Det var ganska trevligt hos svärföräldrarna. Jag har inte träffat någon från Vårat Gäng sedan i maj. Dessutom hade jag en bra dag eftersom jag hade på mig ett par byxor som jag inte har kunnat använda på 1 år ungefär och så mådde jag allmänt bra helt enkelt. Jag kände att jag hade ork att prata om FK ifall någon skulle fråga (ingen gjorde det) och jag kände att jag nog skulle få hela bunten att tappa hakorna om jag berättade att jag ska på seans i morgon, men jag kände aldrig att rätt tillfälle dök upp. Jag skulle ha velat göra reklam för LKHF oxå och det fanns ett tillfälle som jag inte grep och det ångrar jag nu. Det var när vi satt och åt tårta och min svägerska sa att det snart var dax för henne att dra igång med Viktväktarna igen. "Varför i all världen ska du försöka med det ännu en gång??!" hade jag lust att fråga. "Börja med LKHF i stället! Det är naturligare och framför allt smakrikare." Tillfället gled mig förbi..... Tidigare, innan tårtan, när vi satt kvar vid matbordet efter glassen med hjortronen, så satt Pär och svärfar vid ena kortänden och bluddrade och då passade jag på att fråga svärmor om de MBT-skor som hon hade börjat använda och som hon tycker om. Vi pratade en del om det och kom på så sätt in på de billigare varianterna av MBT som finns och det spann vidare in på homeopat-mediciner och placebo-effekter när svärfar lade sig i (ja, jag tycker faktiskt att han lade sig i!) genom att ta upp boken "Salvekvick och kvacksalveri" och det spann iväg mot onödiga mediciner och dumma läkare och så kom svägerskan in och även hon lade sig i på sitt högljudda sätt genom att gapa om antibiotika och att man inte ska behandla streptokocker med antibiotika och vet ni hur länge effekterna av en antibiotikakur sitter kvar i kroppen? (Svar för den som är intresserad: 1 år.) Där och då blev jag så trött..... Luften gick ur mig och jag orkade inte med mer sociala ansträngningar. Usch, vad det är jobbigt med människor även om man känner de väl!

Fridens.

Vi var, som sagt, bortbjudna på middag idag och när jag är bortbjuden på mat, så kommer automatiskt tankarna på kosten; kommer det att finnas något jag kan äta eller ska jag göra det lätt för mig och strunta i kosten för den här gången? Den här gången valde jag att hålla mig till LKHF. Mina svärföräldrar vet om att jag äter mindre kolhydrater, men ärligt talat vet jag inte hur mycket de tar hänsyn till det när de planerar menyn. Hur mycket kan jag förvänta mig att de ska ta hänsyn till?

Jag gör nu ett undantag genom att skriva vad vi fick att äta och det är mest för att förtydliga mina LKHF-val. Förrätten bestod svampsoppa (mums!) och en sorts tunt bröd med tomater och renkött. Jag tog ett bett av brödet innan jag kom på att det var just bröd och sedan åt jag endast renköttet (jag fick ingen kolhydrat-panik utan valde helt enkelt bort det). Huvudrätten var lammstek med bulgur + nötter, broccoli, bruna bönor och sås och jag valde bort bulguren (?) vilket inte var några problem för jag har svårt för den sortens gryn och så bönorna. 2 skivor lammstek med broccoli och sås mättar väldigt bra. Efterrätten bestod av gräddglass med hjortron och ett krispigt flarn och där valde jag bort LKHF eftersom det var så himla smarrigt! Hjortron är nog mitt favoritbär tillsammans med smultron och jordgubbar. En stund senare var det kaffe/te och tårta. Födelsedagsbarnet ville ha en sacher-/chokladtårta medan födelsedagsbarnets mamma ville göra en prinsesstårta och av den anledningen fanns det 2 hembakta tårtor. Jojo! Själv beställer jag alla sorters bakverk från Kaffestugan. Prinsesstårtan har marsipan och sockerkaka som inte är LKHF och grädde som är LKHF. Sachertårtan har chokladkaka och aprikoser som inte är LKHF och massor av mörk choklad som är LKHF och dessutom en stor klick grädde till som definitivt är LKHF. Jag valde en liten bit av den senare. Sötsuget, även om det var litet, blev tillfredsställt i och med efterrätts-glassen. Nu har det gått 6 timmar sedan jag åt huvudrätten och jag är inte det minsta hungrig eller sugen. Det är det som är det fina med LKHF!

Det fanns en speciell anledning till att jag ville äta ordentligt idag och det var att jag kom i ett par byxor som jag inte har kunnat ha på mer än 1 år!     Jag valde att fira detta genom att äta ordentligt. Det här oxå ett bevis på att man inte ska stirra sig blind på vågen för när det gäller min vikt, så har det inte hänt mycket, men tack vare LKHF och att jag har kommit igång med styrketräningen igen, så försvinner jag i omkrets i stället och det känns minst lika bra!

LKHF-fridens!