Mobillarmet var satt på klockan 6 och när trudelutten började, så vaknade jag direkt och tänkte"Ja, just det - skruttisarna ska ha frukost!". Det var inga problem att stiga upp och fixa grönsakerna för att sedan få somna om igen. Förra gången jag hade frukosttjänstgöring (när Pär och Elin var på Öland), så var marsvinen väldigt frågande och undrade vad 17 jag gjorde i köket så tidigt. Det var den första morgonen. Den andra morgonen, så var de först lika frågande, men när jag började skära grönsakerna, så drog igång sitt hunger-tjoande, gallerbitande och omkringrusande. Den tredje morgonen räckte det med att jag kom gående i hallen för att de skulle börja tjoa. 

I morse var de snabbare att ställa om sig från husse till stormatte och började tjoa, bita och rusa nästan direkt.   

Det är toksoligt idag och nästan 10 plusgrader. Jag promenerade efter lunch. Promenerade och promenerade, det handlade snarare om ett lunkande. Det kändes som om jag var ute för första gången efter en lång tids sjukdom och hade påbörjat en sju jäkla återhämtning och det stämmer väl på sätt och vis. Jag har varit deprimerad i många månader och jag har tjafsat med FK i flera år. Det blev inte den runda jag hade planerat för efter 20 minuter fick jag tokont i magen och vågade inte chansa på att fortsätta, så det blev en tvärvändning och rusch i solsken för att hinna hem till toaletten. Bättre lycka nästa gång!

Nu har jag använt cortisonsalvan 2 gånger om dagen i 6 dagar och hyn i pannan är klart bättre. Den är mjuk och len igen och inte den minsta fnasig. I morgon går jag ned till att smörja in 1 gång om dagen. Kutan-lösningen som jag fick till hårbotten fungerar oxå väldigt bra. Jag gnider in den fläckvis efter varje hårtvätt och klådan har minskat drastiskt. Vilken tur att jag kom ihåg att be husläkaren om hjälp! Nu kan jag skippa onödiga mjällschampon som bara lindrade klådan minimalt eller dyra specialschampon som är svåra att få tag i. Klådan har med psoriasis att göra, så det så.

Fridens.    

Lördag. Shoppingdag med Elin. När jag vaknade hade jag ingen lust att stiga upp och det blev inte bättre av att se att snön vräkte ned i sidled. Magkänslan sa att det inte skulle bli någon lyckad shoppingrunda. Lördag inne i Stockholm betyder mycket folk och egentligen är det självplågeri att åka in då och jag kände att jag inte hade det nödvändiga tålamodet med människor utan upplevde allt som bestående av långa köer och yra höns och omänsliga ljudnivåer. Ungefär halvvägs beslöt vi att äta lunch på Pizza Hut och det blev den vid Hötorget. Det visade sig att de hade byggt om den. Den är nu mindre, men väldigt fräsch och klockan 13 en lördag var det knökfullt, men vi fick ett hyfsat bord för 2. Pizzan var i alla fall gudomligt god och när vi hade fyllt på våra energitankar, så fortsatte vi. Elin köpte (som vanligt) mest kläder medan jag inte köpte något särskilt (en ny sängkudde och Mumin-porslin); det gick inte alls åt så mycket pengar som jag hade räknat med och jag kommer att använda resten till en Ellos-beställning. Det var inget kul alls och jag kom på mig själv med att inse att jag nog har precis allt jag behöver och att jag inte får några endorfinkickar av att shoppa loss. Lite sorgligt. Vi var hemma igen strax efter 16.

Söndag. Igår alltså. Elin klarade av ännu ett arbetspass på JKRS. Pär och jag åkte till Skärholmen (jag tycker att det känns som om vi är där varje vecka!). Pär skulle ha en mobil-pryl från Clas O och jag gick till Eurosko för att köpa strumpor. I många år har Cubus sålt en sorts strumpor som jag älskar: de är i ren bomull, har en tjock sula och ribbade skaft. De håller väldigt bra och så fort jag har haft chansen, så har jag köpt på mig många par. Eftersom de är mina favoritstrumpor, så har Cubus naturligtvis slutat att sälja dem. Jag fick inte tag i några i lördags i alla fall. På Eurosko köpte Pär strumpor med ull i, som har underbart tjock sula och bra skaft, så i brist på alternativ gick jag till Eurosko och plockade på mig alla 2-pack i min storlek som fanns kvar; 10 par strumpor för 495 kronor. Sedan veckohandlade vi på Coop Extra och det måste vara KF:s sunkigaste affär! Vi har handlat där tidigare, men bara enstaka varor och jag har alltid tyckt att affären är stökig och rörig. Nu handlade vi ordentligt och det var ingen njutning direkt..... Uselt grönsakssortiment, ologisk indelning av varorna och allmänt utplockat och ofärskt. I fortsättningen blir det absolut nödhandling om jag ska in där igen. Tacka vet jag vår Coop Konsum här i Rönninge! Efter lunchen tillbringade vi närmare 1 timme med att få en hörnhylla i badrummet på plats. Den har stått i hallen i sin förpackning i en dryg vecka och hade väl blivit stående ännu längre om det inte var för att Pär kommer att åka till Öland på tisdag, så jag ville få den på plats innan dess vilket var en bra idé för det hade varit omöjligt att göra det hela ensam. Vilket bök! Vi var tvungna att dra fram badkaret en bit och det var ingen trevlig upplevelse vilket ledde till att Pär fick skura en bra stund innan vi kunde fortsätta. Vi har haft en liknande hörnhylla i många år, men den hade hunnit bli, milt sagt, äcklig, så nu har badrummet faktiskt fått sig ett mindre lyft inne i ena hörnet. Den nya hyllan är av bättre kvalitét, den är robustare och stadigare och hyllorna är större. I övrigt var det stortvätt, blomvattning, byte av marsvinens golvhanddukar och efterföljande golvstädning och disk efter middagen (lammstek med Karl Johanssvamp-sås och sallad - mycket gott!).

