Både Elin och jag har skrattat idag och inte bara gråtit.

Det var bra att jag lärde mig skriva maskin när jag gick i grundskolan för det går fort och lätt att blogga.

Jag har något att se fram emot i morgon: SATS!

Fridens.

Detta inlägg är information om och reklam för MBT-skor.

Jag fick ett litet häfte med information och skötselråd med skorna som jag köpte i tisdags. Här kommer lite ur häftet.

MBT STÅR FÖR....

....Masai: det östafrikanska folk som var inspirationskällan åt Karl Müller.

....Barefoot: att använda fysiologiska skor påminner om känslan av att gå barfota på mjuk mossa eller i sand.

....Technology: den unika tekniken i MBT-sulan har utvecklats kontinuerligt under de senaste tio åren och är uppbyggd kring sulans viktigaste del "Masai Sensor".

"Vanliga" skor är byggda för att stödja och styra foten. Detta gör att kroppen stabiliseras - men på ett för kroppen onaturligt sätt. MBT-sulans speciella konstruktion ger användaren en känsla av att gå på ett naturligt, mjukt och lätt instabilt underlag. Instabiliteten stimulerar försummade muskler att börja arbeta och att arbeta på rätt sätt - det sätt som som de av naturen är skapade för.

Den naturliga instabiliteten i MBT gör att kroppen håller sig aktiv hela tiden genom att den måste söka jämvikt och balansera sig själv. Detta gör att venpumpen stimuleras, blodcirkulationen ökar och statisk belastning minskar.

Slut på reklaminlägget!

Dagens promenad var den första riktiga med de nya vinter-MBT. De är "ny-hårda" och lite svåra att snöra till lagom hårt, men de mjuknar snart.

Fridens.

Efter en väldigt tung och tårfylld gårdag som kändes orolig och stormig, så har vi blåst i land. Jag följde med Elin till kuratorn i morse. Mötet gav 2 resultat. 1. Jag fick telefonnumret till BUP i Stlje. 2. Pär har faktiskt rätt i att vi kan pressa Elin till att göra saker. I övrigt tycker jag att kuratorn är tråkig; ingen humor. Eftersom Elin inte orkade vara med på dagens 2 lektioner + eftermiddagens besök på "Gymnasiemässan" i Älvsjö, så kändes det rimligt att kräva av henne att följa med mig på promenad för att sedan ta itu med en svenska-uppgift (prov i morgon). Sagt och gjort och Elin erkände, motvilligt, att hon mådde bättre efter promenaden. :-)

BUP:s telefontid för nyanmälningar var klockan 13-14 och jag slog numret så snart klockan blev 13. Jag fick prata med en kvinna med vääääldigt mild stämma som tog mig och min oro för att Elin är kliniskt deprimerad på allvar. Elin kommer att få en tid hos en sk. behandlare så snart som möjligt. Behandlaren avgör om en läkarkontakt är nödvändig.  Kuratorn sa att BUP har skyldighet att boka in ett besök inom 3 veckor från att man har ringt. Elin sa först att hon inte ville åka till BUP eftersom det skulle innebära att behöva träffa ännu en ny människa som ska bli informerad om allt och DEN situationen känner jag igen. Jag funderade ett tag och var väldigt frestad att gå henne till mötes och bara släppa allt, men jag orkar inte med så många fler dagar som den igår, så jag ringde alltså.

I natt sov Elin på en luftmadrass inne hos oss. På kvällen diskuterade Pär och jag, som vanligt nu för tiden och jag fick återigen känslan av att vi pratar förbi varandra, pratar olika språk och "Varför förstår han inte vad jag menar??!". Pär gick och lade sig. Vid midnatt lade jag mig i soffan och läste och njöt av att få vara i fred. När ögonen gick i kors, så lade jag mig till rätta, somnade och blev kvar hela natten. Jag ville vara ifred. Jag stod inte ut med sällskap ens i sovande tillstånd!

Fridens.