I det här inlägget, i den här bloggen över huvud taget, är det mina åsikter som får ta plats. Åsikter baserade på egna erfarenheter. Vad andra har för erfarenheter som de bygger sina åsikter på är inget jag tar hänsyn till. Det är inget jag behöver ta hänsyn till eftersom vi har åsiktsfrihet och rätt att uttrycka oss och det här är min blog.

När man har barn som man älskar och därmed bryr sig om, så blir man involverad, ofta vare sig man vill eller inte. Det är svårt att skydda sig. Det är lite lättare när man har laglig rätt att bestämma, att begränsa, att säga nej, men nu är min unge 19 år och därmed myndig och fri att göra som hon vill och det känns, just nu, oerhört frustrerande. Det hela handlar om det förhållande som hon har haft i drygt 2 år med en kille vars tro är islam.

Ååhh, så det har stormat! I början var det många tårar innan hon kom underfund med att hon måste stå på sig och att hon inte behöver finna sig i vad som helst. Det dröjde länge innan hans familj över huvud taget blev medvetna om att Elin fanns i deras sons liv och det pga att hon är en "svenne" dvs icke muslim och därför inte tillåten. Pär och jag har accepterat den här killen från allra första början och varför skulle vi inte göra det? Han är en bra människa och har behandlat Elinn (något så när) hyfsat. Vilken religion han tillhör har ingen betydelse för oss och vi var nog naiva som trodde, ville tro, att det inte skulle bli ett oöverstigligt hinder.

Eftersom Elin aldrig varit riktigt välkommen i hans familj även sedan de blev medvetna om hennes existens, så har hon och killen i fråga tillbringat mycket tid här. Vi har ofta ätit middag tillsammans, firat midsommar och jul och han blev välkomnad i resten av Vårat Gäng utan ifrågasättande. Han har varit med och firat alla möjliga födelsedagar. Personligen så har jag inte gillat honom fullt så mycket som t.ex Pär gör. Jag kan inte påstå att jag, med facit i hand, visste att det skulle sluta så här utan det har bara att göra med att man kommer mindre bra överens med vissa människor, kalla det personkemi eller vad ni vill.

Både Elin och killen i fråga var medvetena om hans tro, att den betyder mycket för honom och hela hans familj och att den även styr en stor del av deras liv, deras sätt att se på oss andra. När man hittar någon som man blir nära vän med och dessutom är kär i, så vill man gärna tro att kärleken är så stark att den övervinner allt, även religiösa hinder och det är väl det som gjorde att de höll ihop så pass länge. Det är oxå omöjligt att förutse konsekvenserna när man inte har någon livserfarenhet att tala om. Under det senaste halvåret har Elin upprepade gånger försökt att få den här killen att konfrontera sina föräldrar, att få honom att välja sida. Han kom till skott för inte så länge sedan, men som jag fattar det, så var det början till slutet. För bara ett par veckor sedan, så kom han slutligen med samma krav som hans föräldrar har haft hela tiden nämligen att om de ska kunna fortsätta att vara tillsammans, så måste Elin konvertera till islam. När Pär och jag fick kännedom om det här, så bestämde vi att killen inte längre är välkommen hos oss. Där valde vi sida, där satte vi vår gräns. När man älskar en annan människa, så som han påstod att han älskade Elin, så kan man inte komma med krav om att hon ska ändra sig vare sig det gäller religiös tro eller rökning, klädstil eller politisk inriktning. Det man är medveten om från början och dessutom vet kommer att bli ett hinder kan man inte senare sätta upp som ett avgörande villkor eller ultimatum.

Elin har aldrig rökt eller druckit alkohol. Hon sköter skolan och dessutom ett arbete vid sidan av. Hon respekterar andra människor och hon inser sitt eget värde. Hon har aldrig varit ute och rumlat runt eller vandaliserat. Hon har aldrig brutit mot lagen och har ett väldigt känsligt samvete. Hon tycker om barn. Hon vet hur man uppför sig och tror på vanligt hyfs och vanligt sunt förnuft. Varför är hon inte tillräckligt bra för den här killen? Hon är inte muslim. Det är den enda anledningen.

När man flyttar till ett nytt land, oavsett anledning, så anser jag att man i första hand ska lära sig språket. Att kunna språket i det land man bor är nyckeln till allt. I andra hand anser jag att man bör anamma landets lagar och inställning till t.ex jämställdhet. Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör för det är inte för mycket begärt att man inlemmar de religiösa värderingarna i det samhälle som gäller. Av de här anledningarna tycker jag att det är helt åt skogen att en svenskfödd muslimsk man som är myndig inte får välja vem han vill tillbringa sitt liv med. Det är fullständigt främmande för (de flesta) svenska föräldrar att försöka bestämma vem deras myndiga barn ska gifta sig med, så varför ska muslimska föräldrar få göra det och hänvisa till att det är enligt Koranen? När man sedan anser att islam står över alla andra religioner, så handlar det inte om något annat än religiös rasism. Varför är det Elin som måste konvertera? Varför kan killen i fråga inte göra det? Vad skulle hans familj tycka om vi krävde att han "av-islamiserades" för att få fortsätta att umgås med vår dotter?

