Jag kom i säng vid midnatt och även om det tog ett tag att somna, så låg jag och njöt av den mjuka sängen som inte luktade rått eller fuktigt, av duntäcket och av att det inte var iskallt om jag råkade sticka ut en kroppsdel utanför täcket. Både Pär och jag sov GOTT (Elin delade sin säng med Mattias, så det var väl si och så med deras sömn) och när jag vaknade och klev ur sängen, så var det inte kallt i rummet, fötterna landade på skinnet "Ludde" från IKEA i stället för på ett iskallt stengolv och jag hade inte ont i lederna! Pricken över i var att komma in i köket och höra ljuden från grisarna som åt frukost.

Jag kommer att skriva om Italien en dag i taget, så idag blir det alltså om förra söndagen (se nästa inlägg). Gårdagens hemresa började klockan 6 när det precis började dagas över Toscana. Vi kom till flygplatsen i gooood tid. När bagaget var incheckat, så ville flertalet av oss fika, men Elin och jag strosade runt bland tax-freebutikerna i ett försök att bli av med de sista eurosarna. Där köpte jag musmattan med Botticelli-motiv och lite choklad. Flyget blev, till slut en dryg timma försenat och det hade börjat redan i Stockholm med ett last-band som inte fungerade som det var tänkt. Väl hemma på Arlanda visade det sig att hälften av allt bagage var borta. Svärisarnas resväska, vår resväska och en av kusinernas resväska + otaliga andra resenärers resväskor kom aldrig. Det mumlades om att flyget som lyfte strax innan vårt och som gick till Frankfurt (F som i Florens) kanske fick med sig vårt bagage. Pär såg till att det blev anmält dels till flygbolaget, men även till försäkringsbolaget och nu kan vi bara vänta. Det jag skulle ha behövt NU är mitt hårvax, strumpor och trosor. Annars var allt viktigt i handbagaget. Elins spanska-böcker blev flyttade från mitt handbagage till resväskan i sista minuten, men att böckerna är ute och reser är väl en godkänd ursäkt för att inte kunna plugga? Det blev i alla fall lätt att packa upp igår kväll. ;-D

Några passagerare kände jag igen från resan TILL Florens bl.a ett sällskap på två (?) barnfamiljer med barn i alla storlekar från ofödd till 4 år. Jag blev på inget sätt störd av vare sig de vuxna eller av småfolket, men jag kan inte låta bli att undra varför man, som förälder, inte kan hålla sig hemma några år medan barnen är små? Inget av barnen kommer att ha några minnen av att ha varit i Italien. Det verkar som om dagens småbarns-föräldrar har gett sig 17 på att det inte ska innebära några som helst hinder eller begränsningar att ha barn -  de ska kunna leva som om de var barnlösa. Vårt gäng som hade med en 11-åring, en 13-åring och en 15-åring har haft väldigt stort utbyte av deras sällskap och de kommer nog att ha tydliga minnen av resan.

Pär och jag åt frukost själva idag och sedan åkte vi till Clas Ohlson i Skärholmen och köpte en ny laddare till Pärs dator eftersom den "gamla" är ute och reser med bl.a Elins laddare till mobilen. Sedan veckohandlade vi på Coop.

Idag är det min sista frossardag för i morgon kör jag igång med Viktväktarnas Duoval. Vid förra försöket, så fick kroppen en chock och jag blev av med dryga 3 kg den första veckan. Den här gången tror jag inte att omställningen blir lika stor. Jag väger lika mycket nu som då, men grundförutsättningarna är bättre. Pär har tagit foton på mig i Italien trots att jag inte ville och på dem kan jag se hur tjock jag faktiskt är (jag känner mig smalare än vad jag är, lurigt nog) och de ska jag ha som avskräckande exempel.

Ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...