Idag. Jag tog en Imovane igår kvart över 22. Eftersom det inte hade fungerat så bra förra gången, så räknade jag inte med någon större skillnad i effekt den här gången, men hej vad jag bedrog mig! Efter bara en liten stund kände jag av tabletten och medan jag borstade tänderna och gjorde mig i ordning för natten, så kände jag mig behagligt groggy. Jag hamnade i sängen kvart i 23 och somnade diiiiiiiiiirekt och sov i ett enda härligt ostört svep ända till klockan 5 då jag gick på toaletten för att sedan somna om och sova till 9. Fantastiskt! Äntligen ostörd sömn!! Jag låg kvar i sängen 1, 5 timme till och har varit ganska trött hela dagen, men flera månaders dålig sömn tar man ju inte igen på bara några nätter, än mindre på en enda. Det bästa är att jag vet att jag kommer att få sova bra många nätter till eftersom det är meningen att jag ska fortsätta med Imovane tills sömnen har stabiliserats. 

Det var förresten månadsvägning igår och det resultatet var så dystert att jag helst vill förtränga det och jag publicerar det absolut inte här i bloggen. Efter torsdagens kolesterolbesked och sedan vägningen, så har jag tappat lusten helt. Att behöva äta känns som ett nödvändigt ont och att behöva tänka på vad jag äter känns som en oöverstiglig tröskel. Ett enda stort BLÄ! Jag är så trött och jag blev så leds!! Jag tänker göra som jag alltid gör vid större bakslag: jag drar mig tillbaka för att tycka synd om mig själv ett tag (och kanske frossa i kolhydrater och socker) för att sedan komma tillbaka med mer ork och en positiv handlingsplan.

Halv-fridens.   

Inte fick jag någon sammanhängande sömn inatt! Jag tog Imovane en halv timme innan jag gick och lade mig som instruktionerna var. Jag läste 1 timme, men kände mig inte nämnvärt tröttare. Jag gled in och ut ur sömnen till 2 ungefär när jag lyckades somna. Toalettbesök vid 4 och Pär som kom in och sa hejdå vid 6 och efter det sov jag i ett svep till 9, men det är fisigt med tanke på att jag ju tog en sömntablett! Hmpf! Sedan hade jag minsann ursvårt att vakna och lyckades kravla ur sängen närmare halv 12 och jag är fortfarande tung i huvudet. Skit oxå! Ikväll kommer jag inte att ta någon tablett för i morgon måste jag kunna vakna därför att......

.......Elin och jag ska åka till Stockholm och storshoppa! Ålrajt!! Då måste jag vara klar i huv'et, så att jag inte missar något bra inköp.    Vi 2 har inte shoppat tillsammans sedan i somras. Jag har egentligen inte shoppat ordentligt sedan sommaren bara för att jag har mått så uselt. Det har funnits en enda fördel med att jag mådde så dåligt så länge och det är att jag har sparat pengar, men det tänker jag ändra på i morgon! Nu gäller förberedelser: hyfsat med sömn, bra och bekväma kläder som jag inte blir för varm i, absolut bra skor och en lagom stor väska som inte är i vägen. Det är inte bara att åka iväg med plånboken i högsta hugg. Nänä, alla serösa shoppare vet att detta är en vetenskap.

Fridens.      

