"This is your life" med The Blow Monkeys.

Jag har sett dem lajv!

Amii Stewarts version av "Knock on wood". Ska spelas högt.

Den här har ingenting med ballad-listan att göra. Jag kom bara ihåg den.

Bland de 25 bästa balladerna hamnade den här som jag aldrig har hört eller hört talas om, men nu vet jag att den "suger big time" och videon likaså. Jag har med den som ett exempel på bottennapp och en liten undran om varför den var med på listan över huvud taget. "All I need" med Air.

Jag vill börja med att tacka för allt stöd när Maggan dog härom dagen. Det känns fortfarande ovant med ett udda antal fyrbeningar, men tårarna har i alla fall slutat att rinna.

Idag är jag såååå trött!!

Igår somnade jag före halv 23 och det känns som att jag har sovit gott. Hade det inte varit för grisarnas frukost, så vet jag inte hur länge jag hade sovit. Det var veckostädning inplanerad idag och jösses, vilken beslutsångest jag hade över det då! Efter min egen frukost var klockan 10 och jag ville bara sova. Jag satte mobilens larmfunktion på 12.00 (den spelar då upp en metallisk trudelutt som heter 'Shanghai' och jag blir inte väckt på något brutalt sätt) och lade mig tillrätta i soffan. Två timmar susade förbi och mobilen väckte mig som planerat. "Jag orkar inte städa idag!" hann jag tänka innan jag somnade om. Sedan var klockan nästa 13 och jag behövde gå på toaletten, så jag tog mig, motvilligt, upp. "Jag VILL inte städa" tänkte jag. Sedan försökte jag koppla tillbaka till känslan av välbehag som följer som ett brev på posten.  ........ Nää, ingen koppling. "Äh, jag bara gör det utan att känna efter hela tiden!" När jag hade bytt om från pyjamasen som jag fortfarande bar, tog på mig tofflorna och skulle börja, så dök den allra sista Anti-Motivations-Tanken upp sitt lilla nylle: "Jag kan skjuta upp städningen till nästa helg när Pär och Elin är hemma igen. De kan gott få hjälpa till! Titta - det är inte alls lika skräpigt nu när jag har varit ensam i flera veckor!"

AMT-tanken vann. Beslutsknuten i magen försvann och jag kompromissade genom att rengöra toaletten och tvättstället och genom att torka av bordet i vardagsrummet som hade väldigt synligt kladd. Nu känns det bra!

Jag är fortfarande trött, men jag ska hålla mig uppe till sängdax. Kan jag inte få gå och lägga mig snart?

Fridens.

Man måste sätta sig över väderlekens effekt på måendet.

"Sing it, Gene!"

När jag skulle iväg till SATS i morse, så tittade jag länge på himlen och de moln som hängde där. Skulle det börja regna, tro? För säkerhets skull tryckte jag ned en jacka i ryggan och hängde kepsen i handtaget. Det var varmt. Klibbigt och det är den sortens värme som jag avskyr!! När jag kom ned till stationen var jag genomsvettig på ryggen. Mindre mysigt. Mycket folk och varmt på tåget (AC:n fungerade tydligen inte och fönsterna går ej att öppna :-P). Efter promenaden till SATS var jag genomsvettig igen och tjuvstartade på vattenflaskan. Jag försökte byta om så lååångsamt jag kunde för att inte bli ännu varmare. 60 minuter styrke, 10 minuter cykel och 15 minuter stretch och sedan var jag mör. Genomsvettig IGEN och matt, men träningen kändes BRRRRA! 

Efteråt gick jag till Caramella och köpte plock-godis för första gången på... jag vet inte hur länge. En stor påse. Jag hade gott om tid innan mitt tåg skulle gå, så jag maaaasade mig mot Centralen i hopp om att inte bli för klibbig. På perrongen fläktade det friskt och det var inte lika mycket folk på tåget hem OCH AC:n fungerade. När jag kom ut från stationen började det regna. Jag hann hem innan den riktiga skuren kom och sedan dess har det fortsatt att rinna vatten från himlen. Men vad gör det? Det är fredag, jag har en stor skål med godis, mina CD-böcker har kommit, jag har film att se på och alla 5 marsvin mår bra, så låt det regna bara!

Fridens.

65 minuters promenad och när jag kom hem såg jag att det är +24 grader - inte konstigt att det blev svettigt! Det var väldigt skönt och jag hade ett bra tempo hela tiden fram till de sista trapporna och backarna för då kroknade jag de luxe och ville bara sätta mig ned där och då.

Nu ska jag duscha.

Fridens.

Jag har precis ätit frukost. Grisarna har oxå ätit frukost. Nu sitter de samlade runt en hö-bunt i nedre buren. En sorts frid råder. Sorgen är inte lika stor idag, men jag känner mig dämpad. Det känns som om det har försvunnit fler grisar än bara en; de ser så få ut! En reaktion är att NU kan vi åka till Annie och köpa en av hennes rexar! :-D  En annan reaktion är att jag inte har lust att gå igenom oron, matningen och sorgen en gång till utan nu får vår lilla flock dö ut i stället. De är tröttande, de där kasten mellan olika ytterligheter.

För en stund sedan avbröts frukost-friden av ett gräl. En man och en kvinna skrek åt varandra. Det hördes även smackande ljud som av örfilar. Smällande i skåpdörrar. "Du förstör våra saker!!" skrek kvinnan efter en serie smällar i något hårt material. Det har egentligen ingen som helst betydelse VEM som grälade, men jag kom ändå på mig med att snabbt gå igenom, i huvudet, vilka som bor i lägenheterna närmast och drog sedan slutsatsen att det var från huset uppe på kullen som inte syns så här års när hasseln är så grön. OM det kom från det huset, så finns det, tyvärr, barn som kanske blev vittnen till grälet. Jag fick en knut i magen och skämdes lite för att jag satt och tjuvlyssnade, men det var ju omöjligt att undvika när allt omkring är så stilla. Stillheten fungerar som en förstärkare. Vilken tur jag har som aldrig har behövt leva i den sortens hemmiljö!

Fridens.