Jag har promenerat idag och det var skönt, så skönt! Jag gick ut lite för hårt - optimisten i mig - och efter det varierade tempot en hel del, men jag var hjälpt av flera gånglåtar. Det har varit lite för långa uppehåll mellan promenaderna och det kändes som det var evigheter sedan. 75 minuter, min vanligaste runda som jag gick så ofta förra hösten och i vintras.

Igår tog jag en dubbeldos mot spänningshuvudvärken och det hjälpte. Idag har jag huvudvärk igen, men den här gången hjälpte inte dubbeldosen, så det är väl ingen idé att ta fler tabletter.

Det kom ett brev från psyk-mottagningen i Södertälje. Dr DS lyckades klämma in mig den 16 oktober. Det är ju "bara" 1,5 månad dit! Ibland går det undan.

Halv-fridens.    

Mina nya favoriter: Maroon 5 med "One more night". Den här gruppen är faktiskt inte från 1980-talet utan från 2000-talet. Det finns en del nutida musik som går att lyssna på.

Fridens.    

Det är i slutet av augusti och hasseln utanför köksfönstret är full av nötter. Vår ekorre Kurre som besöker oss med jämna mellanrum utom under sommaren har kommit tillbaka. Det var när vi satt och åt middag igår som han bevärdigade oss med ett besök som innebar förstklassig underhållning när han for mellan grenarna i jakt på Den Perfekta Nöten. En av grenarna räcker nästan fram till vårt fönster och jag fylldes av ren och skär glädje när Kurre plötsligt sticker fram huvudet mellan löven som för att hälsa!

Pär sprang och hämtade kameran, men han hade ett fullt sjå med att fånga detta yrväder på bild. Kameran hann inte riktigt med att ställa in skärpan. Av vad som motsvarar en klassisk filmrulle på 36 bilder, så valde jag ut dessa 3.

Att kunna se en ekorre (en släkting till våra älskade marsvin, ju!) som faktiskt håller hasselnötter mellan framtassarna medan han skalar dem för att komma åt det gottaste - vilken lyx!

Han såg ut att må oförskämt bra och stannade i gott och väl en halv timme. Kolla in de klara och pigga ögonen, de sidenmjuka öronen, den gyllenbruna pälsen och så den smala och borstiga svansen. Ett underverk som värmer mig ända in i hjärteroten. Det är inte mycket i den här världen som gläder mig, verkligen gläder mig, men djur har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Välkommen tillbaka, Kurre!    

Fridens.