När man väljer att skaffa ett husdjur väljer man att ta på sig ett ansvar. För mig innebär det ansvaret inte bara att ge de hö och vatten och att städa deras bur. För mig innebär det att de ska må bra. Om de mår bra, så mår jag bra. När jag känner att jag inte ger dem det de förtjänar får jag dåligt samvete. Det är av den anledningen som jag har valt att inte skaffa hund. En hund kräver bra mycket mer av engagemang än att rastas och bli kliad bakom öronen och jag vet med mig själv att jag inte kan ge det. Jag har inte ork eller kraft till det hur gärna jag än vill. Marsvin och kanin ligger mer på min nivå av engagemang, men det räcker ändå för att jag ska ha dåligt samvete. Ofta. Jag ger de inte tillräckligt med uppmärksamhet. Ju mer man s.a.s  hanterar ett marsvin desto tryggare och tamare blir de. Våra marsvin mår absolut inte dåligt och är fjärran från att bli vanvårdade, men lite mer gos vore nog inte fel. Vi har ju Selma oxå. Hon har blivit en urmysig och trygg kanin just för att Elin har gett henne mycket uppmärksamhet, närhet (genom att ligga dubbelvikt halvvägs in i buren och pussa på'na) och möjligheter att sträcka på benen. Det är självklart att Selma förtjänar det samma när hon bor här minus att jag ligger dubbelvikt in i buren för det är fysiskt omöjligt för mig. Än en gång kommer jag in på det här med rutiner och Selma och jag har våra rutiner. Hon brukar få komma ut vid 20 och göra det hon vill i ett par timmar och efter Elins tips om att tillbringa tid med henne på golvet märkte jag att hon blir mer tillfreds och mindre ovillig till att hoppa in i buren för natten. Det är naturligtvis ingen katastrof om det inte skulle bli så en eller annan kväll, men lik förbannat plågas jag av samvetet och det är mitt samvete som gör att jag tycker att det är jobbigt att ha Selma längre perioder än 1 vecka. Hon har varit här 1 vecka nu bl.a för att Elin och Robin var i Umeå i 4 dagar. Robin envisas med att inte vilja ha Selma i sin lägenhet och Elin tycker inte att Selma ska behöva utsättas för hans barnsliga uppförande utan tycker att hon har det bättre här vilket förmodligen stämmer. Pär ger Selma hö och vatten varje morgon i samband med att marsvinen får frukost, men på dagarna är det jag som har ansvaret och likaså på kvällarna. Han har en helt annan dygnsrytm än vad jag har och lägger sig oftast runt 21 och det är inte ofta han ägnar Selma någon längre stund. Det är jag och mitt samvete som umgås med Selma och mitt samvete är mitt problem, men det är även jag som ser till att hon hoppar in i buren, att hon har vatten och hö och det är jag som sopar kaninlortarna som hon har lämnat i hallen och köket. Tidigare i somras när vi tjafsade om Selmas boende och jag klagade över ovan nämnda så sa Pär att han skulle ta mer ansvar på kvällarna, t.ex genom att släppa ut Selma tidigare medan jag tittar på film, men den tomma tunnan skramlar ihåligt. Jag tycker så mycket om Selma, men det är så jäkla jobbigt att Robin ""#&()%%"#¤/%&#¤&#". 

 

Nannis

16 augusti 2014 22:29

Kloka ord, det är mycket ansvar med djur <3
KRAM på dig!

http://nannis.blogg.se

Ewa

17 augusti 2014 20:44

Tack! Det mesta ansvaret är ju positivt.
Kram tebax!

 

Robin

17 augusti 2014 14:57

Låter som den där Robin har många brister, har du någon gång frågat din dotter varför hon stannar hos honom? eftersom han verkar vara en sån knöl!

Ewa

17 augusti 2014 20:53

Det är dina ord. Det viktigaste är att du och Elin trivs tillsammans och tar hand om varandra och tar hänsyn till varandra!

Vi kommer alltid att ha olika åsikter om allt möjligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...