För 4:e gången på 2 veckor promenerade jag till Salem (det börjar bli tjatigt och smått tråkigt faktiskt). Det var dax att träffa husläkaren och få resultaten av förra veckans provtagning. Det var tuffa besked jag fick. Socker, blodvärde, lever och njurar är på topp, men kolsesterolet ligger på höga 8,5. Vid 8 brukar det rekommenderas att behandla med statiner. Det är 2 år sedan jag slutade med statiner och sedan dess har kolesterolvärdet stigit med 4 "enheter". Inte bra alls. En extra varningsflagga för att det finns hjärtproblem i släkten. Vi diskuterade det här fram och tillbaka och enades om att man måste se till helheten i stället för att stirra sig blind på ett enda värde, att det handlar om att väga fördelarna mot nackdelarna. Nackdelarna, i det här fallet är ju kolesterolvärdet medan fördelarna är många: viktminskning (som är bra både för hjärtat och för mina knäleder), sötsuget är borta, jag blir sällan förkyld, tänderna mår bättre och jag slipper blåsor i munnen. Om jag börjar med statiner igen, så rättar kolsesterolvärdet förmodligen till sig, men det blir svårare att gå ned i vikt vilket i sin tur påverkar mitt mående till det sämre för att inte tala om vilka okända effekter den sortens medicin har på övriga kroppen. Nä, statiner tänker jag inte börja med igen, men som tur är finns det ju gott om utrymme för mig att göra kosten striktare än vad den är i nuläget, så det är det jag tänker satsa på. Jag ska kolla värdena igen efter sommaren för då har jag haft några månader på mig.

Jag frågade om hon hade någonting mot min psoriasis som har börjat bli irriterande om än inte besvärlig. Det är värst på enstaka fläckar i hårbotten, så jag fick Elocon kutan lösning som jag kan droppa och smörja in där det behövs. Psoriasisen har börjat krypa nedåt i pannan och huden är ibland så torr att den fjällar vilket inte känns fräscht, så nu ska jag prova en cortisonsalva, Mildison Lipid. Jag gick till Apoteket efteråt för att hämta ut dessa 2 läkemedel samt Imovane, Nasonex och Cetirizin. Det blev en hel (mindre) ryggsäck full av mediciner. Tur att jag har frikort!

Efter läkarbesöket gick luften ur mig av någon anledning. Jag kände mig så......besviken? Tröttheten ramlade över mig och allt kändes tungt. Dessutom började det regna medan jag gick hemåt. Ett iskallt marsregn som förstärktes av lika kalla vindar. Jag blev ordentligt blöt. Det hade över huvud taget inte varit fel att ha haft vinterjackan. Jag är så dj-a trött! Ikväll ska jag ta en Imovane och förhoppningsvis sova hela natten och i morgon ska jag inte göra någonting.

O-fridens.

Idag var det dax att träffa läkare DS på Södertälje psyk igen. Det var bara att konstatera att jag mår betydligt bättre, är ångestfri och har fått permanent ersättning. Jag berättade oxå att jag inte sover bra. Sedan jag slutade med Seroquel (som hjälpte mig att sova, men som gav mig en ångest från helvetet) i slutet av  november, så har jag inte sovit en hel natt. Sömnen betyder oerhört mycket för mig. Det påverkar mitt mående väldigt mycket. Han skrev ut Imovane som jag har använt förut, men det är många år sedan. Det är meningen att jag ska använda den tills sömnen har stabiliserat sig och då sluta. Jag kommer att få en ny tid hos DS i september - nu mår jag så pass bra och medicinerna är rätt doserade, så nu klarar jag mig själv.    

Pär och jag veckohandlade på Konsum igår. Jag körde kundvagnen och vid ett tillfälle körde jag in i någonting hårt (frysdisken?). Det vänstra långfingret fick sig en ordentlig törn vid krocken och det gjorde så dj-a ont! En stukning. Jag har inte stukat fingrarna sedan jag gick i gymnasiet och spelade volleyboll på gympan och det är ingenting jag har saknat....... Det gjorde rejält ont resten av kvällen, men idag är det mest svullet. Håhåjaja.

Jag läser "Vecka 36" nu och vet inte riktigt vad jag ska tycka om den. Intrigen, med 2 höggravida kvinnor i huvudrollerna, skiljer sig lite från mängden, men språket är torftigt och småslarvigt. Jag är ingen anhängare av miljöbeskrivningar som går sida upp och sida ned, men mer än vad som har åstadkommits i den här boken kräver jag nog. Detsamma gäller personskildringarna. I vanliga fall hade jag inte läst färdigt den, men nu är jag inne i en period då jag älskar att läsa och den är onekligen lättläst och jag vill faktiskt veta hur den slutar, så jag avslutar den nog ikväll. Jag har den fristående fortsättningen oxå. Hm.

Fridens.    

