Träning: mitt vanliga styrkepass PLUS avslutning med 10 minuter på cykel. Jag kände att jag behöver något mer än vikter, så det blev cykeln, så att hjärtat  fick jobba lite. När jag började på SATS cyklade jag först, men då tyckte jag att det var urtrist och ville bara sätta igång med maskinerna. Det är fortfarande urtrist, men otåligheten var borta och så visste jag att det bara var det sköna töjandet kvar. Elin hade långtråkigt medan jag var borta, men annars hade det gått bra. Hon förstod när jag sa att jag verkligen behövde komma hemifrån och vara för mig själv efter den här veckan.

Efteråt gick jag till frisören inne i Åhléns och kunde ÄNTLIGEN köpa Kerastase schampo och serum! Schampot som jag köpte av den överentusiastiske frisören för några veckor sedan var värdelöst; klådan försvann inte, den blev inte ens lindrigare. Efter tre schamponeringar med det, så bytte jag tillbaka till Kerastase (den lilla skvätten som fanns kvar) och klådan lindrades efter första tvätten. Med facit i hand, så missuppfattade nog frisören mitt problem, men eftersom hans munläder var så otroligt väloljat, så fick jag aldrig en möjlighet att förklara närmare.

Jag fick en av de försenade födelsedagspresenterna idag: en yttepytte, knallrosa MP3-spelare med ett lika yttepytte fodral. Skillnaden mellan den nya och den gamla MP3:n är att den nya har laddbart batteri och kan spela upp WMA-låtar (ett annat format än MP3). Den nya har även radio, men det är jag inte så intresserad av. Den är ca 4 x 2 cm och jag får se till att jag inte har några hål i fickorna som den kan försvinna genom!

Än en gång vill jag tacka för alla stöttande kommentarer. Det är ju det som är så roligt med bloggande, alla dessa upptäckter av att jag inte är så ensam som jag ibland tror! Kramar till er alla!

Fridens. 

I min presentation har jag skrivit att jag är en anhängare av språkvård så till vida att jag är övertygad om att svenska språket utarmas på samma sätt som en vattendroppe urholkar en sten: sakta, men obevekligt.

Den svenska texten i filmer och serier. Reklam. Web-sidor. E-post. Tidningar. Böcker. Bloggar. Ju mer jag ser av dessa olika sorters texter, desto mer förfasad blir jag över det bristande ordförrådet och alla felstavningar som förekommer i de enklaste orden!

Jag undrar om vårt språk skulle få större tyngd om det på något vis kunde bevisas hur stor betydelse det faktiskt har, att kunna uttrycka sig med enbart svenska ord och uttryck och att kunna stava rätt?

Från och med idag kommer jag att ta upp exempel på vanliga fel/misstag som jag stöter på som outbildad, oprofessionell, språkälskande vanlig dödlig.

Många eller mycket.

En bus-enkel regel som jag själv har formulerat: det som du kan säga 'en' eller 'flera' om blir många.

Exempel: en droppe - flera/många droppar

               mycket vatten 

Skrivkramp när det gäller rubrik.....

Jag har suttit inomhus idag. Lite hostig och rivig i halsen och lätt huvudvärk. Igår kväll fick jag väldigt ont i knäna, så det var nog inte helt fel att vila idag. Elin var tvungen att gå ut eftersom hon behövde hämta hem diverse skolböcker, men det innebar en strykning på hennes "att-göra-lista".

Två nya serier: Elin fick första säsongen av "Las Vegas" när hon fyllde år. Hon är såld på den serien och särskilt Josh Duhamel (han är INTE dum...). Jag har hållit henne sällskap och kan erkänna att serien är mycket bättre än vad jag hade fått för mig att den skulle vara. Fast jag kan inte låta bli att reagera på alla dessa välpumpade bikinibrudar som ständigt visas upp. Det är alltför ofta som man får silikonfyllda bröst slängda i ansiktet i bikinis som inte är större än frimärken. I dubbelmoralens USA är det helt ok att visa halva bröst, så länge själva bröstvårtan inte exponeras.  Var är alla välbyggda badpojkar???? Den andra serien fick jag i present och den har ännu inte kommit till Sverige; "Dexter". En rättsmedicinare som även är en seriemördare och ser till att avskum får vad de förtjänar. Den är bra! Handlingen är en del av anledningen till att jag blev nyfiken på den, men det hade ännu mer att göra med huvudrollsinnehavaren Michael C Hall som jag har sett i "Six feet under".

"Vi måste tala om Kevin" är MYCKET bra. Jag har inte så mycket kvar av den, men känner ändå att jag har hållit på med den lite för länge och att jag måste göra ett ryck om jag ska avsluta den över huvud taget. Det är CD-böckerna som har kommit ivägen för läsandet......

Fridens.

Träning: 55 minuter stavgång i konstigt och smått kvalmigt mellan-skurarna-väder. Vinterjackan är för varm, men den tunna jacka jag har som alternativ håller mig inte torr när det regnar. Angeläget inköp: en riktigt bra regnjacka som inte fungerar som en plastpåse och gör mig mer blöt på insidan än jag blir på utsidan. Elin hade sitt paraply med sig och det var väl det som ledde till att det var uppehåll i skurarna för en timme senare VRÄKTE det ned hagelblandat regn.

