I väntrummet på vårdcentralen, så sitter ett enkelt anslag där man kan läsa följande:

"Den som inte tar sig tid till motion nu kommer att bli tvungen att ta sig tid till sjukdom senare."

Det går att byta ut ordet "motion" mot vila, nedvarvning, rätt kost, att bli rökfri, att andas, sömn osv. Det är ett gyllene tillfälle att tänka efter i förväg.

Fridens.

Alice har då accepterats av resten av marsvinen. Hur vet jag det? Hon var inne i nedre buren tillsammans med alla andra och hon låg ned på sidan och vilade och det tolkar jag som att hon kan slappna av och känna sig trygg med tanterna. Har jag fel? Hon är fortsatt bedårande och ovanlig på så sätt att hon går med på att gnugga nos mot näsa och skyggar inte det minsta. Det är inte många andra av våra marsvin som har gått med på det utom möjligen Tösen.

Jag träffade ju läkare A den 23 mars och hon skulle ju skriva ut ett läkarintyg åt mig som förklarar varför jag inte gick färdigt kursen för KBT-fanatikern. Jag har fortfarande inte fått det intyget, så idag ringde jag och frågade varför inget har hänt. Hon väntas inte tillbaka (till psykkliniken) förrän den 3 maj och min nästa tid hos henne är inte förrän den 1 juni. Whaaaat? *sagt med minionens pipiga röst*  I och för sig, så gör det inte mig så mycket att jag inte ska tillbaka förrän i juni, men FK väntar på intyget. Nu har jag mailat handläggaren på FK om hur det förhåller sig, men faktum var att jag tvekade om jag skulle göra det för FK är inte något praktexemplar när det gäller vare sig snabbhet eller upplysning......

Idag har solen strålat från en klarblå himmel och det har varit ungefär +12 grader och vet ni varför? Jo, därför att jag inte hade planerat att gå ut idag! *mutter mutter*  Eftersom det är torsdag, så hade jag burstädning på schemat och det är ungefär vad min rygg orkar med och alltså fanns en promenad inte på schemat. Sedan bidde det så att jag tog hand om disken oxå eftersom Elin låg däckad med en ruskig huvudvärk. Solen och värmen ska bli kvar flera dagar, så i morgon ska jag ut igen!

Jag tyckte mycket om "Cityakuten" när den gick på TV, men jag följde inte med i hela serien för som vanligt tappade jag lusten av att hålla reda på när säsongerna startade och så sändes den på TV3 vilket innebar reklam. Den har funnits på DVD ett bra tag, men först nu kommer den med svensk text. Elin och jag tittar på första säsongen och den är fortfarande bra! Jag minns bara hur det går i stora drag, så den känns ganska ny ändå. Den är inte alls lika blodig och onödigt verklighetstrogen som "Grey's anatomy" kan vara ibland och det har nog att göra med skillanderna i inspelnings-tekniken och den här gången vinner Hedenhös, så att säga.

Fridens.   

....."Paranormal activity 2" och jag håller inte med flertalet som säger att den är usel. Jag tycker att den är tillräckligt kuslig för att duga!

Fridens.    

.....paket-hämtar-promenad idag; 20 + 40 minuter vilket inkluderar en förlängd hemväg. Idag hade jag handskarna på, så det kändes mindre frysigt och mer njutbart. När jag kom hem, så stretchade jag låren och nedre ryggen och naturligtvis känner jag mig mindre stel, men jag tror att ryggen uppskattade det.

Elin är med sin prins. Pär kom nyss hem. Jag har åkt på matlagningen denna och nästa vecka (det är för att jag gjorde en LKHF-matsedel) och just idag ska jag försöka laga ugnsbakad makrill med spenat för första gången. Det är tur att Pär inte är överdrivet kräsen.   

Fridens.

En låt för uppförsbackar, för längre steg och utan press.

"Everybody got their something" med Nikka Costa.

Everybodyt got their something

Everybodyt got their something

Make you smile like an itty, bitty child....

En låt för nedförsbackar, små och raska steg.

"Living on the ceiling" med Blancmange, 80-nå'nting.

Elin och jag gillar Sean Paul. Han har gjort en grymt taktfast och skön låt som heter "Temperature". Videon är väldigt snygg, men någon vill inte att jag tar med den i min blog, men den som känner sig hågad kan klicka på länken.

Fridens.    