Enligt den här familjen, så lär sig Elin inte arabiska tillräckligt fort, men om hon fick möjlighet att umgås med dem på ett kravlöst sätt och blev uppmuntrad till att bli en del av deras familj, så skulle det förmodligen gå fortare för det handlar definitivt inte om att hon inte vill lära sig. Vad är det för j-a krav när man själv har bott i Sverige i 20 år och fortfarande inte kan tala svenska?! De har ingen förståelse att Elin känner att det är svårt att behöva bära slöja. "Det är ju bara kläder." Om det nu "bara" handlar om kläder, så kan det väl kvitta om hon bär slöja eller ej? Killen i fråga tyckte inte om den knälånga klänning som Elin bar på sin examen för den var för kort. Han har även sagt att han inte kan acceptera ens tanken på att hon skulle visa sig i shorts. Den här sortens kontrollbehov skrämmer skiten ur mig för om det kommer fram på det här stadiet, hur skulle det då bli om de var gifta?

Att inte ha kunskap om något, att inte veta tillräckligt leder till rädsla som i sin tur är grogrunden för all sorts rasism, men när det gäller det här, så har det blivit tvärtom för mig. Ju mer jag har lärt mig om islam och hur man bör leva som troende muslim desto mer negativ och rädd blir jag. Det är trångsynt och nedvärderande och det handlar om makt, främst manlig makt. Det handlar inte om att underordna sig en gud, det handlar om att underordna sig mannen och det är många hundra år sedan som svenska kvinnor behövde leva så.

Igår kväll satt Elin och jag och pratade om lite av det här och då sa hon, än en gång, att hon egentligen inser att det är dödsdömt. Killen i fråga tog studenten igår och Elin var inte välkommen där eftersom hans stora familj skulle komma. Sedan blev han sur över att hon inte hade sms:at ett grattis. Döm om min förvåning och oerhörda besvikelse när jag ser att han och hans syster (iklädd slöja och heltäckande kläder) visar sig på Elins utspring! Vilken j-a fräckhet! Jag undvek honom för jag hade lovat Elin att inte ge mig på honom över huvud taget, men Pär pratade lite med honom och bad honom hålla sig undan. Det gjorde han inte. Tvärtom. Det var han och systern som hann fram till Elin först för att gratulera och när Elin väl nådde fram till oss andra, så hade hon inte alls det strålande examens-leende som jag hade sett fram emot. Jag hade inte långt till tårarna. Efteråt gick Elin, Pär, svärisarna och jag hem till oss och fikade. Elin stannade bara någon timme för sedan skulle hon träffa killen och hans syster igen. Hon kom inte hem förrän vid 20-tiden efter att ha pratat ut med killen och nu visar det sig att de inte har gjort slut. Jag orkar inte mer. Pär och jag har lovat att stötta henne oavsett vad hon bestämmer sig för och det löftet kommer vi att hålla, men trots att hon är myndig, så bor hon hemma hos oss och vi har faktiskt rätten att bestämma vilka som är välkomna här och killen är inte det längre. Det var flera planer som gick i stöpet idag. Vi hade tänkt fira Elins examen med middag på Amazon och sedan börja förbereda för morgondagens festligheter tillsammans. I stället har hon varit frånvarande och blev sedan besviken på att Pär och jag inte blev glada över att höra att de fortfarande är ihop och stängde in sig på rummet. Pär har gått och lagt sig. Jag hann förbereda lite grand, men nu har luften gått ur mig och jag fasar inte längre för morgondagen. Jag har bara tappat lusten. Fullständigt. Fy, fan!

O-fridens.    

 

Åsa

8 juni 2012 22:33

Jag håller med dig fullt ut!!! Fy fan rent ut sagt att muslimer/islam ska hålla sig själva högre än andra religioner (eller andra i samhället för övrigt känns det som!). Finns mycket annat också som jag "tycker" men det blir isf ett långt inlägg här å det orkar jag inte just nu. Stå på er! Morr.

http://poppikock.blogspot.com

Ewa

8 juni 2012 23:43

Tack för ditt stöd!

 

sussi

9 juni 2012 15:10

Du skriver så bra! Håller med dig i allt. Hoppas din dotter hittar en svensk kille som respekterar henne och er en dag. Ni har gjort mycket för denna kille han .. Ja vad säga.. Utan att bli rasist. BRA SKRIVET!

Ewa

9 juni 2012 21:18

Tack!

