Nu har jag gjort i ordning min mobil för inläggning och garantiservice. Det kan ta upp till 3 veckor inklusive transport. I morgon ska jag ta med den till Posten. Som tur är har Pär kvar sin gamla Samsung Galaxy och den kan jag låna nu. Hur 17 skulle jag klara mig utan mobil i flera veckor?! Jag har installerat det nödvändigaste och det kändes väldigt lyxigt att kunna lyssna på bok samtidigt som jag spelade utan att sitta fast i laddar-sladden. 

Jag blev väckt vid 10 av en motorsåg. Under det senaste året har det utvecklats till ett ångestframkallande ljud, så det blev ingen bra start på dagen. Det var föreningens städdag och det stormfällda trädet sågades sönder till hanterbara bitar. Efter lunch hade jag tänkt att träna med gummibanden. Gårdagens pass blev inställt pga. att foten protesterade och ett sorts underliggande motstånd. Det blev ingen träning idag heller. Det underliggande motståndet hade blivit kompakt. Jag ville inte. Jag hade ingen lust. Jag orkade inte. Det hade inte fungerat att pressa mig själv till det. Jag insåg att en del av motståndet berodde på att jag var nervös för att gummibandet skulle gå av igen eftersom jag hittade en spricka. Naturligtvis kunde jag bara kassera det och ta fram det andra, hela, men det kändes så slösigt. Ingen träning som sagt, men en dusch blev det. Efter duschen slog den till som en slägga: ångesten. Det var länge sedan den kändes så starkt. Det var jävligt obehagligt och jag pallade inte att rida ut stormen utan grävde fram den sista kartan med Oxascand som jag har sparat för kristillfällen och tog en. Sedan tog jag faktiskt fram det skadade gummibandet och slängde det för varför i hela fridens namn måste jag plåga mig själv med oro för att det ska gå av när jag inte behöver det?! Jag har råd att köpa gummiband om jag behöver. Jag behöver träna för att må bra. Medan jag väntade på att Oxascanden skulle få effekt satt jag i soffan, lyssnade på en bok och spelade på mobilen. Det var det enda jag hade lust att göra. Nu är ångesten borta och jag är trött som jag alltid blir efteråt.

Pär var i Nürnberg onsdag-torsdag på konferens och han höll ett kortare föredrag. Hans nervositet inför det har även jag känt av och det tar på mina krafter. Elin är hemma mycket mer nu och min sällskapssjuka ger sig till känna. Mobilen har kraschat. Gummibanden håller inte. Min fot gör ont. Det är anledningarna till varför jag fick åka berg och dalbana idag. Små enskilda stressmoment som tröttar ut mig så mycket att ångesten genast tar chansen att sätta klorna i mig.

Fabriksåterställning fungerade inte. Nu återstår bara att skicka in den på garantiservice.

En bild föreställande en vattenfylld grotta med ljus som strömmar in genom en öppning.

Nutid

Grottan är helt vattenfylld och dunkel. Genom öppningen strömmar solljuset, men det når bara någon meter in. Reflexerna som bildas på vattenytan lyser upp grottan indirekt. Det går att se alla skrovliga ojämnheter lika tydligt som om ljuset varit elektriskt. Grottväggarna ser torra ut och det hörs inget droppande eller ploppande av vatten. Inga ljud alls. Vattenytan är stilla. Inte ens en krusning. Betyder det att det inte finns något liv där under?

Dåtid

Grottan var helt vattenfylld och dunkel. Genom öppningen strömmade solljuset, men det nådde bara någon meter in. Reflexerna som bildades på vattenytan lyste upp grottan indirekt. Det gick att se alla skrovliga ojämnheter lika tydligt som om ljuset hade varit elektriskt. Grottväggarna såg torra ut och hördes inget droppande eller ploppande av vatten. Inga ljud alls. Vattenytan var stilla. Inte ens en krusning. Betydde det att det inte fanns något liv där under?

Egen kommentar: skillnaden blir att i nutid är texten mer beskrivande, rabblande av iakttagelser medan dåtiden gör att den blir berättande, som när någon berättar ett minne, mer levande.

Jajamänsan - jag kom ut med stavarna idag igen! 65 minuter. Jäss! Vilken schvung och vilken stuns. Aj lav it!

Jag kom på en sak medan jag var ute och stavade: det var länge sedan jag hade ont i armbågarna. Så pass länge sedan att jag inte ens kommer ihåg när det var! Det är tack vare gummibandet (som jag började med för ett drygt år sedan). Det är mycket skonsammare mot lederna och det faktum att jag har fått armmuskler försämrar knappast läget.  

En gång är en tillfällighet. Två gånger är kalla fakta. Igår gick jag till Konsum och lyssnade på en bok under tiden. Battriet har hyfsat fullt. Den första jag möter i affären är en av KSP, Konsums Snygga Pojkar. När jag kommer fram till frysdiskarna som är placerade en bit in, så tvärdör mobileländet. Idag var jag på Konsum igen för att handla det jag glömde igår eftersom jag hade handlingslistan i mobilen som tvärdog innan jag ens hade börjat. Den första jag ser är samma KSP som igår och när jag har nått fram till flingorna, så tvärdör mobileländet. Har mobilen blivit så störtkär i nämnda KSP att hjärtstillestånd inträffar varje gång eller har Konsum installerat illasinnade magnetfält som har ihjäl min mobil? Vad tror ni är troligast? Rätt svar är: fabriksåterställning!!!

