Jag har promenerat idag för jag kunde inte sitta inomhus längre. Det blev 90 minuter i långsamt tempo medan jag lyssnade på "Sagan om de 2 tornen" (Jan Waldekrantz gör Gollums röst såååå bra!). Jag valde ljudbok framför musik just för att jag skulle hålla nere tempot (men även för att jag är sjukt leds på de låtar jag har i mobilen). Jag hittade t.o.m. CD-spelarväskan som jag inte har haft någon större användning av. 7 grader och mulet med iskalla vindar, men mina allergikänsliga ögon uppskattade vädret. Jag blev trött, så trött och jag gjorde misstaget att inte stretcha låren, så jag kände mig stöpplig som en byrå efteråt. Ont i foten oxå, men egentligen inte pga hälsporren.

Åtgärd numro 7 (utslagen runt munnen) har jag knuffat fram i tiden eftersom det har blivit bättre, jag lämnade återbud till dagens läkarbesök. Förra fredagen blossade nya blåsor upp, men de har torkat ihop nu och det verkar inte komma nya och det här tajmar med att det äntligen börjar lugna ned sig, så kanske har utslagen med stress att göra. Att utslagen kom och gick under 2 månaders tid vilket skulle innebära att jag var pressad och stressad under så lång tid är väl inget konstigt, eller?

Jag ser fram emot att träffa min samtalskontakt/terapeut på måndag! Jag hoppas att han är bra.

Jag skulle ha varit hos sjukgymnasten klockan 9 idag, men jag klarade inte av det. När mobillarmet satte igång halv 8 (och då hade jag varit uppe en sväng och gett marsvinen deras frukost), så gick det inte utan jag lämnade återbud, men bad om en ny tid. Jag måste prata med henne över huvud taget. Jag vill att hon koncentrerar sig på att behandla hälsporren i första hand eftersom jag börjar må dåligt av att inte kunna promenera. Ryggen har varit ett problem så pass länge att jag står ut ett tag till och jag jobbar på med övningarna plus att jag har lagt till core-övningar med 1-kiloshantlar. Hälsporren, däremot är en nagel i ögat och jag är grymt besviken på de vinterkängor som jag trodde var så bra och jag har lust att bränna dem.

Mitt klena jag börjar inse att jag nog har dragit igång för många åtgärder. Diverse läkarbesök, sjukgymnast och kommande samtalskontakt skulle ha räckt, men grädden på moset blev Pärs föredrag och kalas.

Gårdagen var dålig rakt igenom och avslutades med Oxascand-ångest, men sömn hjälper långt, om inte helt och idag sov jag till efter 11 och har mått bättre. Jag har orkat med ryggträningen 2 gånger av 3. 

Pär åkte till Göteborg idag med anledning av en konferens, "Elektronik i fordon". Det är via arbetet och i morgon ska han hålla ett 45-minuters föredrag för ca 200 pers. Han har dragit igenom det hela för mig 3 gånger och han gjorde det även i lördax för de som var intresserade (då röjde jag i köket.....). Han är ganska van vid att hålla föredrag och kurser, men är ändå nervös. Ju närmare det har kommit desto stressigare har det varit här hemma. Mitt i allt det här, så hade vi hans kalas i lördax och personligen har jag fått besked om hälsporre och ett framtida rännande hos sjukgymnast inklusive ryggövningar flera gånger om dagen. Jag var jäkligt trött igår, men idag är jag ännu tröttare. Elin och jag veckohandlade på Konsum före lunch och efter det somnade jag i soffan i en dryg timme medan hon sov i sin säng (hon har åkt på en ögoninfektion och är inte på topp hon heller).

Vi åt inte lunch förrän närmare halv 15.

Det var vecko-vägning idag och jag blev nedkörd i skoskaften. 101,7 vilket innebär en ökning med 9 hg. Förbannadejävlaskithelvete!!!! Jag kommer aldrig att gå ned i vikt.

Jag hade tänkt styrketräna efter lunch, men när jag låg i soffan, så kände jag hur hela kroppen vrålade av protest och då tänkte jag: "Varför ska jag pressa mig själv?".

Varför ska jag över huvud taget försöka?

