En 70 minuters promenad runt Flaten. Tvärmulet, iskalla vindar och bitvis småregnigt. Ingen höjdare direkt och jag var frestad att vända tillbaka mer än en gång, men till slut hade jag gått mer än halvvägs och då var det ju lika bra att fortsätta! Jag gick ut i ett alltför optimistiskt tempo och stötte på patrull vid första svaga uppförslut - tragiskt. Jag lyssnade på musik medan jag gick, men det lossnade inte och jag kände mig ovanligt otillfredsställd. Egentligen ville jag bara lyssna på "Blå koral", men jag vill heller inte att den ska ta slut och jag hade flera nya låtar i min lista, men, nä, det var ingen hit. Inga endorfiner, endast rödfrusna öron och en eftermiddag med en stelbenthet som inte uppmuntrar till fortsatta fysiska aktiviteter åsså hälsporren som inte har hört av sig på länge.

Promenaden var i första hand för kroppen, men brukar ju bli även för själven trots att det inte framgick av dagens utflykt. Något som däremot var för själen och enbart för själen var den bit morotskaka som jag köpte på Kaffestugan. Jösses, vad den var smarrig!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...