Diskussionen om hur pass chefen ska lägga sig i de anställdas motionsvanor fortsätter. Jag har många åsikter om det här, men ibland lyckas andra få sagt det jag försöker få sagt.

Arbetslivsforskaren Henrietta Huzell:

"Det här grundar sig i en felaktig föreställning om att den disciplinerade människan inte är överviktig, att människor som väger för mycket saknar respekt för sin kropp och därmed skulle utföra sina arbeten sämre. Men man kan inte utläsa en människas arbetsförmåga på det sättet."

"Dels leder det till utsortering av dem som inte passar in. Dels blir det en likriktning av dem som rekryteras, personer med andra synsätt och erfarenheter utesluts. Det finns amerikanska företag där de anställda inte bara bär samma kläder, är i samma ålder och gör samma saker - de ser likadana ut. Vad blir det för arbetsliv? Vad händer med utveckling, reflektion och kritiskt tänkande om alla är likadana?"

"Det blir norm, fullkomligt självklart att man alltid ska vara tillgänglig, att man ska kunna jobba vilken tid på dygnet som helst. Den som drar en gräns och säger nej, jag kan inte jobba då, jag ska vara ledig, blir betraktad som en främmande fågel. Alla kommer inte att klara detta pressade arbetsliv, de får aldrig någon riktig återhämtning. Och det kan på sikt leda till sjukdom."

"Chefen har hört att man blir mindre stressad om man motionerar, men kanske är det avlastning och färre arbetsuppgifter personalen behöver. Kanske skulle man behöva anställa mer folk eller omorganisera."

Tack för de orden!

Fridens.