Upp och iväg vid 9 för ett besök hos Rosie. Det är 8 veckor sedan förra klippningen och den här gången har jag inte känt mig långhårig. Håret har vuxit liksom jämnt över hela huvudet. Det har mest blivit tjockt med mössvarning. Nu är det i alla fall bortklippt igen vilket alltid är lika skönt. Nästa gång jag ska dit är det en vecka kvar till julafton. *ryser av obehag*

För 2 år sedan köpte jag en lila kappa som jag har varit galet nöjd med och fortfarande är och idag hade jag den på mig (tillsammans med min gosiga polotröja) för jag måste ju se något så när ut när jag ska till frissan på Östermalm.   Ni som följer min blog kommer kanske ihåg hur oerhört tjatig jag var när jag precis hade köpt den och jag skulle kunna bli lika tjatig igen, men jag behärskar mig. När jag stod i rulltrappan upp från Östermalms t-banestation, så kände jag hur någon knackade mig på axeln. Jag vände mig om och såg en leende äldre dam som sa: "Vilken otroligt elegant färg!" och pekade på min kappa. Jag blev glad, höll åff kårs med och och tackade för komplimangen. Ni ser, det är inte bara jag som vet hur en snygg kappa ser ut! Hon såg nog inte att jag hade en svart väska till de mörkbruna skorna......    

Den fantastiska lila kappan tillsammans med den gosiga polotröjan är en oslagbar kombination. 

Jag har varit trött idag, så pass trött att jag halvsov på pendeln hem och jag hade knappt styrfart upp från stationen. Efter lunch grottade jag ned mig bland kuddarna i soffan, drog Lisebergsfilten över mig och inom 10 minuter sov jag. Det behövde jag!

Apropå något helt annat, så är så satans förbaskat trött på Facebook-tjatet. Jag har inte FB. Jag vill inte ha FB. Jag kommer inte att skaffa FB. Med tanke på alla skriverier om undersökningar som visar att de som har FB mår dåligt av det och känner onödig presteringspress, så blir jag knappast mer lockad. När man loggar in här på Bloggplatsen, så dyker numera upp en ruta där det står där det påpekas att min blog inte är kopplad till FB. Inte tusan skulle jag få fler läsare av att koppla min blog till FB för jag har inga vänner och jag behöver inte att någon skriver mig det på näsan varenda gång jag loggar in här!!!

När jag städade i lördax och fick Elin och Pär att rensa undan skor, så blev det väldigt mycket plats runt skohyllan. Numera finns en himla bra kanin-kryp-in mellan skohyllan och hallgarderoben och där brukar Selma sitta och fnissa för sig själv när vi inte kan hitta henne. Jag har ett par tofflor som det faktiskt inte gör så mycket om hon gnager på och de brukar stå där. Härom dagen kom jag in i hallen och såg bara den ena toffeln som låg liksom slängd åt sidan. Vad hade hänt med den andra toffeln? Jo, den hade Selmis övermannat och släpat in i kanin-kryp-inet, satt sig på den och gnagde med liv och lust. Mitt barnbarn!

Fridens.