Igår var jag hos Rosie för att bli räddad undan mitt obstinata hår som har en egen vilja à la trotsig 3-åring. När håret har vuxit sig långt igen (långt för mig då som föredrar snagg), så brukar jag inte behöva vax, men om jag inte hade vax den här omgången, så lade sig det tvättade och torkade håret som en jämn och tät hjälm över huvudet. Bobby Ewing-varning! Nu är hjälmen borta och det är så välsignat skönt!!  

På vägen mellan t-banan och Rosies ligger "Sibyllans kaffe- och tehandel". Den tebutik som jag brukar handla i ligger inte ens i närheten och när det fantastiska jordgubbsteet nästan var slut, så undrade mitt folkskygga och bekväma jag hur jag skulle lösa problemet. Bara tanken på att åka hela vägen till Stockholm bara för te.... Kvällen innan jag skulle till Rosie kommer jag ihåg "Sibyllans kaffe- och tehandel" som förmodligen har jordgubbste. En lösning så enkel att den är irriterande. Jag gick in där och jag kommer att gå dit igen för det är en underbart gammaldags klassisk butik i lanthandelsstil. Den har legat på samma adress i 98 år och jag hoppas att de aldrig får för sig att modernisera! Trångt och med kanske 5 meter i takhöjd. Kaffebehållare och teburkar, bokstavligt, uppåt väggarna. Gamla reklamskyltar. Choklad och knäck. Marmelader. Tekoppar och tekannor. Rena himmelriket! Men dyrt. Jordgubbsteet var 12 kr dyrare per hekto. Brygges och drickes med andakt. Jag passerar där var 8:e vecka, regelbundet som ett urverk, så teförråden behöver inte bli tömda.

Det fanns inget vatten på Öland nu när Pär var där (jag orkar inte gå in på varför; tekniska problem), så han var hänvisad till vattnet i brunnen på gården. Det fanns gott om vatten, men det har nog varit stillastående för länge och alla vet vad som frodas i stillastående vatten...... Han är inte magsjuk, men magen är definitivt inte i balans och toalettbesöken har varit täta, diskret uttryckt. I morgon har han tänkt arbeta igen och eftersom magen inte protesterade mot den första koppen kaffe på flera dagar ("Herregud, vad gott med kaffe!!"), så ser utsikterna lovande ut. Jag har inte heller varit bra i magen och jag trodde att det berodde på ostbågarna jag åt i lördax (de luktar ju gamla strumpor, så det hade väl inte varit otroligt), men jag blev inte dålig igen efter att ha ätit upp resten. Hehe. Om jag inte minns fel, så var inte magen i toppform vid den här tiden förra året heller, men nu har jag dessutom varit förkyld och jag återbudade måndagens samtal med LG. Elin och Selma har inte varit hemma på 8 dagar nu och Elin vägrar att komma hem innan Pär är frisk. Hon trivs så bra med sitt liv nu att hon inte tar några som helst risker att bli sjuk och jag förstår henne.

Idag blev mitt vänstra öga friskförklarat. Ålrajt! När jag gick till tåget i den okristliga och nattsvarta timmen av 7, så var det frostigt, stjärnklart och med en fullmåne som var på väg ned. Wow..... Fanns det hopp om en solig dag? När jag sedan kom ut från sjukhuset 2 timmar senare, så var det tvärmulet. Meh! Jag hade tid klockan 8. 5 över 8 kommer en ögonsköterska som tar med mig för att mäta ögontrycket och kolla synskärpan och så de pupillutvidgande dropparna. Samma procedur som på akuten och de 2 tidigare återbesöken. Sköterskan lade min journal i ett väggfast fack utanför doktor JS dörr. Klockan var kvart över 8 och jag visste att dropparna behövde få jobba i ca 10 minuter. Klockan blev halv 9. Doktor JS öppnade dörren, stack ut armen och tog min journal. Då kunde det inte dröja länge! Under tiden genomförde samma sköterska samma undersökning på ytterligare 2 patienter och även deras journaler hamnade i facket. Klockan blev 20 i 9. Dörren öppnades och doktor JS for förbi väntrummet och försvann. Nu började jag bli irriterad och så hade jag träsmak av de förbenat obekväma bänkarna. Det gick ytterligare 10 minuter medan jag bevittnade hur andra ögonläkare kallade in sina respektive patienter och var f-n fanns doktor JS? 5 i 9 kom han farande igen, tog tag i en av de nytillkomna journalerna, men stannade till med den i handen och blev stående i flera sekunder innan han lade tillbaka den i facket och sedan gick in på rummet och stängde dörren. Vad är det som tar så'n tid??!  Jag börjde fundera på om han var så pass gammal (han är helt gråhårig) att han var förvirrad. Nu var jag leds! Klockan 9 tog han emot mig och det tog mindre än 5 minuter innan jag var ute igen. Jag brukar gnälla över den långa resan till doktor Levaxin och hans 5-minutersbesök, men där behöver jag aldrig vänta en hel timme innan han tar emot. Det är klart att jag skulle ha kunnat fråga vad det är som tar så'n tid, men jag skulle ändå inte behöva komma tillbaka mer, så jag lät det vara.

 Jag handlade på vägen hem. Tungt. Jag var så trött att jag faktiskt knäade under tyngden och väl hemma, så hade jag ont i huvudet, ryggen, höfterna, knäna och så foten. Faaaan, vad foten gjorde ont! Jag bytte de obekväma, vanliga byxorna mot leggings och drog på mig fluff-strumporna och lade mig i soffan och sov i en dryg timme och det behövde jag. Ooooo, vad mysigt! Jag låg där och lyssnade på klockans tickande och mina egna andetag. Kontemplation. Den lilla tystnaden.  

Jag skulle ha städat hos marsvinen i söndax, men chansade på att det faktiskt inte behövdes. Pär hävdar att vi städar för ofta, men det är bara för att han vill slippa undan eftersom det är just söndaxstädningen som är hans när han inte är på Öland. Behöver jag säga att det osade marsvin i köket på måndagen? Jag städade idag i stället för i morgon och mitt djurägarsamvete är lika rent och osfritt som småbusarnas bur. Nu vet vi att det behöver städas 2 gånger i veckan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...