 

Mimmi

9 juni 2012 16:40

Den här familjen gör ju jättefel och det låter som att ni agerar helt rätt. Ni verkar så oerhört kloka och genomtänkta.
Däremot blir jag lite bekymrad över kommentaren ovan. Att "muslimer" håller sig själva högre o.s.v Jag känner oerhört vettiga muslimer som aldrig någonsin skulle ställa liknande krav. På samma sätt som det finns muslimer som beter sig såhär illa så finns det fanatiska kristna som beter sig likadant (fast tvärt om då förstås). Gör det inte till en fråga om att muslimer beter sig på det här sättet när det handlar om att den här familjen beter sig såhär.

Ewa

9 juni 2012 21:17

Jag skrev att muslimer anser att deras RELIGION står över alla andras och jag är medveten om att även kristna kan ha den inställningen.

 

Annie

9 juni 2012 17:43

VILKEN BRIST PÅ RESPEKT FÖR PER, när han uttryckligen bad honom hålla sig i bakgrunden!
Åh, Älskade jäntunge <3 Kärleken övervinner verkligen inte allt. Inte alltid.
Såg hon Uppdrag Granskning, annars låt henne titta:
http://www.svtplay.se/video/77599/imamernas-rad
Har ni filmen "Inte utan min dotter" så låt henne se den också. Har ni den inte, så skickar jag den gärna till henne.
Det kan bli jobbiga timmar framför TV:n för henne, men verkligen inte lika jobbiga som henne kommande liv kan komma att bli.
Kram på er alla.

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

Ewa

9 juni 2012 21:15

Jag ska tipsa henne!

 

Mimmi

9 juni 2012 21:51

Bara ett förtydligande Ewa. jag kritiserade inte på något sätt ditt inlägg utan riktade mig mot den kommentar som du fått från Åsa (numera flera liknande kommentarer från flera ser jag). Du och Pär verkar agera supervettigt. Hoppas allt löser sig till det bästa.

Ewa

9 juni 2012 22:04

Ooops! F'låt...

 

Annie

9 juni 2012 22:39

Mimmi: "numera flera liknande kommentarer från flera"
Det är bara jag och ytterligare en som har kommenterat förutom du, så jag antar att du menar att jag är en av de där "flera".

Låt mig bara få förtydliga mig och säga att jag INTE har sagt någonting om muslimers religion och hur de "ställer sig över" andra religioner, och jag har inte heller gjort någon som helst värdering i min kommentar, FÖRUTOM att jag nämnde att pojkvännen saknar respekt för sin "blivande svärfar".
Vad jag gjorde var att be Elin att titta på ett samhällsprogram som är filmat med dold kamera som handlar om hur imamer i Sverige ställer sig till kvinnofrågor (där det rent ut sägs att det är okey med kvinnomisshandel, att det var kvinnans eget fel eftersom hon förvägrar mannen sexuellt umgänge och att svenska rättsväsendet inte har med saken att göra) och en verklighetsbaserad film av Betty Mahmody, och varnade henne för vad hennes liv KAN komma att bli (med tanke på vad hon kan komma tvingas att underkasta sig om hon involverar sig i sin pojkväns familj).
Jag känner fler muslimer, men jag har aldrig uppfattat att någon av dem har bett sina föräldrar om lov till att ta sig en make/maka, och inte heller att någon tvingat sin partner att konvertera eller bära slöja. Jag har ingen som helst fördom om muslimer som "grupp", mer än att jag kan tycka att vissa grenar tolkar koranen galet och att andra grenar har en galen kvinnosyn. Precis som jag kan tycka att vissa avstickande kristna samfund kan hitta på saker och förtrycka sina medlemmar och enskilda individer.
Så jag betackar mig gärna för att totas ihop med trångsynta värderingar.
// Annie - kvartsgrek

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

 

Gröngöling

11 juni 2012 11:26

Verkligen jättebra skrivet om en svår sak Ewa!
Att någon ska tvingas byta religion eller klädstil kan aldrig accepteras. Aldrig.
Jag hade gjort precis som ni, och ni generaliserar inte utan reagerar på just den situation som ni står inför.
Ni hjälper Elin och andra unga människor genom att stå upp för vad som är rätt. Oavsett religion eller kulturella skillnader.

Även jag förnimmer något otrevligt i en kommentar här (inte din Annie) men du och Pär är inte otrevliga alls, ni gör rätt. Heja!
(Man behöver inte alls bli rasist för att kunna diskutera de här frågorna. Det är bara att hålla sig till grundläggande mänskliga rättigheter för alla.)

http://grongoling.bloggplatsen.se

Ewa

11 juni 2012 21:04

Gränsen måste dras någonstans och det gäller att inte göra det svårare än det är.

 

Nannis

11 juni 2012 17:36

Jag tycker att du och din familj visar all respekt man kan begära, och mer därtill. Det är bedrövligt att en religion ska styra människor på det sättet, och kräva en massa saker när de själva inte alls är tillmötesgående. Tråkigt.

http://nannis.blogg.se

Ewa

11 juni 2012 21:03

Tack för ditt stöd!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...