Jag börjar känna av en endorfin-abstinens! Ingen ork att åka till SATS och det går inte att promenera; gårdagens tö gick över i dagens -10 gradiga isgator. Det tog längre tid än vanligt för Elin och mig att gå (med myrsteg) ned till tåget och vi kom precis när tåget kom in på stationen (inga förseningar idag). Det blev inga shopping-endorfiner heller utan bara en enorm trötthet. Det kommer att kännas i benen i morgon....

Fridens.