Har ni hört talas om henne någon gång? Det hade inte jag tills det dök upp en film om henne på Canal+. I filmbeskrivningen står det att hon är autistisk och en av de första djurrättsaktivisterna. När jag läste att hon är en djurrättsaktivist, så såg jag framför mig en som är emot pälsar annat på djur och djurförsök. Det visade sig vara något helt annat! Hon ÄR djurrättsaktivist, så till vida att hon har utarbetat ett mycket bättre sätt att hantera kor (som ska till slakt). "Naturen är grym" säger hon i filmen "men det betyder inte att VI måste vara grymma! De (boskapen) förtjänar vår respekt." Det är Claire Danes som gestaltar Temple Grandin och hon gör det fenomenalt! Jösses, vilken skådespelerska! 1 timme och 45 minuter bara flög! Jag älskar den här sortens filmer för jag tycker att de är så otroligt intressanta och fascinerande. I filmen illustreras det begripligt och tydligt att hon ser sin miljö i bilder och hon är ju så rackarns intelligent. Filmen heter "Temple Grandin" och jag tycker att ni ska se den!

Fridens.

Så här trivdes hon bäst; bland korna och jag förstår henne. Jösses, vad jag förstår henne! Bilden föreställer den riktiga T Grandin.

Om nu kroppen blir lurad av Pepsi Max till att tillverka eget fett, så borde det innebära att kroppen blir lurad på samma sätt av andra produkter som har en extra söthet där sockret har ersatts av sötningsmedel t.ex godis, choklad, sylt och marmelad. Sötningsmedel till kaffe/te. Som jag ser det, så är det bättre att fortsätta med riktigt socker i t.ex te (som jag gör), men att ha som målsättning att det ska minskas. Jag brukade ta mina Theralen-droppar i Pepsi Max för att dölja den fräscha smaken av pepparmint, men nu tar jag dropparna i en klunk apelsinjuice i stället. Det är lika bra att kroppen får riktigt socker att arbeta med och göra om till fett om nu det är så nödvändigt än att lura den på sockret, men ändå bli fet.

Jag provade en ny LKHF-lunch idag: 2 stekta ägg och makrill i tomatsås. Det var helt ok och mättade ganska bra. På Konsum fanns Abbas makrill och Coops egen makrill. Coops var billigare, men fetthalten var lägre än i Abbas makrill och tomatsåsen var gjord av vatten och något konstgjort. Abbas makrill låg i riktig tomatpuré (som jag skrapade bort det mesta av eftersom det är där sockret finns) som gav mycket smak åt fisken. Det låg 1 ganska stor filé i burken och jag tog lite mer än hälften. Jag köpte 2 burkar, så de räcker till 3 luncher. Jag är väldigt kluven till Coops egna produkter över huvud taget och i just det här exemplet gick det tydligt fram varför de är billigare än t.ex Abbas. Man får det man betalar för.

Fridens.

Sjukgymnasten hade 2 studenter hos sig och frågade om det var ok för mig att de var med. Jag tvekade (jag vet att jag har rätt att säga nej), men svarade ja. Jag ångrade mig när jag skulle ta av mig tröja och byxor och visa mitt feta jag i bara underkläderna. Suck. Det finns EN fördel med att elever är med och just den här sjukgymnasten pratade och förklarade hela tiden, så jag fick en liten lektion jag med och förmodligen lite mer förklarat än om eleverna inte hade varit närvarande. Många frågor, benlyft, ryggböj, sidvridningar och så drog han ut ryggraden och bände höger ben bakåt; det är mitt bäcken som fått sig en snyting och hoppat lite ur led när jag ramlade. Han använde TENS och ultraljud på höger sida + nedåt skinkan (en skum känsla av punktvis domning). Direkt efteråt kändes bra; bättre än när jag kom dit, men nu känner jag mig mörbultad och har svårt att röra mig. Inte oväntat. Jag fick några övningar oxå och en ny tid nästa torsdag. Jag frågade honom om styrketräningen som jag varit såååå frestad att försöka med, men han svarade att jag nog hade förvärrat det hela. Det är smärtan jag ska följa, sa han. Allt som inte gör ont är godkänt, men så fort jag känner smärta, så ska jag stoppa. Inga konstigheter egentligen.

Fridens.

.....ska jag promenera till sjukgymnasten och se om han kan hjälpa mig. Svanskotan är så gott som läkt nu, men ryggen känns inte bra. Igår var det 5 veckor sedan jag ramlade i trappan.

Fridens.