......en verklighetsbaserad bok av Mitch Ahlbom som heter "Tisdagarna med Morrie".

Morrie hade ett bättre perspektiv på åldrandet.

  "Allt det där framhävandet av undomen - det går jag inte med på, sa han. Jag vet hur bedrövligt det kan vara att vara ung, så kom inte och säg att det är underbart. Alla de här pojkarna och flickorna som kommer till mig med sina problem, sina konflikter och sina känslor av otillräcklighet, deras åsikt att livet är ett elände, så hopplöst att de skulle vilja begå självmord..... Och till råga på olyckan är de inte särskilt kloka. De har inte något riktigt begrepp om livet. Vem har lust att leva varje dag när man inte vet vad det är fråga om. När folk manipulerar en och säger att om du köper den här parfymen så blir du vacker, eller de här jeansen så blir du sexig - och man tror på dem! Det är så befängt."

  Har du aldrig gruvat dig för att bli gammal? frågade jag.

  "Mitch, jag gillar att bli gammal."

  Gillar du det?

  "Det är så enkelt. När man växer upp lär man sig mer och mer. Om man alltid skulle vara tjugotvå, skulle man alltid vara lika okunnig som man var då. Att åldras är inte bara sönderfall, förstår du. Det är växande. Det är mer än det negativa att man ska dö, det är också det positiva att man förstår att man ska dö och att man lever ett bättre liv för den skull."

  Ja, sa jag, men om åldrandet vore så positivt, varför säger folk alltid: "Den som vore ung igen." Man hör aldrig nån säga: "Den som vore sextifem."

  Han log. "Vet du vad det avspeglar? Ett otillfredsställt liv. Ett liv som inte hittat någon mening. För har man hittat meningen med livet vill man inte gå tillbaka. Man vill gå framåt. Man vill se mer, göra mer. Man kan inte vänta tills man blir sextifem.

  Hör på, det är en sak du borde veta. Alla yngre människor borde veta det. Om man alltid slåss mot åldrandet är man alltid olycklig, för det kommer i alla fall."

Jag vet inte om jag har hittat meningen med livet, men inte 17 vill jag gå tillbaka till när jag var ung! Jag trivs oxå med att åldras för nu vet jag vem jag är, jag vet vad jag står för, jag vågar säga ifrån och ifrågasätta. Den som inte trivs med hur jag är har jag heller ingen lust att tillbringa tid med.

  "Men ändå finns det vissa regler som jag vet gäller i fråga om kärlek och äktenskap", sa han. "Om man inte respekterar den andra, blir det mycket svårt. Om man inte kan kompromissa, blir det mycket svårt. Om man inte kan tala öppet om det som sker mellan en själv och den andra, blir det mycket svårt. Och om man inte har en gemensam värdeskala i livet, blir det mycket svårt. Man måste ha samma värderingar."

Morrie och hans fru hade varit gifta i dryga 40 år. Pär och jag har varit gifta i 20 år, så vi är på rätt väg och jag tror på Morries regler för de är enkla och logiska.

 

Gröngöling

20 februari 2013 23:43

Jag gillar också den boken!

http://grongoling.bloggplatsen.se

Ewa

21 februari 2013 11:21

Ibland var det för mycket vis man/guru/allvetare över Morris.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...