Mysiga drömmar.

Sovmorgon.

Det kommer att ordna sig med glasögonen.

Det är tur att jag har kvar de gamla glasögonen (som jag använder just nu)....

Lite nya kläder är beställda.

Fridens.

I natt har jag drömt flera trevliga herr-drömmar, men dess värre har jag även snarkat och när jag snarkar, så knuffar Pär på mig för att jag ska vända mig på sidan och det innebär att drömmarna blir avbrutna.    Det är inte första gången som Pär knuffar på mig för att jag snarkar, men det är nog första gången som jag har blivit irriterad, riktigt irriterad, på gränsen till förb***** .     Varför lägger han sig inte i vår otroligt bekväma soffa i stället, så att han får sova?? Alternativet är att be MIG lägga mig i soffan. Att knuffa på mig x antal gånger gör ju bara att ingen av oss får sova och det är ju bara dumt.

Elin kom in närmare 9 och sa att hon inte mådde tillräckligt bra för att gå till skolan. Jag är inte förvånad. Eftersom hon är klen på samma sätt som jag, så känner även hon av den ovanligt späckade helgen + att hon har en förkylning i kroppen. När vi enats om att hon själv fick fixa sjukanmälningen, så återvände jag till min herr-dröm och steg inte upp förrän 11. I köket satt 7 små grisar och undrade om de aldrig mer skulle få komma ut.   

Jag ringde Specsavers om glasögonen och ska träffa optikern igen den 8 december. Det lutar väl åt att jag ska ha ett par vanliga och ett par läsglasögon (ritglasögon?). Jag har provat progressiva glasögon en gång och förutom att de är betydligt dyrare, så funkade de inte för mig och då handlade det inte om att jag inte blev van vid dem för jag hade dem ett par år. Progressiva är enklare än att bolla med två par glasögon, men det passar inte mig, trots att jag strävar efter enkelhet. När det gäller de nya glasögonen, så har jag nu kommit fram till att jag inte trivs i bågarna. Så är det. De påminner alltför mycket om ett par som min mamma hade på 70-talet och jag SER ut som en käring i dem, så vare sig det handlar om rit-glasögon eller inte, så SKA jag byta båge!   

Det har varit en dag i blä-ets tecken. Segt. Ingen lust till någonting. Trött och leds. Vi har nyss ätit (en tidig) middag och av någon fullständigt oförklarlig anledning, så har hostan kommit tillbaka! Jag hostar och hostar, så att tårarna rinner. Det kan ju knappast handla om anstränings-hosta, så jag tar en dos av Cocillana-Etyfin och inte Mollipect.

Fridens.