"Vi vill verka för att det i en sund privatekonomi ska vara naturligt för låntagare att betala av på sina bolån för att därigenom minska sin ekonomiska sårbarhet", säger Thomas Östros. 

När blev det praxis att man inte ska betala tillbaka lånade pengar? Det är så.....korkat! Göran Persson sa att den som har skulder är inte fri och visst är det så. Oavsett om man lånar 2000 eller 2 miljoner så ska man betala tillbaka! Jag är född 1965 och det är inte för så länge sedan att man kan tycka att min inställning är mossig eller förlegad. Det handlar om moral och moral blir aldrig förlegad.

Det blev ett gummi-pass idag igen. En regelbundenhet som nästan chockar kroppen. Det var skönt! Det gick bra även om koncentrationen inte var på topp. Nu verkar jag ha tagit mig över den där tröskeln som jag skrev om förra veckan och kroppen kändes ovanligt stark och pigg - musklerna finns där, inget snack om saken! 

Tyvärr, upptäckte jag en spricka i gummibandet. Jag blev småleds då och det var tur att det var den sista övningen. Det är väl bara att inse att jag går hårt åt dem för jag kan inte reklamera hela tiden. Antingen får jag byta märke eller så får jag finna mig i att köpa nya med några månaders mellanrum. 

Vet ni när jag känner mig som mest korkad? Det är inte när jag inte fattar hur DVD:n och tv:n ska koppla ihop för att både ljud och bild ska fungera utan låter Pär eller Elin göra det. Det är inte när någon pratar om strängteorin och jag fattar så pass mycket som att det inte har att göra med gitarrer eller fioler, men inte så mycket mer. Nä, jag känner mig som mest korkad när jag borde ha begripit självklarheter för länge sedan. En sådan självklarhet som uppenbarade sig för mig i förra veckan har med träning att göra. När jag tränade på SATS, styrketräning i maskiner, körde jag t.ex 3 pass med 10 repetitioner i varje, men jag vilade 1 minut mellan varje pass. När jag kör med gummibandet kör jag 3 pass med 10 i varje utan vila mellan passen och så undrar jag varför det ofta känns så tungt. Hallå, Ewa! Nu har jag börjat med vila mellan passen och naturligtvis orkar jag bättre. Duh! Jag känner mig så korkad att jag inte vill berätta för någon, men jag kan blogga om det. 

Min Samsung Galaxy S3 Mini mår inte bra och det känns nästan lika jobbigt som när ett av marsvinen är sjukt. Jag har blivit så beroende av den! För musiken, för ljudböckerna, för spelen och för att det är mycket roligare att sms:a med en smartfån än med min gamla Sony. Jag tycker inte om att vara så här beroende! Magen knyter sig och jag får svårt att koncentrera mig, som med träningen idag. Det enda jag kan tänka på är hur mobilen ska bli frisk på enklast möjliga vis. För ca 2 veckor sedan började den att stänga av sig utan någon som helst förvarning och den "påstod" att det var pga. tomt batteri. Det gick inte ens att starta den utan att koppla i laddaren. Först trodde jag att det hade att göra med 2 av spelen som jag vet slukar batteri, men varför nu? Jag löste det hela med att ha laddaren till hands när jag spelade. Sedan började den fåna sig när jag var inne på Spotify, men inte när jag lyssnade på mina listor. Batteriet kunde visa 70% och  ett par minuter senare gapade den om att jag måste koppla i laddaren för då var batteriet nere på 14%. Innan jag hinner koppla i laddaren har det minskat till 4%. När jag surfade runt hittade jag många andra som har just det här problemet med sina Samsungar och de flesta blev problemfria genom en fabriksåterställning. Jag drar mig för det. Det blir  så himla mycket jobb efteråt. Idag kom droppen som fick bägaren att rinna över: fånen valde att dö medan jag lyssnade på en bok. That's it! Nu jävlar blir det återställning!! Jag startade datorn för att kolla hur jag skulle göra och passade på att kolla mäjlen. Jag hade frågat Katshing där jag köpte mobilen och nu hade jag fått svar och de tipsade om appen Clean Master och eftersom det är betydligt enklare än en återställning installerade jag den pronto. Den har hjälpt mig att rensa bort mängder av skräp som snyltar på utrymme, men jag tror inte att den att den har löst problemet för fånen dog när jag var inne i Play Butiken och kollade upp appar som Clean Master rekommenderade. Ironiskt. Min mobil är sjuk och det verkar inte bättre än att jag måste nolla den, så att den kan återfödas. 

Jag var ute med stavarna igen och det är så skönt! Det är så roligt! Det ger mycket mer än utan stavar! Det är tuffare eftersom armarna får jobba och därmed hjärtat, men samtidigt är det lättare eftersom hållningen blir bättre och då får jag bättre ork. Det blev 65 minuter och innan jag hade fått upp värmen, så var det faktiskt ordentligt svalt, nästan kallt, men det gillar jag! Något som jag däremot inte gillar är att foten har känts av både i lördags och idag. Jag har haft ankelstödet på båda dagarna, men idag hade jag nästan värktablettont och foten har fått vara i högläge. Jag undrar om jag belastar fötterna annorlunda med stavarna? Kanske är det foten som får dåliga vibbar när stavarna är med och det dessutom närmar sig 1-årsdagen för Tidernas Jävligaste Stukning. Det är sinnessjukt att jag fortfarande har besvär av stukningen!!

Fördelarna med stavgång jämfört med t.ex att springa som jag tycker att alla är så fixerade vid som den enda "riktiga" motionsformen.