Något som jag inte informerades om var att ect-behandlingen skulle genomföras på fastande mage på morgonen. Jag var ju fastande från halv 20 igår, så det var inga problem. Halv 8 idag blev jag lagd i en säng och forslad genom kulverten till en annan del av Södertälje sjukhus, till IVA-avdelningen. Där förberedde de mig genom att fästa ett dropp (muskelavslappnande, tro?) och fästa elektroder för att ha koll på EKG:t. En maskin tog blodtrycket i båda armarna med jämna mellanrum och den klämde hårt.    Jag har faktiskt små bristningar på vänster överarm, men de är ingenting jämfört med det enorma och ömma blåmärket som jag fick efter gårdagens blodprov.     Så fult och det kommer att dröja innan det är borta, det kan jag lova!

Klockan 8 kom den läkare som skulle utföra ECT:n och narkosläkaren. Jag fick en mask över näsa och mun och fick andas in och ut, in och ut, in och ut........och sedan var jag behagligt väck. Jag gillar narkos!     Resten har jag blivit informerad om sker: de satte elektroder på min panna och skickade en väldigt svag el-signal till hjärnan som framkallade ett litet epileptiskt anfall. Mer var det inte. När jag vaknade igen var klockan 20 i 9 och jag kände inte av något annat än den huvudvärk som var väntad samt lite ont i käken efter att ha bitit ihop. Jag var förvånad över att det inte märktes eller kändes mer med tanke på hur skitskraj jag var innan.    Sedan började jag gråta. Jag ville hem!!! Vad tusan skulle jag göra resten av denna dag på den otäcka avdelning 36?! Och vad tusan skulle jag göra hela da'n i morgon när ingen behandling tog upp någon som helst tid. HEEEEM!!!!!   Jag kände mig som en ledsen barnunge när jag började tjata om att få åka hem, men jag tänkte att det alltid är värt ett försök och det var det. Sköterskan som körde tillbaka mig till avdelningen lovade att prata med en doktor.

Tillbaka på avdelningen fick jag mina vanliga mediciner plus 2 Alvedon mot huvudvärken och sedan en försenad frukost. Efter det satte jag mig i rummet och löste korsord och jag vet inte om jag inbillade mig, men det gick mycket bättre än det gjorde igår! Det kunde bero på att jag mådde så dåligt igår, men jag hade liksom känslan av att hjärnan att fått en liten omstart; den kändes vaken igen för första gången på flera veckor!   

Sedan fick jag klartecken om att få åka hem och komma tillbaka klockan 7 på torsdag morgon (på fastande mage) för nästa behandling för att sedan få åka hem igen. Jag är fortfarande inskriven och har fått permission. Tack vare att jag lade in mig frivilligt, så har jag sk. full frigång. Halleluja!   Pär hämtade mig, åt lunch hemma och åkte sedan till arbetet och på torsdag släpper han av mig på vägen till arbetet.

Just nu mår bra, just nu känner jag lugn, just nu känner hopp.

Fridens.    

 

Sophie

23 augusti 2011 20:16

Vad skönt! Vad glad jag blir för din skull! En rejäl omstart av hjärnan är kanske vad du behöver för att komma ur all depression och ångest.

PS. Hoppas att det är bra med småtjejerna!

http://luneas.bloggagratis.se

Ewa

24 augusti 2011 10:46

Tack!

Små-tjejerna mår prima; studsiga och högljudda. :-)

 

riesling

23 augusti 2011 21:40

Vad skönt. Jag blir så glad att det känns bra för dig med det som händer. :-)

http://riesling.bloggplatsen.se

Ewa

24 augusti 2011 10:45

Tack!

 

Annie Ekström

23 augusti 2011 21:43

Kram, min fina vän <3

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

Ewa

24 augusti 2011 10:45

Kram tillbax!

 

Nannis

23 augusti 2011 22:44

Gott att höra (läsa) att det gått bra för dig!

Håller tummarna för en fortsättning för det :)
kram!

http://nannis.blogg.se

Ewa

24 augusti 2011 10:45

Kram tillbax!

 

Gröngöling

24 augusti 2011 00:24

Underbart. Jämfört med vad du var rädd för.
Jag är jätteglad för din skull att det känns lite bättre.
Tusen kramar

http://grongoling.bloggplatsen.se

Ewa

24 augusti 2011 10:44

Kramar tillbax!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...