Jag sov riktigt bra i natt i snarkarposition - på rygg - eftersom jag behövde en kudde under foten, men jag skulle inte ha kunnat ligga bekvämt på höger sida och samtidigt undvika att foten kom i kläm och att ligga på vänster sida fanns inte ens med på kartan eftersom det har bildats en ordentlig blodutgjutning på låret som är, milt uttryckt, öm. Det faktum att jag behövde sova på rygg och inte kunde knuffas till för att jag snarkade gjorde att Pär fick tillbringa en hel natt på soffan och det misstänker jag att han får göra i natt igen. Så här dagen efter upptäcker jag att jag har ont på fler ställen, men det handlar om muskelsträckningar av den sorten som kommer sig av att kroppen faktiskt inte var beredd på att åka i backen.

Igår kände jag mig förhållandesvis munter och uppåt trots allt, men inte idag. Jag lämnade återbud till ångestgruppen trots att Pär erbjöd sig att kör mig dit och att hämta mig eftersom det är på eftermiddagen och han kan smita från jobbet tidigare. Orken finns inte, bara värken. Jag lämnade återbud till morgondagens samtal med LG oxå för jag kan inte ta mig dit för egen maskin.

Om jag ska försöka hitta något positivt med det här, så är det väl att jag inte kan diska eller städa buren. Vad gör man inte för att slippa....