För snart 4 år sedan gick "Miss Potter" på tv och även om jag inte fick se hela filmen, så räckte det för att jag skulle falla som en fura. Det finns filmer som tar sig in i hjärtat direkt mycket beroende på att de visar sig vara Precis Rätt Film vid Precis Rätt Tidpunkt när jag är på Exakt Det Humöret. Filmen om Beatrix Potter hör till den alldeles speciella genren.

Det fanns inga planer på att visa den igen och vid det tillfället hade den även utgått hos filmbolagen och gick inte att köpa. Nannis, en bloggvän, ryckte ut genom att bränna ned en piratkopia på DVD. Jag trodde att jag var räddad ända tills jag blev medveten om översättningen...... Jag har fortfarande inte glömt den - jag ryser vid minnet! - och jag har heller inte stött på någon annan översättning som har varit så fenomenalt usel. Jag har haft filmen på bevakning och nu har jag lyckats få ett eget helt lagligt exemplar som har en fullt tillfredsställande översättning. Jag såg den idag och jag var beredd på att jag kanske inte skulle känna lika starkt för den, men om en och samma fura kan falla 2 gånger, så inträffade det idag.

Jag har aldrig läst Beatrix Potters böcker, men jag kände till figurerna för så länge jag bodde hemma, så visades "Beatrix Potters sagovärld" i balettversion den 23 december varje år. Vi brukade klä julgranen medan tv:n stod på och de klädda djuren dansade omkring. Är det någon annan som minns filmen? Jag älskar hennes illustrationer! Vilken underbar fantasi! Jag har faktiskt 2 av hennes figurer som gosedjur, men de är så vansinnigt fina är jag nöjer mig med att titta på dem. Peter Rabbit och Hunka-Munka, men jag minns inte vem av dem jag fick först. För drygt 20 år sedan fanns det en affär som hette "Mjuka djur" och den låg i en hörnbutik vid Norrmalms torg. Om jag hade vetat att den skulle försvinna, så hade jag bunkrat! Gosedjur av ojämförlig kvalitét. Min svägerska fick en jätteversion av Peter Rabbit i förlovningspresent (den är säkert 7 gånger större än den jag har) inhandlad just i den butiken och jag blev förälskad i den. Nästa gång jag fyllde år och jag öppnade dörren för mitt kalas gäster, så stod det ingen där, men på golvet satt en liten version av Peter Rabbit med en lapp om halsen där det stod: "Ta hand om mig". Han är fortfarande lika fin, mjuk och len även om den blå färgen på hans sammetsjacka är något blekt.

Jag undrar om inte Hunka-Munka kom efteråt när Pär hade insett hur uppskattad kaninen blev? Vi träffades inne i Stockholm en sommareftermiddag efter våra respektive arbeten och jag minns att jag satt på en mur i närheten av Kungsträdgården (?) när han kom från "Mjuka djur"-hållet och hade en present till mig. Musen är inte lika stor som kaninen, men hon är lika välgjord och detaljrik med en liten kvast i ena framtassen och ett vitt förkläde över sin klänning. Även hon är välbehållen och det är bara hennes lila, småblommiga klänning som har blivit blekt med tiden.

När jag hade sett färdigt filmen, så gick jag raka vägen upp på övervåningen och hämtade ned Peter Rabbit och Hunka-Munka och nu står de på en hylla i vardagsrummet.

"Förintelsen" visades på svensk tv när jag var 14 år och den gjorde ett outplånligt intryck på mig. Jag ser den nu och den är hemsk. Den är obehaglig. Den är stark. Efter att ha lyssnat på "Och i Wienerwald.....", så ville jag se serien igen. Det förekommer folkmord i olika delar av världen t.ex i Rwanda, men det har aldrig gjorts så uträknat och systematiskt eller så målmedvetet som efter att Hitler bestämt sig för att judarna skulle bort. Trots att serien har 35 år på nacken, så är den välgjord och tack vare att dagens teknik inte fanns, så skildras inte våldet så närgånget som det hade gjorts om serien spelats in idag. Man behöver inte få allt upptryckt i ansiktet. Det går alldeles utmärkt att fylla i luckorna själv om man har den minsta fantasi eller medkänsla...... Fy fan! Om jag ska anmärka på något i produktionen, så är det att färgerna och ljussättningen ofta gör att, i synnerhet, männen ser ut som kokta kräftor.

Det började med att judarna fick utegångsförbud och följdes av att de inte fick vistas i allmänna parker eller på biografer. De fick inte handla i vilken affär de ville. Judiska läkare fick inte behandla icke-judar. De fick tillgångar konfiskerade. De fick inte ha radioapparater hemma. De fick inte bära ryggsäck. När de väl satt i koncentrationslägerna, så blev deras post genomgången och det gick så långt att de inte fick skriva med skrivstil utan måste texta med tydliga blockbokstäver. Att förödmjuka ger en (falsk) känsla av makt och det var väl makt de var ute efter. Man kan säga mycket om nazzarna, men de var uppfinningsrika! Uppfinningsrika och livrädda. Den som anslöt sig till Hitlers armé fick testa sig för att försäkra att man inte hade en droppe jude i blodet, men hur kunde man avgöra det genom ett blodprov?

Det finns människor som faktiskt inte tror på att utrotningen av judar har inträffat och på sätt och vis kan jag förstå dem för det som hände var så vansinnigt sjukt att det inte borde kunna vara sant.

PS. En serie med makalös fantasi, snudd på genialisk är "Fåret Shaun" som kan ses på svt.play

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...