Idag har jag varit ute på äventyr alldeles själv! Det var dax att klippa håret igen och det är - som alltid - skönt med snagg och särskilt - som alltid - i nacken. Sedan åkte jag in till affärerna och klarade av inköp på Apoteket, Åhléns och Tebutiken. Buller och människor kom inte åt mig den här gången. Jag klarade av att ta det lugnt, att inte forcera för att komma hem fortare. Foten och ryggen tog stryk av kängorna och naturligtvis är jag trött, men jag känner mig inte helt körd i botten. 

Det kom ett sms om att min mobil har blivit utskriven från doktorn och finns att hämta på Posten! Det tog bara 8 dagar (6 arbetsdagar) från det att jag skickade in den. Nu hoppas jag veeeeeerkligen att den mår bra igen. För fjärde gången på 2 veckor kommer jag att få ställa in allt från grunden och nu har jag fått kläm på det. Jag funderar lite på hur jag ska tackla det om det visar sig att ett nytt batteri inte hjälper? Jag kan skrika. Jag kan svära. Jag kan få ett fullständigt psykbryt och börja spela på läppen. Jag kan slänga mobilen i väggen och blir då tvungen att köpa en helt ny. Jag kan lägga mig på golvet och skrika och sparka à la 3-åring. Jag kan svimma av besvikelse för att sedan inte få ur mig mer än orden "svullet batteri". Möjligheterna är oändliga!