Jag är inget fan av rap i allmänhet, men den här låten är skön och det är basgången jag föll för. Videon är småfnissig. "It's a wonderful night" med Fat Boy Slim.

Pär har åkt till Öland IGEN. Kommer hem på söndag. Sedan vi skaffade vår nuvarande Yeti, så har han åkt fram och tillbaka till Öland som en skottspole. Elin är hos Råååbin som vanligt och jag är således solokvist med alla fyrbeningar. Selma har sina fria-skutt-timmar nu. Hennes skutt-områden begränsas lite i taget. Dörren till vardagsrummet är stängd. Trappan till övervåningen är avspärrad. Jag brukar få ställa hennes bur, så att hon inte kan komma in bakom dörren till Elins rum för där är golvlistsnutten lös och hon har börjat äta på tapeten. Den senaste inskränkningen är att hon inte får vara inne i Elins rum heller eftersom hon sitter i hörnet längst in under sängen och har lyckats få loss stoppningen underifrån. Man bör veta vad man ger sig in på innan man tar in någon ur gnagarsläktet i huset......

Elin är, som sagt, hos Robin igen och nu är det mer att hon hälsar på här hemma, gästspelar. Hon kan komma hem vid 10, sova några timmar, äta lunch med mig, vid sällsynta tillfällen även middag och sedan sticker hon igen. Eller så kan hon säga att hon ska sova hemma, men sedan ringer någon av dem den andre och de saknar ju varandra så sjuuuuuukt mycket att Robin ofta kommer och hämtar henne. När hon började sova hos Robin, så kom vi överens om att det var ok för mig att ta hand om Selmis, så länge Elin tog hand om städningen av hennes bur, men nu tror jag att vi har nått en brytpunkt. Elin har börjat låta som en arbetsnarkoman som klagar över att hon inte har möjlighet att vara hemma med sitt barn som mycket som hon skulle vilja. Yadda, yadda, yadda!  Snacka går ju, men hon nu saknar sin kanin så HIMLA mycket, så får hon helt enkelt vara hemma mer. Jag har varit så oerhört lättad över att hon har en pojkvän som behandlar henne som en människa att jag bara har varit glad när hon har åkt till honom och känt mig avslappnad i förvissningen om att hon är trygg där, men nu krävs det något mer. Igår skulle hon ha sovit hemma eftersom hon skulle ha städat hos marsvinen idag för att sedan åka till arbetet på McDonalds (bara ett 2-timmarspass eftersom hon är alldeles ny), men vid 20-tiden visade det sig att Robin skulle hämta henne och kunde inte jag ta burstädningen, så skulle hon fixa söndaxstädningen på måndag. DÅ kände jag att jag inte tycker om det här längre. Jag blev tvärsur och var så resten av kvällen. Jag frös ut henne. Jag var i behov av att markera och jag ville inte prata och reda ut det medan jag var arg för det blir sällan bra. Pär pratade med henne om varför hon inte kan fortsätta att hatta fram och tillbaka och ändra sig hit och dit eftersom fler än hon påverkas. I morse kom ett sms om att hon var på väg hem för att städa burarna. Jag låg kvar i sängen och halvsov och träffade inte henne förrän vi skulle äta lunch och då gjorde vi upp. "Jag gillade INTE vad du gjorde igår kväll." Inget utropstecken utan med låg, men jävligt bestämd röst. "Nä, jag märkte det" svarade hon "och det var därför jag kom hem." Fred utan blodspillan, gap eller skrik. Ingenting för en dokusåpa eller Jerry Springer.

Elin sa att hon skulle prata med Robin om hur de ska lösa det hela vad gäller Selma. Det är inte bara Elins problem. Robin visste om Selma när de träffades och kan knappast begära att kaninen inte följer med om de flyttar ihop, så det är lika mycket hans ansvar att hitta en lösning.

"Visst e jag bedårande?

Det är klart att matte saknar mig!"

.......hade en träff idag efter ett uppehåll på en vecka och vi hade det så trevligt! Det är inte vad det ser ut att vara när det ligger dubbelvikt och oanvänt och helt otroligt grönt. En sladdrig typ som luktar konstgjort, men skenet bedrar för den sladdriga typen får mina muskler att jobba som aldrig förr. Äntligen har lårmusklerna stött på riktigt motstånd och jag märker att de har ökat i omkrets. Armarna får sitt oxå och ryggen (jag bara älskar när ryggmusklerna åker på däng!). Jag har ökat på alla övningar utom en som går ut på att hålla bandet framför kroppen i vågrätt läge och sedan vrida den en armen ut åt sidan medan den ligger kvar mot kroppen och den andra armen håller emot. Den är svår. Jag har haft svårt att komma underfund med den. Den är skitjobbig!

Det är så makalöst skönt när hela kroppen blir riktigt varm och mjuk och all stelhet och värk försvinner för ett tag! Jag blev behagligt trött efteråt, men nu gör hälen ont.