Vad leds jag är!!!!

Om en vecka ska jag träffa min samtalskontakt, LG för första gången.

Åtgärd numro 3 - check!

Pär fyller år på måndag och idag var Vårat Gäng här inklusive en ny medlem, kusinens pojkvän. Han var väldigt trevlig och åt något rent otroligt! Han är något av en träningsfanatiker, så han kan äta hur mycket han vill av vad han vill. Vi hade det pratigt och trevligt och nu är mitt sociala behov mer än tillfredsställt. Dessvärre blev det helt fel med ätandet och förmodligen tog jag WL-pillerna för tätt och jag hade inte hunnit bli hungrig efter lunchen när det vara dax att äta kalas-middagen, så jag är hungrig nu.

Jag gör ryggövningarna 3 gånger om dagen (ofta blir det bara 2), förmiddag, efter lunch och kväll. Omgången efter lunch gör jag rubb & stubb vilket inkluderar all möjlig stretch. Idag körde jag den långa varianten före lunch och hade tänkt köra den kortare nu på kvällen, men jag orkar helt enkelt inte.

Sedan 2 månader tillbaka, ungefär, har jag utslag/finnar runt munnen som kommer och går, men de försvinner aldrig helt. De syns inte så tydligt på avstånd, men det känns inte fräscht och ibland är de ömma. Jag har vänt ut och in på alla tänkbara anledningar till att de har dykt upp över huvud taget, men jag kommer inte på nå't. Av det jag har hittat på nätet, så kan jag utesluta acne, munherpes och rosescea. Kanske, kanske, kanske en reaktion på den cortison-salva som jag använder periodvis. Stress? Det har varit mycket den senaste tiden med alla livsåtgärder och trista diagnoser. Jag har bokat en tid på vårdcentralen på fredag vilket jag räknar in som åtgärd numro 7 på min lista.

Pakethämtarpromenad på 2 x 25 minuter i vårjacka och regn.

Jag har en rent.......fenomenal träningsvärk i nedre magen efter gårdagens nya övning.

Idag blev det en promenad på 2 x 25 minuter eftersom jag skulle till sjukgymnasten, EB. Det blev styrketräning i deras lilla gym, övningar för ryggmusklerna och 1 övning för benen. Den för benen gjorde att jag fick ont i knäna på eftermiddagen och det ska jag komma ihåg att meddela henne nästa gång. Jag fick ännu en övning att göra hemma, en core-övning för nedre magen som är bra för de nedre ryggmusklerna. Den är svår och det kommer att dröja innan jag har kommit underfund med den.

I gymmet handlade det om att jag skulle prova på övningarna några gånger, inte arbeta mig svettig, men det räckte för att hela ryggen nu känns mörbultad. Jag behöver verkligen träna upp baksidan! EB sa ingenting om hur ofta det är tänkt att jag ska träna där, men luften gick ur mig lite för jag har verkligen inte lust att hålla på med det. Ge mig listor med övningar som jag kan göra hemma för disciplinen och motivationen är det inget fel på, men att träna bland folk igen och med maskiner....... Blä! Det var en av anledningarna till att jag slutade på SATS.

När jag sa att jag inte tycker att det egentligen finns någon träning som är tråkig annat än motionscykel, så verkade hon inte tro mig. Kanske för att jag inte har en atletisk kropp? Jag har alltid gillat motion, ända sedan gymnastiken i lågstadiet och jag har alltid varit intresserad av vilka muskler som tränas med den eller den övningen. Det är långtifrån främmande för mig och bara jag får en övning förklarad för mig och varför den ska göras på ett visst sätt, så behöver jag inte fråga flera gånger. Dagens core-övning tillhör den riktigt knepiga sorten, för mig, men jag ger inte upp så lätt!

Hantellyft och diverse andra övningar samt stretch. Det tar tid och jag blir trött.

Jag brukar väga mig 1 gång i månaden men med WL-tabletterna kommer jag att göra det en gång i veckan. Idag visade vågen 100,8 kg vilket innebär att 1,4 kg har försvunnit på endast en vecka. Jag har aldrig tidigare blivit av med, så mycket på så kort tid. Vågar jag hoppas på att det fungerar?