......på böcker som skiljer sig från mängden, så har jag hittat "Gargoylen" av Andrew Davidson. Läs den!

Den 1 april inleddes min högst privata egotrippade förkylningsstudie och idag kan jag rapportera att Elin inte längre är förkyld och jag klarade mig undan helskinnad. Trots att jag har pressat kroppen med några rejäla promenader, så har ingen förkylning brutit ut.

Det bidden en promenad efter lunchen. Den var 60 minuter lång och mestadels rask, men det var inte vidare skönt ute och jag frös faktiskt, särskilt om händerna. Igår var det  +15, men idag var det inte mer än +7. 

Idag kom den förhandsbeställda Harry Potter-filmen, "Dödsrelikerna del 1" och jag tycker att den är väldigt bra! Jag har förstått att det är många som är besvikna på den bl.a för att den inte utspelar sig på Hogwarts som de övriga filmern gör, men eftersom jag kan alla böckerna framlänges och baklänges, så visste jag ju det från start och kanske är det därför jag inte är besviken.

Jag fick ganska ont i ryggen av dagens promenad precis som jag fick i lördax och det gillar jag inte. Jag märker när jag står i duschen och sätter upp ena foten på badkarskanten för att tvätta den och sedan böjer mig framåt att den nedre delen av ryggen protesterar och idag kom jag på att jag förmodligen behöver bättra på rörligheten. Det enklaste sättet och det som jag redan känner till är några utvalda yoga-övningar; en kort stund varje dag med start i morgon. 

I fredax, lördax och i söndax, så åt jag en hel del godis och chips + att jag faktiskt drack en flaska Coca-Cola. Socker och kolhydrater i mängder. Det var precis som att allt bara staplades i en stor hög i min mage och igår hade jag ont och var väldigt upp-blåst. Det knep på höger sida och allt var så spänt att det gjorde ont om jag tryckte på magen. Det behövdes flera toalettbesök för att åtgjärda det och ett avslutande besök idag. Jag hade ingen matlust igår pga besvären och åt väldigt lite. Nu när magen är återställd och jag har kört seriös LKHF i 2 dagar, så känns kroppen lätt igen.

 Fridens. 

Alice ligger hos lill-matte.

Långt från Hetsiga Humlan.

Fridens.     

Enligt Pär, så åt Alice grönsaks-frukost tillsammans med fostermamman Ester, men det var stimmigt, som han uttryckte det.

Vid 10 öppnade jag nedre buren. Elin lade in nytt hö för att tanterna skulle ha något att pyssla med medan Alice undersökte omgivningarna i lugn och ro. Så var det tänkt i alla fall. Jag satte ned Alice på köksmattan och där blev hon sittande. Helt orörlig och jag kunde klappa henne. Jag flyttade in henne på handduken (bilden nedan), men hon tittade undrande på mig. "Vad är det tänkt att jag ska göra?"

Bilden är tagen med min mobil

och jag är ingen vidare

fotograf. Än.

Ester hade lagt sig tillrätta i ett krypin (hon ville helt klart vara ifred efter en jobbig natt) och jag placerade Alice intill henne och då - ping! - var det som att pausknappen åkte upp och nyfikenheten tog över. Och den inneboende cool-heten. Hon snusade runt och prov-gnagde och små-pratade tills Humlan, med marsvinens super-hörsel, uppfattade den nya rösten. Humlan kom som ett skott och sedan var hon efter Alice heeeeela tiden. Humlan kan vara en riktig pina; fruktansvärt påfrestande. Alice härdade ut. Det är väldigt svårt att bara observera och inte lägga sig i deras marsvins-angelägenheter. Väldigt svårt. Jag fick sitta på mina händer. Alice ställde sig med framtassarna på kanten till nedre buren och sträckte på sig och upptäckte att det fanns 2 tanter till därinne (Lillan och Astrid). Efter mycket funderande lyckades hon häva sig över kanten och in i buren. Lillan såg lätt undrande ut. Astrid gjorde ingenting för att närma sig Alice. Kan marsvin vara blyga? Sedan kom Humlan in i buren och hetsen var ett faktum. Suck.

Nu har Alice träffat alla tanter och tanterna verkar inte vara förvirrade över nytillskottet utan accepterar att hon tillhör Ester. Det är roligt att höra en ny röst; en röst som är överraskande knarrig för att tillhöra en plutt och så är hon ju så vansinnigt söt! Det blir nog bra det här.    

Fridens.