Elin kommer att vara hemma resten av veckan. Jag har själv ställt en diagnos på henne baserat på fakta och egna erfarenheter: hon är deprimerad. Hon har upplevt skolan som väldigt jobbig ända sedan höst-terminens början och hon har ofta varit "små-sjuk", men nu säger hennes kropp ifrån genom att hon "helt enkelt inte klarar av att gå till skolan". Min läkare, som även är Elins och Pärs läkare är inne på samma linje. Jag pratade med Elins lärare idag och hon ska samla ihop information om hur Elin ligger till i diverse ämnen och hur hon kan arbeta ikapp. Hon nämnde även att Elins frånvaro ligger på x procent bara denna termin, men i nuläget anser jag inte att vi behöver ha det hängande över oss. Vi VET att det är någonting i skolmiljön som är fel och därmed är det skolans skyldighet att ge oss den hjälp vi behöver, så att hon kan komma tillbaka till skolan igen utan huvudvärk, yrsel eller gråtattacker. Elins depression är en reaktion på att något är fel och i dessa tider borde inte det komma som någon chock eller ens överraskning. Det som borde chockera och överraska är att hon ska behöva gå igenom det här vid så unga år och i en period av livet som redan är tillräckligt stökig  på grund av alla hormoner och förändringar. Jag går igenom den här skiten flera gånger varje år och jag vet att det enklaste är att ta en sak och en dag i taget. Steg 1: minska pressen på Elin genom att i förväg bestämma att hon är hemma resten av veckan + inbokad tid med skolkuratorn. Steg 2: göra en yttepytte lista varje dag med t.ex tre rimliga mål som hon kan stryka allt eftersom och därmed få konkreta bevis på att hon HAR gjort något, att hon HAR klarat av något och att hon INTE är vare sig ynklig eller värdelös.

Pär har "sällskap" av en tysk hela veckan som ska hjälpa till med diverse problem (jag uttrycker mig flummigt eftersom jag inte är insatt) och det har, hittills, inneburit att han har betydligt längre dagar och att vi inte har ätit middag tillsammans som vi brukar. För honom känns det inte kul att Elin mår så dåligt samtidigt som han är hemma mindre än vanligt. Nu ska hon ju vara hemma resten av veckan, så jag har sagt åt honom att koncentrera sig på sin utländska gäst medan jag sköter hemmafronten. Tur i oturen att jag redan är "hemma på heltid". Pär berättade att den tysken mannen inte är någon karriärist han heller utan prioriterar familjen; han lyckas till och med äta frukost med sina barn varje dag. "Jag klämmer in arbetet mellan frukost och middag" hade han sagt. En klok man.

Fridens.

Elin var hemma även idag.

Jag mår SKIT.

Vi ska träffa skolkuratorn den 2 april.

Elins lärare/mentor ringde idag (hon VAB:ade igår) och hade en halv-färdig idé om att Elin kanske behöver sitta mer för sig själv för att få arbetsro; ett annat klassrum kanske.

Födelsedagen blev, hur som helst, helt körd i botten.

Halva födelsedagen har gått och den har inte varit bra. Det KAN ju vända....

Elin är hemma. Hon grät och sa att hon "helt enkelt inte klarar av att gå till skolan". Jag har inte fått någon egentlig förklaring till varför, men jag kan dra slutsatsen att hon mår psykiskt dåligt (spänningshuvudvärk, ont i magen och yrsel) av att vara i skolan. Nu måste vi gå vidare med detta genom att "blanda in" skolans kurator, till att börja med. Just nu väntar jag på att hennes lärare/mentor ska ringa efter att jag har lämnat två meddelanden och jag väntar även på att kuratorn ska ringa upp mig efter att hennes möte är avslutat. Jag har en klump i magen. Om jag ska vara helt 100%-igt ärlig, så är min reaktion att jag inte orkar med det här; jag har tillräckligt med att hålla mig själv flytande utan att även Elin ska behöva hjälp.

DJÄVLA SKITDAG!

Det blir kortfattat.

Elin, svägerskan och kusinerna började kalasdagen med ett dopp i "Sydpoolen" i Södertälje. Eftersom det var ett dj-a p***väder idag, så skjutsade Pär dem både dit och hem. Svågern och svärföräldrarna kom senare. Vi åt italiensk kycklinggryta med couscous och mycket sallad. Efteråt bjöd vi på tårta från konditoriet; gräddtryffel med apelsinsmak och en pärontårta med päronbitar i som var underbart god. Elin och jag fick ett par presenter var (jag fick bl.a en ny, tjock, ljusrosa yoga-matta) och Elin var så pass girig att hon öppnade en av mina presenter av misstag. "Av misstag" - fnys! Det var väldigt trevligt och alla gäster var mätta och välfyllda när de åkte hem. Efteråt diskade Pär och jag torkade, som vi brukar göra och allt var rent och undanplockat på en halv timme. Baggis!

I morgon fyller JAG år! :-D

En liten fråga: hur kommer det sig att Carola inte längre är populär/omtyckt och att så många (inklusive jag själv) är (skade)glada över att hon åkte ut ur Melodifestivalen?

Fridens.