Det senaste numret av "Modern psykologi" kom för några dagar sedan och nu när min hjärna är med igen, så fanns det en hel del läsvärt. Det förra numret kom när jag mådde som sämst vilket ledde till att jag bara bläddrade igenom det, men jag skulle ju kunna läsa om det...... Nå väl, i det nya numret stod det att läsa om HSP - Higly Sensitive Person eller HögKänslig Person på svenska. Jag har länge vetat att jag är en sådan människa, men nu finns det, som med så mycket annat, en bokstavskombination, ett namn på företeelsen.

Det finns 4 kriterier på en HKP:

1. Du blir lätt överväldigad av dofter, ljus och ljud.

2. Du blir överstimulerad när det är mycket som händer runt omkring dig på en och samma gång.

3. Du känner ett starkt behov av att dra dig undan och bara få vara ifred och ha det tyst omkring dig när det händer mycket omkring dig.

4. Du känner ofta oro och har en tendens att tänka för mycket.

Det finns ett 5:e kriterium oxå som jag tycker borde vara med på listan.

5. Du kan ofta känna av hur någon annan mår utan att den säger något. När någon blir sårad av en kommentar som fälls i ett sällskapp, så märker du det direkt medan andra bara pratar på.

Elaine Aron  har skrivit många böcker om det här (hon har en egen hemsida där ett test finns om du vill veta om även du är en EKP) och säger att det finns forskning som visar på att när man som EKP har accepterat sin läggning och lyckats anpassa sig efter den, så kan man få en bättre livskvalitét än de som inte är EKP.

Det finns de som har gått i terapi för detta och blivit uppmanade att utsätta sig för situationer som de mår dåligt av och på så vis komma vidare. Jag har själv blivit uppmanad till liknande. När jag sa till terapeuten att jag tyckte det var urjobbigt att vara inne i Stockholm pga alla ljud, så tyckte han att jag skulle utsätta mig för det oftare, men jag insåg ju att han var ute och cyklade, så det rådet tog jag inte till mig. Terapeuten var rädd för att jag skulle isolera mig om jag drog mig tillbaka för mycket. Fnys!

"En robust person kommer aldrig, hur mycket man än förklarar, att kunna fatta vad det innebär att vara HSP" säger Pija Lindenbaum som intervjuas i artikeln. Amen!

Fridens.    

Det var riktigt trevligt igår! Jag hade inte träffat någon av dem sedan nyår. God mat och mycket prat. Jag fick en födelsedagspresent i efterskott: mugg och skål med Mymlans och Lilla Mys mamma som jag hade önskat mig. Muggen är väldigt god att dricka ur! Jag orkade verkligen delta igår om man jämför med hur jag mådde och orkade i julas, men idag har jag social baksmälla med jobbig trötthet och huvudvärk i bakgrunden. Det är det väl värt, antar jag. Jag har inga måsten alls idag. Egentligen. Tvättmaskinen arbetar för högtryck som den brukar göra på söndagarna, men det är det enda.  

Vi gick miste om en timme inatt igen. Den idiotiska omställningen till sommartid. Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: ju äldre jag blir desto jobbigare är dessa omställningar 2 gånger om året. Jag läste på DN.se att människor blir så stressade av omställningen till just sommartid att ungefär 30 människor kommer att dö av hjärtinfarkt inom de 2 närmaste veckorna. Det är ju inte klokt! Och då handlar det bara om just hjärtsjukdomar. Tänk hur alla som lider av depression och ångest reagerar på stress...... "Folk upplever att de får längre dagar med sommartid. Men dagarna kan inte bli längre. Dygnet har den tid det har, säger Till Roenneberg." Jag tycker att vi ska börja ta hänsyn till den biologiska klockan och på så sätt spara in pengar på sjukvård genom att slopa omställningen till sommartid och ha normaltid året runt. Sluta tramsa!

Från och med idag har vi en pantertant hos oss. Lillan fyller nämligen hela 6 år! Hurra, hurra, hjärtegrisen min!

Fridens.    

När jag fick min mobil förra året, så använde jag mobilkameran till att ta närilder på varje marsvin. Idag kom jag på att jag inte har fotat Mimmi eller Kajsa. Jag bad Elin hjälpa till. Det var inga problem med Kajsa. Elin satte ned henne på handduken på köksbordet och så satt hon där tills jag var färdig. Mimmi har mer spring i benen och det blev mest suddiga bilder på hennes rumpa, men när jag fann mig i att Elins händer fick vara med på bilden, så fick jag henne till sist. Mimmi till höger. Kajsa ser, som så ofta, lite undrande ut.    

Vårvädret fortsätter, men idag har jag inte varit ute. Det är lakans-bytar-dag och när jag har rena lakan i sängen, så vill även jag vara ren, så efter lunch tog jag en långdusch med både ansiktsmask, skrubb, hårinpackning och full insmörjning. Skönt! I morgon ska vi hem till svägerskan med familj. Vi ska fira svågern i efterskott och även Elin och mig själv. Det kommer att bjudas på soppa och våfflor. Mums!

Fridens.