haft lite mer gift i tonen. 

Vi blev bjudna på rosa champagne som fördrink. Efter mycket om och men tackade jag ja till att i alla fall smaka. Det är inte gott!  Jag gillar över huvud taget inte smaken av alkohol. Inte ens cider som har högre alkoholhalt än den som säljs hos Konsum tycker jag om. Jag drack äppelmust resten av middagen. Fördrink med tilltugg, soppa med färsk sparris till förrätt, lax med färsk potatis och sallad som huvudrätt, rabarberpaj och vaniljsås med äkta vanilj till efterrätt och sedan 3 olika tårtor (tårtorna hade svägerskan med dotter bakat). Jag smakade av Scwarzwaldtårtan eftersom den hade mest grädde och så mörk choklad. Sedan var jag full i magen. 

När vi mumsade tårta kom Tröttheten och jag ville bara hem, hem, HEM. Ja, jag hade haft trevligt och nej, jag ångrade inte att jag följde med trots inre motstånd, men fan att det ska vara så jobbigt!!!! Jag trampar den sociala gaspedalen i botten och kör tills det tar tvärstopp och sen orkar jag inte försöka mer. Härom dagen skrev jag om rutiner och hur det blir när jag gör avsteg från dem och den här dagen är ett exempel. Det är torsdag idag och jag brukar kunna sova längre alternativt promenera före lunch, men inte idag. Jag brukar äta lunch i lugn och ro tillsammans med Ewing & Co, men inte idag. Jag brukar städa hos marsvinen på eftermiddagen, men inte idag (det var Pär som fick göra det i förmiddags eftersom jag har åkt på så många dubbelstädningar de senaste veckorna och nästa vecka är det dax igen).Vi brukar äta middag vid 17 och sedan diskar jag, men inte idag. Jag brukar dricka te och umgås lite mer med Ewing & Co, men inte idag. Idag fick jag ställa om hela mitt inre i och med att vi plötsligt måste rusa till tåget när jag, i vanliga fall, brukar göra lunch och vi kom inte hem förrän halv 21. 8 timmars orutinerad social samvaro sänker mig. Gud ske lov att vi tog taxi för vi var hemma på 25 minuter!

Det är mycket mer pollen i Rönninge än inne i Stockholm. Jag har inte haft besvär av ögonen på hela dagen, men så fort vi kom hem kändes det som om någon kört in gruskorn under ögonlocken.

Det jag skulle ha behövt nu ikväll är Fazers blå choklad, chips och Cola. Jag känner för att tröstäta tills jag somnar med smulor över hela framsidan. Jag lyckades göra makalöst gott te, det första teet jag har druckit idag och nu sörplar jag i mig den femte muggen. Vad ska man med rosa champagne till när det finns te?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...