Enligt "Modern Psykologi", så frigörs oxytocin när man kelar med sin hund sitt husdjur. Ett må-bra-hormon som minskar kortisolet (som är ett stress-hormon). Det här visste vi ju redan, eller hur? Nu har det kommit fram att oxytocin frigörs även hos husdjuret. Det tolkar jag som att om jag gosar extra med Ellen nu när hon är sjuk och hon får en extra dos av oxytocin, så kan det knappast skada, eller hur?

 Fridens. 

"Sign your name" med Terence Trent D'Arby

Fridens.   

Det är likadant varje gång ett marsvin är sjukt.

Det är så dj-a jobbigt!

"Det är lika bra att de trillar av pinn' allihop, så att jag slipper det här"  och 

"Varför skaffade vi husdjur?!"

Sedan går det fort för marsvin; när de vägrar att äta, så tynar de bort på fem minuter.

Vi matar Ellen var fjärde timme (utom på natten) och varje gång det är dax, så hoppas jag på tecken på att hon mår bättre.

När hon är i buren, så hoppas jag hela tiden att hon ska komma fram ur sitt kryp-in och mumsa hö som de andra.

Varje gång som vi har nått Critical Care-stadiet, så har det varit samma sak som att marsvinet har lämnat oss.

Min hjärtegris Tösen tynade bort tills inte ens persilja lockade.

Ska min hjärtegris Ellen gå samma väg?

Pär har pratat med veterinären och ska köpa FiberPlex (dietiskt fodertillskott som motverkar matsmältningsstörningar).

Ellen äter sallad även om det går långsamt.

Hon putsade sig själv när hon satt tillsammans med Ester inne hos Elin.

Hennes ögon är inte bara 2 springor.

Förbaskade fyrbening - se till att bli frisk nå'n gång!!

O-fridens.

Vi tänker inte ge Ellen mer av medicinen. Hon fick 8 av 10 doser. I förmiddags, så såg hon himla ruggig ut med alldeles upp-burrad päls och springor till ögon och det kändes inte bra att tvinga i henne Critical Care. Jag kände mig elak. På eftermiddagen piggade hon på sig lite och fick i sig sallad + att hon öppnade ögonen helt. Hon äter varken hö eller vanlig mat självmant än, så vi fortsätter med CC.

När det gäller mig själv och förkylningsstudien, så känner jag inga tecken på att själv bli sjuk! Elin är något mindre snorig idag, men hon är inte frisk.

Det är fortsatt mega-grått och blött ute.

Fridens.

Den här gången är det inte min mage som har kraschat utan hjärtegrisen Ellens. Pär upptäckte att hon inte åt av frukosten och att hon hade ont igen, men en annan sorts smärta. Vi har pratat med Roslagstulls djurklinik (Animalen har helgstängt) som oxå säger att det är medicinen som har slagit ut hennes mage. Vi får mata med Critical Care och så försöker vi locka med ProViva blåbär igen, men nu har Ellen fått så många olika sprutor intvingade i munnen att hon inte litar på oss längre.....

I övrigt händer det inte mycket här idag. Det är mulet och grått, men det regnar inte och plusgraderna är i plural. Jag låg och slumrade till 12. Pär har varit med en kompis på Dustins mässa och Elin snorar och hostar. En små-tråkig lördag i april.

Fridens.

Natten till idag bröt Elins förkylning ut och därmed startar min studie: jag ska se om jag lyckas undvika förkylnings-bacilluskerna även denna gång tack vare LKHF-kosten! Fortsättning följer.

Fridens.

Så här ser ett virus ut och det är väldigt likt

en figur som jag har ritat nedanför.....

Usch, vad det är lortigt ute så här års! Den snö som ligger kvar är brun eller grå och drivorna består av grus. Grus, grus, grus. Idag är det dessutom igenmulet och ett fiiiiiint strilande regn. Blött och rått. Isch! Men jag har varit ute en sväng minsann!Jag promenerade till Salem och hämtade paket (min nya väska!) och till apoteket för lite medusin. Sedan gick jag till Konsum, men jag gick ingen omväg för promenerandets skull pga otympliga paket och regn. Det var skönt att komma ut! Det var ännu skönare att komma hem och dricka te.   

När jag var på Konsum, så kom jag i närheten av den lilla ställning med pocket som finns där och det brukar sällan vara något av intresse eller så har jag redan läst dem. Den här gången stod det en pocket överst med ett omslag med en av Carl Larssons tavlor fast något ändrad. "Kråkflickan" var titeln. Dessutom stod det "Mord och psykologi" och då vaknade mitt intresse! Jag har inte mycket till övers för deckare i allmänhet eftersom de blir så vansinnigt tjatiga, men så fort det finns en psykologisk vinkling, så ökar chanserna för att den skiljer sig från mängden. Jag ser fram emot att läsa den! Jag har läst ett femtiotal sidor i "Skära för sten" och den verkar vara något i hästväg! 

Min hjärtegris fortsätter att krya på sig och kvider inte längre, men blicken som jag får från henne efter att tvingat i henne medusinen...... Ingenting för lättskrämda om jag uttrycker det så!  

Fredax-fridens!