Träning: böja, sträcka, krypa, lyfta, flytta, skaka, torka, putsa, skrubba och suga. Jag har städat i 2,5 timmar. Det är motion i vardagen. Jag har aldrig tyckt att städning är direkt tråkigt, men ibland saknas viljan. Förut, för x antal år sedan, städade jag ordentligt ena veckan och bara dammsög den andra veckan. Sedan nöjde jag mig med att städa ordentligt varannan vecka. Så kunde det bli att städningen sköts upp av olika anledningar. Sedan blev det att JAG sköt upp städningen av EN ENDA anledning: ingen lust. Det senaste året städas det var tredje vecka och DET ruckar jag inte på. En fördel med det är att det, vid det laget, är så pass skräpigt och damm-råttigt att även Pär och Elin tycker att vi måste göra något åt det. Efter frukosten satte jag på larmet i mobilen, föll åt sidan i soffan och sov en knapp timme. Sedan var jag PIGG och drog igång städningen. Nu är det rent och fint och jag är åsså ren och fin.

Jag är inte mycket för mat och recept, men idag kommer ett Viktväktar-dito som är en favorit hemma hos oss. Det är löjligt enkelt och det går lika bra att göra för en som för tre eller fler.

Rosépepparlax med bakad potatis (6,5 P)

150 g benfri lax med skinn

2 krm salt

2 krm krossad rosépeppar

Salta och peppra laxen. Lägg i en ugnsfast form. Stek i ugnen på 175 grader i 15-20 minuter.

1 bakpotatis

1 msk Philadelphia med örter

Stick några hål i skalet och baka den i mikron i 10 min. Vänd den efter halva tiden.

Det här blir min middag idag. Namnam! När jag beskrev maträtten för Siw, så var hennes första fråga: "Är det ingen sås till?". Hon tyckte det lät torrt, men laxen blir oerhört saftig och om mjukosten får smälta på den varma potatisen..... Vad hungrig jag blev!

Håll i er: jag tänker INTE se "Melodifestivalen". De två tidigare delfinalerna har Pär och Elin tittat på, stönat över, kommenterat och klagat så mycket på att jag, som satt i köket, var tvungen att stänga köksdörren för att få lite lugn och ro.

Frump har skrivit ett inlägg om den sk. placebo-effekten och positivt tänkande. Självklart håller jag med om att ett leende oftast blir mött av ett leende och jag är övertygad om att man tillfrisknar fortare av att vara positiv och av att skratta. Det jag reagerar på är när det positiva tänkandet tar sig sådan proportioner som det gör i "The secret"; att du genom att sända positiva tankar och önskningar ut i universum kan, mer eller mindre, få allt du önskar. Om det, mot förmodan, inte blir som du har tänkt dig, ja, då är det för att du, trots allt, hade en aning av negativitet i ditt sätt att tänka. Jag har inte läst själva boken och kommer inte att göra det, men jag har läst om den. Den här "tekniken" är ingenting som du lär dig i en handvändning, men jag kan inte låta bli att undra om jag, om jag hade börjat i tid, skulle kunna använda mig av detta för att försöka få FK att inse att jag inte orkar med arbetslivet och att jag bör få förlängd sjukersättning i åtminstone 15 år? Positivt tänkande för att främja min sjukdomsbild? Motsägelsefullt.  Den här boken har, inte överraskande direkt, fått en enorm framgång i USA där framgångstänkandet inte hindras av vår egen Jante-lag. De har sin egen Jante-lag, tycker jag. Alla har en möjlighet att försöka nå sina mål utan att bli nedtryckta på vägen, men om du inte lyckas med det du har förutsatt dig, så är du en riktig "LOSER".

Fridens.